Påskbordet 2009

Var på Ekbacken en kortis i onsdags, då det var påskbuffé för året. O- hade (föga överraskande) gjort ett jättejobb med planering och plockat in hjälp av bl.a. Kock-Anna för att få ihop årets buffé, som såg ut ungefär såhär:

Givetvis, på en påskbuffé, jättemånga ägg! Eftersom det numer gäller att få ihop buffén till bägge förskolorna rör det sig om ett par hundra ägghalvor, som skall kokas, skäras, fixas majonnäs till, dekoreras med rom och dillkvist!

Till sist känns det som om hela köket är fullt av ägg! Här ägg utan rom och dillkvist.

Och såhär vackra blev äggen när de blivit tillfixade! Många ägg blev det. Men det går det också åt. Man kanske skulle kunna tro att barn inte äter rom på majonnäs, men det kom faktiskt nästan inte ett enda ägg kvar i retur, efter att maten ätits!


Fast det förstås! O. och Kock-Anna fick ju förstås förstklassig hjälp, av kollegan L, som med kort varsel också ryckte in och hjälpte till med de sista äggen! Så är det att jobba på förskola - faktiskt - när det behövs hjälper ALLA till med ALLT. Bussen är försenad och du, som kock, är först på plan och det kommer barn strax? Gissa vem som öppnar förskolan? Om det är stopp i avloppet och du står närmast? Du är "fixa-avloppet-snubben", och i det här fallet: med kanske 20 minuter kvar till servis rycker en av de snälla och driftiga kollegorna in och räddar dagen genom att utfära fantastiskt kallskänksjobb!

Men givetvis går det inte bara att äta ägg till påskbuffén. Man måste ju ha lite olika sorters sillar och, som här på bilden, gravad lax med hovmästarsås!

Här dekorerat med figurskurna citroner och tomater och pyntat med lite färsk dill, precis som det skall vara... På bilden syns också lite extra grönsaker. Bara för att det är buffé kan man ju inte hoppa över grönsakerna!

På avdelningarna var det förstås vackert dukat och förberett med vackra påskservetter och allt!

Påskdessert - smoothie

Var en kort sväng på Ekbacken i onsdags och där serverades, som dessert till påskbordet vid mellanmålet en smoothie.
Jättekul, och festligt, tycker jag. Ett gott och trevligt alternativ till påskägg med godis! Och ett roligt initiativ av kollegorna! Dessutom blev det väldigt uppskattat av barnen. Ungefär såhär blev det när man skalar ned receptet till något slags "familjebruk":

(4 port.)

4 dl blåbär, frysta
1 l fil
1 banan
1 tsk vaniljsocker

stavmixas och garneras med apelsinskiva.

Påskdessert - något att göra av äggen!

Gjorde en dessert nu i påsk, av några överblivna ensamma ägg som låg och såg alldeles övergivna ut - maränger med vaniljcreme. Små pavlova-liknande bakverk som fungerade alldeles utmärkt efter all fet mat!

(20 st.)

3 ägg
2 dl strösocker
½ tsk ättika

1 tsk vaniljsocker
1 dl vispgrädde

Skira äggen, lägg äggulor för sig och äggvitor för sig.
Vispa ihop äggvitor, socker och ättika till en hård maräng.
Den är färdig att använda när du kan vända bunken uppochned utan att marängen faller ur.
Klicka upp på smörpapper och grädda i ugn på sisådär 100 grader i en dryg timma.

Tag äggulorna och vispa pösiga med vaniljsocker (men riktigt baniljsocker - inget vanillinäckelpäckel!) och vispgrädde.

Klicka upp en liten "gula" av vaniljcreme på varje maräng. Servera genast.

--

EDIT: 090413

Ändrade bilden lite,..

Jag gästbloggar på Taffel

Ja - som inläggets titel antyder har jag fått äran att gästblogga på favoritsajten Taffel. Det är ungefär som att läsa sitt eget namn i tidningen eller få höra sig själv på radio - något slags skräckblandad förtjusning. Men det är fantastiskt roligt att få chansen.

Den här gången handlar det om påskmat. Eller ja, om vilken svensk sorts högtidsmat som helst, egentligen. Och således om sill. Kolla gärna in det.

(Och stort tack till Taffel för den fina bilden!)

Dagens medicin om livsmedelsverket

Har ni läst det här? En artikel som är starkt kritisk till livsmedelsverkets kostråd, för att uttrycka sig milt. Eller vad sägs om t.ex. den här formuleringen?

Nyligen offentliggjorde Livsmedelsverket en lista på 72 studier, som påstås stödja dess varningar mot det mättade fettet, och en annan lista på åtta studier som talar emot. Vi har nu studerat dessa listor och är bestörta. Antingen saknar de ansvariga basala kunskaper inom medicinsk vetenskap, eller också försöker de av olika skäl att vilseleda oss.

Intressant. Speciellt för oss som har stadsdelskontor och/eller kostchefer som tycker att man bör följa livsmedelsverkets rekommendationer om mat för barn...

Köttfärssås i metamorfos - chili con carne

Hade köttfärssås kvar från härom dagen. Öppnade ett av mina Lidl-fynd från förra veckan (när jag köpte 4 burkar Heinz Baked Beans för 10 spänn) och hade i lite purjolök, paprika, chili och paprikapulver och - Voila! - chili con carne och ytterligare en maträtt att äta till middag den här veckan!

Tjockt nice!

Just det här med att lära sig både att göra en vettig köttfärssås och sedan att komma på några sätt att återanvända den kan jag tycka är ett riktigt bra tips både till kostnadsmedvetna kockar, ekonomiska föräldrar och husmödrar!

Här är några saker som jag gör med överbliven köttfärssås:

Med vita bönor kan det bli Chili con carne
Med buljong och mer tomater blir det tarrasc
På en smörgås med lite ost blir det en jättesmarrig varm macka
Med lite majs och ris blir det "ryssröra" att t.ex. fylla pitabröd med
Givetvis kan man använda den i en lasagne
Med några kokta morötter och ärter och potatismos blir det cottage pie

Vad gör DU av överbliven köttfärssås?

Vad skriver du på, då, Jesper?

Några av Er vet det redan, men för någon kanske det är en överraskning. Att jag skriver. Mest skriver jag faktiskt - även när jag inte bloggar - om mat. Jag skriver små artiklar och faktiskt sedan en tid krönikor för en facktidning om mat

När man berättar att man skriver något får jag nästan alltid motfrågan: "Men vad skriver du då?" och svaret är "lite allt möjligt". Just nu håller jag på med två böcker som jag hoppas akll bli klara kanske det här året; dels en bok med anekdoter, skrönor och roliga berättelser från "bakom kulisserna" i några kök jag jobbat, dels en uppföljare på Mums.

Inget av de här projekten är komna speciellt långt, eller är speciellt spännande kan jag tänka, annat än för de absolut allra närmast sörjanse, men så läste jag, efter ett tips hos Mackan på XtremeCreator att det var schysst (och nyttigt) att faktiskt dela med sig av det man skriver till sina läsare, så:

Well - om någon av Er är intressearde av att kolla in recepten från "Pasta"-kapitlet i "nya boken" (som förresten ännu inte har något namn - kom gärna med några förslag) så kan ni kolla in det - antingen på bloggen eller - här. Återkom gärna med kommentarer, feedback, använd gärna recepten om ni vill och provlaga. Kort sagt - gör vad ni vill med det, men skriv gärna varifrån ni fått tag på det om ni tänker använda det själva.

Pasta med bacon, äpple, purjolök, morötter och pepparrot

1 paket bacon
2 st äpplen
10 cm purjolök
1 st morot
1 burk (2 dl) Arla gourmet creme fraiche - äpple och pepparrot

Tärna grönsakerna.
Stek bacon, purjolök och morötter på medelvärme, tills morötterna blivit mjuka
Slå över creme fraiche och låt koka ihop ett kort tag.
Tärna äpplena och låt gå med i några minuter.
Servera till pasta, garnera med julienne ourjolök.

Utmaning: Kan någon rita?

Jag har en tatuering, sedan ett par år, och funderar - egentligen sedan dess - på att låte göra en till.

Skulle vilja göra något på min ena axel/biceps som skulle kunna påminna om det där med matlagning och att vara kock. Har någon gågon idé? Kan någon skissa ihop något? Eftersom jag vet att flera av Er som läser det här både HAR tatueringar och några av Er GÖR tatueringar får ni gärna komma med lite förslag.

Det gäller givetvis alla. Alla som har en idé får komma förslag. Inga regler - det är bara att köra!

Frukost till middag

Eller vad sägs om en hash brown, ett par korvar och äggröra? Låter mer som frukost än middag - jag vet - men jag orkade inte laga mat ikväll, så det fick bli en sådan där "ett par minuter vid spisen"-käk.


Så här gör jag min Hash brown:

20 g smör att steka i
2 potatisar
1 gul lök
1 liten nypa salt
1 krm vitlökspulver
Några varv med pepparkvarnen

Värm en panna på medelvärme på spisen. Låt smöret smälta.
Skala och riv under tiden potatisen på den grövsta sidan på rivjärnet.
Skala och hacka löken så smått du bara kan. Den skall vara mer "färs" än kuber. Riktigt, riktigt fint, alltså.
Blanda ihop lök och potatis.
Platta ut i pannan och stek några minuter på varje sida, så att potatisen blir mjuk och vackert gyllenbrun. Krydda medan du steker.
Lyft försiktigt över till en tallrik och låt vila någon minut innan du serverar.

Glassigt i gamla stan

Eftersom jag skrivit om Ben&Jerry´s glassar tidigare tänkte jag bara tipsa om att de startat en ny kiosk i gamla stan. Den där gamla "haket med hembakta våfflor" i korset kåkbrinken (är det väl) och västerlånggatan har blivit Ben&Jerr´s hak. Fast de fortsätter med att ha sina hembakta våffelstrutar till glassen. O. och Kock-Anna var där härom dagen och skickade ett foto.

Glassen var som vanligt god, sägs det. :-)

Räksoppa steg för steg

Hade lite frysta räkor i frysen, en sådan där paket soppgrönsaker och en skvätt grädde i kylen. Eftersom jag inte har så mycket annat för mig idag blev det räksoppa - på riktigt. Lagat från grunden. Såhär gjorde jag:

Ingredienser:

20 räkor
10 cm purjolök
1 st morot
½ palsternacka
En liten bit rotselleri
1 vitlöksklyfta
1 tsk tomatpuré
½ dl vispgrädde
1 dl creme fraiche
½ dl vitt matlagningsvin
Vatten så det räcker
en liten nypa salt
lite vitpeppar

Skala räkorna och lägg räkorna för sig och skalen för sig. Rensa och skala grönsakerna och dela dem i grova bitar.

Räkskal och mirepoix rostas i en het ugn, i en långpanna med lite olja i, för att skalen inte skall bränna fast i botten. Allt kryddas med lite tomatpuré, salt, vitpeppar och vitlök och så "skjuts med en in i ugnen", som det heter i den gamla barnsången. 200 grader i sisådär 15 minuter (och absolut inte längre än 20 minuter - då smakar det bittert om räkskalen).

Då det rostats färdigt är det bara att hiva över grejerna i en kastrull och slå på kallt vatten. Nu skall det hela stå och koka ihop ett tag (kanske 20 minuter till?) och sedan är det dags att sila buljongen, över i en ren kastrull.

När buljongen silats av är det viktigt att skumma den ordentligt under vidare kok. Inget äckelpäckel får vara kvar. Nu återstår det kanske längsta momentet i allt buljongkok. Samtidigt är det det enklaste - nämligen reduceringen. När man kokar ihop buljongen till en riktigt smakrik sörja. Ställ buljongen på låg värme på spisen och låt den småputtra tills den är vacker och smakar gott. Smaka möjligen av med salt och peppar om du vill.

Till sist monteras soppan. En lagom mängd buljong blandas med grädde och creme fraiche till en god soppa. Vitt matlagningsvin tillsätts. Räkorna läggs i precis före servering.

Voila!

Beans on toast

Med tydliga anglosaxiska kopplingar i barndomen finns det vissa traditioner (eller skador?) man är uppvuxen med som man såhär, när man är i "trettio-nånting-års-åldern" och lagom nostalgisk inte kan vara utan.

Jag har skrivit tidigare om bl.a. Penguin bars och Vinägerchips, liksom om cottage pie, tror jag, men nu är det dags för en till "klassiker":

"Beans on toast"

Egentligen behövs inget riktigt recept. Jag steker mina toastbröd i smör, kryddar med salt, paprika och vitlökspulver. Steker korv eller bacon till och så en burk med "baked beans" - vita bönor i söt tomatsås.

Säkert inte nyttigt. Säkert inte det bästa man kan äta. Definitivt inte lyxigt. Men det är SÅ himla gott ibland!

Hjälp Matmagasinet att hitta kandidater för matglädjepriset!

Såg det här hos Lisa. Det handlar om att hitta en kandidat till Matmagasinets pris "matglädjepriset". Det är ett fantastiskt pris som delas ut till en person 'med genuin kärlek till maten och bordets fröjder och med respekt för råvarans kvalitet bidrar till att matglädje sprids i vårt land'. Nu söker Lisa och gänget efter folk som fyller den beskrivningen. Check it out.

Lunch för blindstyren: Pastasås med makrill och kräftstjärtar

Återigen en sådan där "10-minuters-rätt" som funkar när man är ensam hemma.

1 burk makrill i tomatsås
1 st gul lök
1 msk tomatpuré
2 tsk tomatketchup
1 tsk vinäger
25 g smör
1 msk olivolja
1 msk matolja
1 krm vitlöksklyfta
Salt och peppar

Hacka lök och fräs i en panna i oljan och smöret tillsammans med lite salt och vitlök.
Skvätt över vinägern och låt löken suga upp den lite.
I med tomatpure och ketchup och låt koka ihop lite
Öppna makrillburken, dela filéerna något och låt gå med i såsen en kort stund
Häll kräftstjärtarna över. Låt bli varma.

Krutonger;

20 g smör
1 msk olivolja
1 msk matolja
2 skivor bröd
1 krm vitlökspulver
1 krm paprikapulver
1 krm salt
1 krm vitpeppar
1 krm ingefära

Tärna brödet medan du värmer fettet och kryddorna i en het panna på spisen.
Vänd krutongerna i fett och kryddor och låt steka tills de är krispiga.
Snabbmakaroner

1 dl snabbmakaroner
1 msk salt
1 liter vatten

Koka pastavatten med salt. När vattnet kokar - ha i makaronerna. Låt koka tills de är mjuka.

En till god liten levergryta

Hade kycklinglever i frysen och med lite lök, potatis och andra smågrejer jag hade liggande (Kelda-soppan från häromdagen, t.ex.) blev det en gryta som jag hoppas skall mätta och vara god i några dagar framöver, så jag slipper hålla på och laga "en-potions-solo-käk" hela tiden...

Såhär blev det idag:

50 g smör
2 msk matolja
400g kycklinglever
2 stora gula lökar
1 vitlökslyfta, finhackad
4 mellanstora fasta potatis
1 kycklingbuljongtärning
1½ dl kelda thai
1 dl 3% mjölk
1 tsk vit vinäger
1 tsk soja
1 tsk gul curry
Salt och vitpeppar

Börja med att tärna potatisen fint, lägg i pannan, som får gå på medelvarm platta, med lite smör och olja.
När potatisen börjat mjukna - i med löken, som får gå med tills den är mjuk och fin.
Smula i buljongtärningen
Skvätt över vinägern, gul curry och tillsätt vitlöken.
Slå över den övriga vätskan.
Krydda upp med curry, salt och vitpeppar. Smaka av med sojan.

Kalvfrikadeller med stuvad potatis

Lillkillen skulle få kalvfrikadeller.
Dottern skulle få stuvad potatis.
Tillsammans blev det den här lilla tallriken, till pappa, när barnen fick leka i vardagsrummet, att ätas vid diskbänken.

--

(4 port.)

Kalvfrikadeller:

400g kalvfärs
2 ägg
½ dl grädde
½ dl ströbröd
1 tsk lökpulver
Salt och peppar

Blanda grädde och ströbröd. Låt stå och svälla ett tag.
Blanda ihop alla ingredienser till en god färs.
Rulla till små köttbullar.
Koka i buljong i ungefär 10 minuter


Stuvad potatis:

5-6 medelstora fasta potatisar
1½ dl grädde
1½ dl buljong (från frikadellerna)
30 g smör
½ dl vetemjöl
Salt, peppar och muskot

Blanda smör och mjöl i en liten bunke.
Häll över grädden över smöret och mjölet
Skala och tärna potatisen i små bitar
Koka potatisen i buljongen.
Häll av buljong.
Slå över grädde, mjöl och smör
Låt koka ihop till en god stuvning.
Smaka av med salt, peppar och muskot.

Kvällsmys

Dottern är här och sover över (ja - lillkillen har också varit här idag, men nu är han hemma hos Fru Värn igen) och såhär på kvällskvisten är det ju lite mysigt att tända några värmeljus.

Dottern ville ha "flera miljoner" värmeljus, men jag hade inte så många värmeljusstakar att ha dem i, så det fick bli de här ljusen så länge.

I själva villan hittade jag inga tändstickor (jag HAR säkert tändstickor någonstans, men jag hittade dem inte just nu - en tändsticksask är förvånande liten när man ser suddigt!) så jag fick improvisera. Och det är då man är hyffsat nöjd att man är köksnörd:

Gubbig kvällsmacka

Jag älskar gubbröra. Jag brukar göra lite olika vaarianter, beroende lite på vad som finns att tillgå, men gubbröra skall ju alltid ha ägg och ansjovis. Idag var det bra pris på ansjovis i min lokala butik, så...

Dagens gubbröra:

1 stor fast potatis
1 liten burk grebbestads ansjovis
2 små gula lökar
3 ägg
1½ dl creme fraiche

Skala och tärna potatis i små små tärningar du kan. Koka i saltat vatten, tills de blivit mjuka.
Tärna lök och ansjovis
Hårdkoka och tärna ägg
Lägg alla tärningar i en skål. Rör om med creme fraiche.

Låt stå svalt och gärna kyla i någon timma före servering.

Lunch för blindstyren 2: Lyxig snabbmat

Fiskpinnar, spenat stuvad med grädde, lök och mascarpone och så toppat med räkor.

Snabbt, enkelt, men jättegott.

Kycklingrulader, pasta och paprikasås

2 portioner:

4 st kycklingben
2 dl creme fraiche
1 st vitlöksklyfta
2 st paprika (en röd och en gul/orange)
1 dl matlagningsvin
1½ msk bong kycklingfond
50 g smör
½ dl olivolja
300 g pasta
salt och peppar

Kycklingrulader:

Bena ur kycklingbenen.
Strimla paprikan. Ta några paprikastrimlor och lägg åt sidan, för att fylla kycklingbenen med.
Finhacka vitlöken
Lägg ut kycklingbenen på några ark plastfolie.
Lägg den åtsidolagda paprikan och vitlök i mitten på kycklingköttet och rulla ihop rulladen i pastfolien.
Rulla in plastfoliepaketet i aluminiumfolie.
Låt "korvarna" sjuda i lättsaltat vatten i 25-30 minuter.
Ta ur kastrullen, "skala av" folien och bryn lite i en panna med smör, salt och peppar precis före servering.

Såsen:

Mjuka upp paprikan i olivolja och 25 g smör.
I med vitlök, fond och matlagningsvin i pannan.
Salta något och häll på lite vatten.
Låt koka ihop till en färgglad buljong. Häll i creme fraiche och mixa till slät sås.
Smaka av med salt och peppar.

Pasta:

Koka i rikligt med saltat vatten tills du tycker att den känns mjuk nog (10 minuter?)

pimp my soup!

Har lärt mig av ungdomarna att "pimpa" är ordet för att pynta något så att det är snyggare än vad det egentligen är.

Nu när jag är hemma och sjukskriven är det så himla trist att äta själv att jag ofta inte orkar laga något slags "riktig mat", och då blir det som här - "pimpad soppa". I det här fallet en färdig sådan där kelda thai-soppa, som jag pyntat lite med osttärningar och kräftstjärtar. Lite roligare blev det ju i alla fall.

Snabba rester - omelett med ditt och gott

Efter födelsedagsmiddagen härom dagen blev det lite grejer kvar - så det blev en lite lyxig omelett:

15 g? smör (till stekning)
3 st ägg
1 dl matlagningsgrädde
1 krm salt
1 krm vitpeppar
1 dl riven västerbottenost
Npgon centimeter purjolök

Gör en äggstanning med ägg och grädde. Krydda.
Stek på svag värme i en panna, i lite smöt.
När äggstanningen börjar bli torrpå toppen, lägg på västerbottenosten på ena halvan av omeletten.
Strimla purjolööken fint och lägg på västerbottenosten.
Stjälp försiktigt upp på en tallrik. Vik gärna omeletten så blir den vacker.
Dekorera med vad du har till hands (paprika och purjolök blev det i mitt fall).
Servera med en god sallad.

Dagens dilemma

Har fått post. Det är alltid skoj. Det här var dessutom ett roligt litet paket från Svensk köttinformation, inslaget som en bit kött, i smörpapper och med deklarationsetikett på. Jättekul.

Det visar sig vara inbjudan till "Sveriges köttkock 2009" - en tävling för kockar, som jag alltså nu kan delta i.

Samtidigt vet jag inte om jag är man nog att klara uppgiften. Och jag vet hur jag blir om jag är med och det går dåligt...

Så nu har jag en del att tänka på...

Veckans fynd

Har ju skrivit förr om fördelarna med moccabryggare (och ni som inte har någon - fixa!)

Det blir gott kaffe (eftersom det har en högre och bättre temperatur, eftersom det är bryggt under tryck och eftersom det är finare malt, vilket ger "mer snittyta" per korn som kan släppa ut mer arom) och oftast faktiskt nyttigare (eftersom det inte släpper lika mycket garvsyra) i eocca än i vanlig kaffebryggare. Så... You do the math, jag skall inte tjata om det mer.

Min kanna - en italiensk pjäs som varit med ett tag, är förmodligen min tredje eller fjärde i ordningen. Jag har helt enkelt älskat ihjäl de tidigare. Men - och här skall ni faktiskt få några skäl att INTE köpa en likadan kanna som jag:

1) De är dyra. Jag har en kanna från italien, av något jättecoolt märke (som jag tror börjar på G), som säkert är som Ferrari, Ducati, Armani och... borlottibönor (inte helt klockrent, men ni hajar) - RIKTIGT bra italiensk design, i den tekniska framkanten, globalt sett. Det finns billigare, ungefär lika anygga och nästan lika bra moccakannor annorstädes. Man måste inte köpa det dyraste som finns, om man inte vet med sig att man dricker hundratals koppar kaffe om året.

2) Den är av aluminium. Jamen, säger du, Aluminium är ju jättebra - det leder värmen jättefint, är lätt att hålla rent, ser vackert ut och lämnar ingen smak efter sig. Flera av alla världens kockar ÄLSKAR aluminium. Jag också. På min spis. Men inte på .tex. induktionshäll. Då måste man ha något som leder ström. Som rostfritt stål. Rostfritt stål har hittills stavats "kanna från bodum" eller vissa induktionshällstillverkares egna moccakannor. Dyrt, således. Tillbaka till punkten ovan.

Tills nu.

För veckans fynd är en moccakanna för 6 koppar (vilket är helt ok till frukostkaffe för två-tre personer) från Åhléns. Invägandes till priset av 198 kr är den ungefär hälften så dyr som min aluminiumkanna OCH den funkar även på induktionshällar.

Att den inte är riktigt lika snygg som min får man väl ta, till det priset? Men i alla afll - veckans fynd:

Ja må hon leva, ja må hon leva...

Frk. R fyllde år igår och det blev en liten födelsedagsmiddag. Lite "fint i kanten" fast det skulle gå snabbt och lätt.

Såhär blev det:



Förrätt: En liten sallad med honungsgratinerad getost, bacon rostade mandlar och solroskärnor.



Varmrätt: Västerbottenost-gratinerad hälleflundrafilé med räkor, grädde och purjolök.



Ett ungefärligt recept på fisken finns här - från nyårsmiddagen 2008/2009

Och till fisken serverade också Pressad potatis




Och så sist men inte störst - Dessert: Crema Catalana med granatäpple



En liten vaniljpudding, lite lösare i konsistensen än en creme brûlée, och utan bränt socker, men minst lika gott!

2 äggulor
2 dl vispgrädde
½ vaniljstång
1 msk socker
1 granatäpple

Dela vaniljstången och skrapa ur kärnorna i en bunke. Tillsätt ägg, socker och grädde. Vispa på svag värme, tills krämen börjar tjockna.
Häll upp i portionsformar.
Ställ portionsformarna i en ugnsfast form, och häll i vatten så det är i nivå med krämen i formarna.
Baka i mitten av ugnen op 150 grader i ungefär 45 minuter.
Låt svalna ordentligt.
Dela granatääplet och slå ur kärnorna t.ex. med sidan på kniven, eller baksidan av en träslev, ned i en bunke (det är lättast, så slipper du få kärnor i hela köket).
Garnera puddingarna precis före servering.

En god liten kycklinglevergryta

Vi äter alldeles för lite lever. Samtidigt är det ett både billigt och nyttigt livsmedel. Och gott. Faktiskt. Oavsett vad du tror. Testa den här grytan t.ex.

(4 port.)

150g kycklinglever
140g bacon (ett paket)
2 gula lökar
2 msk tomatpuré
1 tsk vitvinsvinäger
1 msk råsocker
1 kycklingbuljongtärning
1½ dl grädde
½ msk soja
2 dl vatten


Tärna kycklinglever och bacon och fräs baconet i en stekgryta, möjligen med lite smör.
Hacka lökarna och stek på dessa med baconet och smöret.
När lökarna börjar bli mjuka.
I med levern. Låt bryna lite snabbt i pannan.
I med socker, vitvinsvinäger och tomatpure, låt koka ihop till en "barbecue-sås".
Slå över grädde och soja.
Tillsätt möjligen lite vatten.
Smaka av med salt och peppar

Lunch för blindstyren: Snabb currypytt

Är ju hemma och sjukskriven efter hornhinnetransplantationen (chips, vilket långt ord att skriva!) och solo. Med rätt mycket tid att slå ihjäl, men utan att orka kolla på TV (får ont i huvudet) eller att sitta framför datorn för länge...

Då får det bli att försöka laga lite mat. Fast det får gärna gå fort. Jag är ju ensam och det är skittrist att laga "riktig mat" när ingen annan äter den. Så idag blev det något som började som pyttipanna, ballade ur i gräddstuvad pytt och slutligen blev "en liten curry". Och det blev faktiskt överraskande gott.

"Snabb currypytt"

2 mellanstora potatisar
1 gul lök
½ burk strimlade bambuskott i vatten
2 hot dogs
1 liten bit kassler (50g?)
1 dl grädde
½ kycklingbuljongtärning
Ett par ordentliga skak med curryburken (gul curry, madras)
En liten nypa råsocker
Lite smör
Lite olja
Salt och vitpeppar

Strimla potatisen i ungefär lika stora bitar som bambuskotten. Släng i en medelvarm panna med lite smör och olja och låt steka sig nästan mjukt.
Strimla löken och låt gå med i pannan
Dela korv och kassler i små trevliga tärningar
Skvätt över lite grädde i pannan när löken är mjuk och potatisen börjar bli färdig.
smula i kycklingbuljongen, kryddorna och sockret.
Låt stuva ihop sig lite med stärkelsen från potatisen, så att du får en trevlig konsistens.
Smaka av med salt och vitpeppar.

Jamen, hur skall man göra då? Ask och Öberg - har ni några tips?

Läser i dagens DN att föräldrar (lite rent generellt sådär) ger sina barn (alltså alla barn?) för mycket socker i maten... "Tvååringar matas med godis och sött" heter det.

I artikeln där bl.a. Sara Ask (från DNs "fråga barndietisten") har uttalat sig ges det förutom snusförnuftiga orsaker till ATT föräldrar är karaktärslösa bortklemande stressoffer en bild av att barn blir överviktiga av godis.

Sara Ask brukar i sin kolumn faktiskt (ofta vettigt) ge tips som går ungefär i linje med livsmedelsverkets rekommendationer om "mat för barn". Dessa regler ses nu över eftersom de rekommenderar t.ex. lätta mejeriprodukter till barn (för att undvika fetma) där man i stället stoppar in konsistensgivare, tillsatser, mer socker och smakförstärkare just för att produkterna skall smaka något. Det gör att produkten klarar livsmedelsverkets "fettkrav" men kanske inte sockerkraven. Arlas vanilj-lättyogurt t.ex. rekommenderas. Men inte deras standardfil. "För fet" heter det.

Återigen - jag HAJAR att man inte skall peta i barn socker i för stora mängder. Min äldsta får godis en dag i veckan. Min yngsta har hittills inte fått pröva något sötare än modersmjölk än. Men ärligt. "Kakor, bullar, glass, tårta" osv. som tillhör t.ex. ett födelsedagskalas? (Och jag har skrivit om det förr - jag tror att det är bra för barn att faktiskt få känna doften av nybakade bullar ibland!.

Varför skall det gå sådan hysteri i allt ibland?

Är det VERKLIGEN ett JÄTTEPROBLEM av epedemiska mått att barn äter för mycket fikabröd och godis i veckorna?

Är det kanske dags för lite sans, rim och reson nu?

Morgonmys

En bild säger mer än tusen ord.

Precis som dottern. :-)
(Och som synes har hon ärvt ännu fler dåliga sidor av far sin). :-)

Aftonbladets rubriker... Igen...

Såg ni det här igår? - "Nu är vinet som lindrar bakrus här"? Sedan handlar artikeln inte om ett vin som "lindrar" några som helst symptom, utan bara om ett vin som innehåller något mindre av de ämnen som man tror kan ha att göra med att man mår dåligt dagen efteråt. Ja, inte alkohol då, eller rättare - det står inget i artikeln om alkoholhalten, men tydligen innehåller vinet "Ken Creek" något mindre garvsyra och histamin än andra viner.


Magnus Wickman - allergiläkare:

För väldigt många känsliga innebär det säkert att man klarar av att dricka vin.

Jaja, mindre av de besvärliga sumptomen, alltså. Inte lindrande av dem. Och om man vill dricka Ken Creek har man alltså ytterligare ett skäl nu, då. Skål, go'vänner!

Till sist kom dagen jag fruktat...

Dagen då dottern bara önskar sig "makaroner med korv" till middag.

Nostalgi ger inspiration

Tänker på helgen som var och helgen som kommer om en vecka. De är sammaflätade på något sätt. För i helgen gjorde jag tillsammans med en mycket speciell vän en resa till Östergötland. En resa som möjligen skulle kunna bli "tillbaka till framtiden". Inspirerad av nostalgi och gammaldags matlagning åkte vi till Klefstad - en gård med en MYCKET TRADITIONELL gårdsrestaurang, mitt mellan norrköping och linköping.

Och i helgen som kommer kommer alltså Klefstad förlags nya bok - "I mormors skafferi", något som startade mycket av min egen våg av inspiration för tillfället.

Det hela handlar på något sätt om att söka sig tillbaka till rötterna. Där allt började. I min mammas kök. Och precis som Kinna Jonsson, som ju skrivit boken, ser jag ett värde i själva traditionen i sig själv. Att liksom vara "förvaltare av traditionen", i köket.

Jag har skrivit det förr och kommer möjligen att behöva skriva det igen, men jag bara ÄLSKAR gammaldags mat. Jag älskar att laga den. Att äta den. Att få presentera den för en ny generation gäster. Och nu brinner jag - igen - för den där gammaldags maten.


(bloggförfattaren i mammas kök, någon gång på 70-talet)

Jag har - just nu - nästan obegränsat med tid att just filosofera och känna nostalgi. Hemma, sjukskriven och utan jättemycket att göra annat än att gå runt och känna och tänka fantiserar jag om något slags framtid i ett eget kök, någon gång, kanske på ett ställe som Klefstad. Men precis som "Jennie from the block" kommer jag ihåg var jag kommer ifrån - Mammas kök. Som Kinna. Och hennes mamma Märtha. Och deras fantastiska nostalgiska, inspirerande bok.

Svart mellanmjölk?

Arla hänger på världsnaturfondens "Earth hour" den 28 mars mellan 20.30 och 21.30 och försöker skapa uppmärksamhet kring det genom att "släcka" ned sitt mjölkpaket. Intressant.

Jag är ju en kille som i princip läst mer på mjölkpaket än jag läst serier (och det är väldigt mycket), så jag tycker egentligen att det är rätt smart att använda just mjölkpaketet till att föra ut ett budskap. Och speciellt roligt att just mejeriindustrin, som ju ofta pekas ut som en av de större miljöbovarna (även om det inte riktigt stämmer) vill vara med och dra sitt strå till stacken.

Så - kul. Undrar om jag kan stänga ned bloggen på något sätt, den där timman? Hmmm.

Finalisterna i Taffels och vulkans kokbokstävling

Läser på bl.a. favvissajten Taffel om alla fina bidrag som till slut gått i final i Taffels och Vulkans kokbokstävling.

Intressanta teman, roliga uppslag och väldigt kreativa böcker, verkar det vara. Eller vad sägs om de här?

Combos av Alf Tumble
Mat, vin och musik i sinnliga kombinationer. Låter lite som Krubb, när det är som bäst, eller hur? :-) Nej, men allvarligt, till recepten finns både soundtrack och vinförslag. Roligt.

Car-b-q av Lisbeth Olofsson
Lisbet Olofsson har gjort en kokbok om att laga mat på bl.a. motorhuven på bilen. Det är rätter som ofta andas lite amerikansk roadmovie och med spännande recept som "burn out balls". Coolt.

Mexikanska dukfläckare av Gabriela Villagran Backman
Mexikansk mat förklarat på ett sätt som gör att tillochmed ärke-svenne-jag hajar det. Kul. Och fint.

Sparsmakat av Signe Svensson
Italiensk mat, på ett mycket sinnligt sätt. Visste du att amatör betyder "älskare"? Detta är en kobok för och av amatörkockar! Riktigt vackert.

Man tager vad man haver av Per Ulfson Falkner
Mer än fälthandbok i köket än en regelrätt kokbok. Mer om "såhär kan man tänka" än regelrätta mått och volymer i recepten. Bra. Per lär ha varit finalist i årets hemmakock också. Det märks.


--

Förresten - om du också vill ha lite skvaller från matvärlden, serverat med lite puttriga små finurligheter - se till att anmäla dig till Taffels nyhetsbrev. Bara ett tips.

Dålig skärpa...

Är hemma efter min hornhinnetransplantation. Är föhållandevis pigg (tack alla som ring, skrivit och hälsat), men ser inget vidare än. Det är väl kanske inte heller så konstigt, kan man tänka, såhär bara ett par dagar efter operationen.

Jag kör den där "ctrl & +" - grejen så stort jag bara kan, lyssnar på "pratorn" och försöker skriva och läsa. Det går sådär.

Orkar inte. Det blir liksom bara några minuter i taget, sedan har jag ont i huvudet. Men ändå. Jag tänkte liksom.

Jag tänkte nog egentligen bara skriva och tacka.

Tack, alla.
För alla snälla ord.
För alla varma hälsningar.
För alla fina tankar.
För att ni fortfarande läser här, fastän jag inte orkar skriva så mycket.


Tack mamma och pappa som hjälpt till med ny dator. Ny digitalkamera. Så jag kan blogga. Och för all hjälp med mat, nu när jag inte orkat laga mat själv. Och för sällskapet, nu när jag känt mig liten och ynklig.

Och ni andra. Ni vet vilka ni är.

Och tack du. Du som körde mig hem till min lägenhet och hjälpte mig handla. Som matade min katt när jag var sjuk och som jag vet att jag alltid kan ringa när jag behöver något slags sällskap.

Jag försöker samla tankarna. Skriva något skarpt, men skärpan är för dålig. Synskärpan. Den mentala skärpan. Jag tar det lugnt och försöker komma igen.Slipar mig en annan dag.

Tills dess. Tack.

En helg i östergötland

Har varit bortrest i helgen. Tänker kanske skriva mer om det sedan, men bara för att ge en snabb rekapitulation kan jag väl säga att jag varit och tittat på bl.a. Klefstad och ätit med Sushi-Lars och Nina Simone på Sam's Krog i Norrköping.

Jättetrevlig resa. Bra käk, roliga möten och mycket att tänka på.

Jag får skriva mer vid ett annat tillfälle. Jag lämnar nu bloggen ett tag, för att (äntligen) göra den där operationen, och kommer alltså inte att se på några veckor. Ni får njuta av en jättefin översiktsbild av Klefstad så länge. Restaurangen i mitten av bilden. Tack Kinna för all hjälp och för den fina bilden.

McDonald's får börja sälja starköl

Läser, efter lite mat-surfande, liet överraskande att McDonald's restaurang på Arlanda skall få börja servera alkohol till maten. Intressant.

McDonald's är ju en kedja restauranger som har väldigt tydlig familjeprofil. Dessutom kan man ju undra vem som vill ha ett glas vin till en Big Mac och compoani, men ändå. Intressant att man väljer att börja peta i en sådan tydlig profil. Frågan är om man vinner såpass många nya gister som dricker alkohol på de familjer man förlorar av samma skäl?

Nåväl - intressant är det i alla fall.

Kalas? Kalas!

Jobbar ju i ett kök som har "sockerpolicy", d.v.s. att när jag lagar mat skall jag i möjligaste mån undvika socker.

Barn skall inte ha socker, som bekant. Många föräldrar till barn på de förskolor jag lagar mat till frågar om hur vi ser på socker i maten och ställer ofta frågor som

"Ni ger väl inte barnen nyponsoppa eller söta krämer till mellanmål?"
"Ni ger väl inte barnen varm choklad till utflyktsmatsäck?"
"Ni bakar väl inte bullar och kakor med barnen?"

Och nej - det gör vi inte. Längre. (Tyvärr kan jag tycka, egentligen, för jag tror att barn mår bra av att baka. Och känna lukten av kanelbullar. Och faktiskt äta en då och då. Tillochmed på förskolan, men det är egentligen en annan frågeställning).

Tidigare har vi serverat glass med färska bär till "kalas" då någon fyllt år. Men då vi pratade om hur vi skulle kunna fira ett barn på ett sätt som inte betydde att proppa i det mer socker kom vi fram till följande lösning:

Färsk frukt, upplagt på ett roligt sätt.


Och genast delas förskol(orna/an) i två läger - de föräldrar som tycker att det är bra att vi skurit ned på socker och de som tycker att "varför får inte MITT barn glass?"

Så - hur skall man göra? Well - vi har ju redan tagit vårt beslut, men några föräldrar är rätt upprörda. "Hur KAN man bara servera FRUKT som kalas? Det är väl inget kalas?" Men faktiskt - Barnen verkar gilla det. De äter mycket. Och det GÅR ju att göra lite "roligt och kalasigt" även av bara frukt? Eller vad tycker ni om det här - från i måndags? Skar några frukter - dekorerade med kokos på några av dem, och slängde med lite bambupinnar för barnen att göra "spett" av. Poppis. Och festligt.

"Kalas!" som det brukar heta.

Genmanipulerade grödor?

Läser i DN ett debattinlägg om GM-grödor och känner att det kanske har flera poänger, men - kan ingen rätta mig här - är det inte så att nya GM-grödor ofta utarmar jorden, och att vi därför har energifattigare (och mindre mineralrika) sädesslag idag än för t.ex. 100 år sedan?

Att sedan bioteknikföretag skall kunna fortsätta att dra nytta av hungersnöd i tredje världen genom att trycka på med patent och mönsterskydd på sina GM-sädesslag tycker jag själv är inte bara moraliskt förkastligt utan nästan rent perverst!

Men - som sagt - det FINNS givetvis fördelar även med GM-grödor. Och vad är egentligen GM? Vår evolution har ju lett fram till att t.ex. potatis inte ser likadan ut nu som förr, Att vete och andra sädesslag finns i en mängd olika varianter (dinkel, någon?) och att vi fått fram ris som faktiskt går att odla nästan året om, i Asien. Var går vi från "ympning och tuktning" till "genmodifikation"?

Svåra frågor. Få svar. Men läs debattartikeln.

Inspiration och lingon

Ibland har man ingen inspiration alls. Ibland kommer den från lite oväntat håll. Som nu. Igår var en rätt annorlunda dag.

Jag hade bestämt mig för att servera "köttbullar" på jubbet. Köttbullar är en rätt oinspirerad maträtt, egentligen. Då jag inte har tid att trilla och pannsteka köttbullar till 200 personer (eller har möjlighet att varmhålla dem under tiden) och det är riktigt tungt att snurra och slänga med ett stekbord brukar jag fuska, och köpa färdiga (!) djupfrysta (!) köttbullar. Jo - faktiskt. Men så brukar jag då också se till att göra något annat "riktigt arbetat" tillbehör. Pressgurka, t.ex. Eller som igår - rårörda lingon.

Det blev - som vanligt, kanske man skall säga, rätt populärt. Så, efter jobbet, åkte jag hem till bloggkompisen Kinna för att bl.a. snacka lite om hennes föräldrars gård (med restaurang) - Klefstad - i östergötland. Det hela var mycket mysigt. Ungefär som man kan förvänta sig att ett besök hos en som skrivit en bok som heter "I mormors berså" skall vara. Gott kaffebröd, ett samtal med många skratt och roliga infall - och så något som gjorde mig till en liten kille kvällen före julafton:

En förtitt på Kinnas Nya Bok (som kommer om några veckor: "I mormors skafferi" - en bok om bl.a konserver, om marmelader och sylter.

Givetvis var jag tvungen att kolla upp om Kinna hade med något recept på lingonsylt (det hade hon) och rårörda lingon (det hade hon inte), och så förundrades jag över de vackra bilderna i boken! Det här var precis vad jag behövde just nu! Jag är SÅ inspirererad! Jag vill bara hem och göra marmelad och sylt och inläggningar för hela slanten. Och återigen - vilka fantastiskt vackra bilder Kinna tar! Inte riktigt lika snygg bild är min, på mina rårörda lingon. Och inte heller ett så avancerat recept, men här kommer det ändå:

--

Rårörda lingon:

1 l djupfrysta lingon (tycker jag är lättast)
2-4 dl strösocker (smaka av allteftersom)

Rör om på bleck, ställ in i ugnen på runt 60 grader 1 20 minuter.
Vänd lingongen försiktigt då och då i sockret, som får lösa sig i värmen och lingonspadet.

Riktigt vass blogg

Dagens lästips är den mycket imponerande "Allt om kockknivar", en blogg som är vad den heter - ALLT om kockknivar! Precis lagom tekniskt nördigt för att sådana som jag (som är sådär nästan lite läskigt intresserade av stora knivar) skall bli som en sexåring på barnkalas!

Här förklaras de kniviga skillnaderna på olika knivar, ställs den skarpa frågan om varför det är så svårt att hitta vänsterslipade japanska kockknivar, diskuteras vasst att knivar blivit så dyra, ges tips på hur man tar hand om sin kniv och mycket, mycket, mycket mer. Slipat och initierat (och nej - jag är EGENTLIGEN inte Göte-la-burgare, jag bara kunde inte hejda mig!) :-)

Alla mina egna försök att förklara något om knivar här på bloggen känns helt plötsligt pinsamma, och jag överlämnar härmed - med varm hand - alla vidare frågor om knivar till "Allt om kockknivar".

Ps. Bilden här ovan snodde jag givetvis från samma sajt. Och Tack Kinna för den här fantastiska länken! (Din blogg är fantastisk, den med!)Ds.

Vårt dagliga fusk, giv oss idag...

Läser den här artikeln på aftonbladet.se och och inser att vi alla - utan undantag - är suckers.

Den enda nackdelen med att vara kommunalanställd kock, och då menar jag verkligen DEN ENDA nackdelen, är att jag måste handla t.ex. bröd (som inte är bröd) av den upphandlade leverantören (som heller kanske inte är världens bästa leverantör, men det är en annan historia). Och de HAR inget riktigt bröd. De heller.

Off-Topic: 5 låtar till din död

Läser hos Mymlan - hela bloggosfärens lektant följande lilla utmaning:

Det är min vän Morris som vill att jag ska samla listor på begravningsmusik. Det behöver inte vara musik skriven för begravningar, däremot de fem låtar du vill att dina efterlevande ska lyssna till på just din begravning. Kanske en sådan lista säger mer om dig än de tolv låtarna om ditt liv…

Och eftersom jag gjorde en sådan där lista på 12 låtar om mitt liv får jag väl göra en även här. Det tilltalar dessutom min lite mer svarta, morbida sida att skriva om det här, just nu, så: Here goes!

Oh - och jag utmanar förstås Mackan, O., CayakCarin och "Antonia". Ni vet vilka ni är, så jag tänker inte länka till Er. :-)

--

Det går givetvis inte att svara helt sanningsenligt på den här frågan. Jag kan inte komma på fem låtar som skulle kunna spelas på någon begravning, men jag tänker mig att den här frågan ändå dyker upp bland mina kock-kompisar eller i bar-sammanhang eller så och tills dess vill jag ha förberett mig med något slags svar, så:

Först och främst - begravningar och begravningstal brukar vara tillfällen då någon ger goda råd inför framtiden, genom att se bakåt och möjligen säga några väl valda om den avlidne. De bästa tipsen för ett lyckat liv jag hört är faktiskt:



Den här känns på något sätt också naturlig... Och blir det just Henrik Rongedal som framför den, som i det här klippet, känns det på något sätt ännu mer rätt! En ond tvilling (?!) sjunger till/för/åt/ en annan! :-)



Som musik till när man går med kistan skulle det nog passa med "Imperial march" från "Star Wars"-filmerna. Jag är ett Star Wars-fan och känslan av att liksom - som Darth Vader - betraktas som "misled by the dark side of the force" känns väldigt mycket som jag. En värdig avslutning på en värdig avslutning, helt enkelt.

Dottern och pappan bakar "brösten"

Dottern är här. Hon kom hit igår. Och det är helt suveränt. Vi snackar mat. Utbyter idéer och recept och kollar på "Råttatouille" på DVD till frukost. Det känns befriande att ha barn att skylla på när man vill äta frukost i "vardagsrummet" och ha någon att dricka kaffe med!

Idag har vi bakat. Brötchen. Eller "brösten" som dottern säger. Såhär såg vårt recept ut:

Brötchen:

50g Jäst
6 dl ljummet vatten
3 tsk salt
14-16 dl vetemjöl

Rör ut jästen i lite ljummet vatten.
Rör ihop ungefär 12 dl av mjölet, saltet, jästen med vattnet och resten av vattnet.
Arbeta degen till en slät och smidig deg, som släpper från kanterna av skålen.
Täck över degen med en ren handduk och låt jäsa i 45 minuter.
Ta fram lite mer mjöl. Och arbeta med degan. Dela upp degen i 24 delar. Forma till vackra bullar.
Garnera bullarna med frön eller kryddor (vi använde fänkål, rosmarin, korianderfrön och flingsalt, som vi körde i en mortel innan vi doppade brötchen i dem).
Låt jäsa i 15 minuter till.
Grädda i 15 minuter på 250 grader, skruva sedan ned ugnen till 180 grader och låt gå i ungefär 10 minuter till.

Ta ut och låt svalna (om ni kan, när det luktar nybakt bröd i hela köket. Servera med gott smör.

Smörigt, igen....

Läser på Lagers Tabberas om att veckans P1 Meny handlar om (bl.a.) Smör. Intressant, eftersom jag själv är rätt intresserad av just.... smör.

I sverige finns det i princip bara EN enda levarantör av smör i butikerna. Arla. De har i det närmaste smörmonopol oc h kan själva - p.g.a. den bristande konkurrensen, både sätta "kvalitetsstandard" och priser själva. Det gör att vi i Sverige i princip är hänvisade till ett smör som inte smakar speciellt mycket smör och dessutom betalar mycket mer för det än för andra likvärdiga produkter.

Själv har jag ett tag köpt "Milbona"-smör på Lidl. Det är billigt, det säljs på 250g-paket (och sist jag var på Lidl kunde man köpa 4 st för 10 spänn) och det är riktigt, riktigt bra. Inte bara för att det är billigt, utan det smakar riktigt bra.

I en tid där allt fler pratar om att vi borde äta mer "riktigt smör" i stället för margariner, där det blivit "inne" med ekologiskt och närodlat och gårdsmejerier och allt - vore det inte dags för att dt blev lite bredare sortiment i smör-hyllan på våra butiker?

Tills vidare kommer i alla fall jag att fortsätta att köpa mitt smör på Lidl. Inte för att det är billigare. Inte för att det är bättre förpackningar, utan BARA för att det är godare än Arlas produkt.

Att sälja något som inte är vad det heter...

Läser i Aftonbladet om att flera tillverkare tillverkar "smördeg" utan att använda smör. Findus marknadschef hävdar t.ex. att "man vanligtvis använder margarin".

Men nu slår Livsmedelsverket till och berättar att man inte får kalla smördeg som inte innehåller smör för just smördeg. Så vad får degen kallas? "Margarindeg"? Låter inte sådär jättegott, faktiskt Kanske kommer vi att se fler och fler producenter gå över till den franska benämningen "Mille Feuille" eller att börja använda en försvenskning som "tusenbladsdeg" eller så?

För mig är ändå smördeg alltid smördeg. Och i den har man riktigt smör! Basta!

Off-Topic: Jag väntar....

Skrev i det här inlägget att jag skall opereras på torsdag. Den där operationen är en operation jag väntat ett tag på. Sedan i augusti 2007 har jag vetat ATT operationen kommer att göras och sedan i somras har man pratat om "i vinter".

Så - i november fick jag besked om att jag skulle opereras framåt slutet av november. Med någon dags varsel ställdes transplantationen in, då transplantatet blivit dåligt och mitt datum flyttades fram till i lucia.

För att göra en lång historia kort kan jag berätta att jag nu (efter att ha fått mitt datum framflyttat två gånger till) var rätt upplagd för att opereras. Och idag kom beskedet att man flyttat fram min operation. Igen.

Jag väntar således vidare. Som alltid när jag är lite deppig blir det att ta fram nnågon gammal lyrik. Fröding brukar ligga nära till hands. Eller Nils Ferlin. Eller som idag - lite passande - Dan Andersson (tolkad av Sofia Karlsson). Här i en ttext om att vänta, även om det är en annan sorts väntan som beskrivs i den här dikten...



Och idag känns mitt liv ungefär som Andersson beskriver det i den vackra, men lite bittra "Du liv" även den här tolkad av f.d. pluggkompisen Sofia Karlsson):



Idag är en "sådan där" dag.

Vietnamesisk soppa - Pho

Inser att alla sydostasiatiska länder har något slags Pho, men jag kallar den här vietnamesisk, för att den känns "fräsch" och inte har någon kokosmjölk eller koriander (vilket hade gjort den "thailändsk" :-) ):


Pho (Grundrecept) 4 port:

8 dl vatten
1 morot
1 gul lök
1 palsternacka
1/4 rotselleri
Någon rolig asiatisk grönsak (lotusrot/bambuskott/etc.)
1 msk bong kycklingfond
½ dl risvinäger eller annan ljus lite halvsöt vinäger (äppelcidervinäger, t.ex.)
2 "buntar" (ungefär 100g) äggnudlar
1 msk thai sweet chili sås
1 tsk malen ingefära
2 vitlöksklyftor - finhackade

Skala och tärna de hårda grönsakerna först. Koka i rikligt med vatten. Tillsätt nudlarna sist. Låt koka mjukt. Servera med färsk finhackad chili och lite bröd.

Bloggpaus

Har haft bloggpaus nu ett tag känns det som. För att säga något om det kan jag väl bara säga att jag flyttat. Från Fru Värn. Och det är ungefär det jag orkar skriva om det just nu, men det har så att säga märkt min vilja och inspiration till bloggande.

Livet är överfyllt med en miljard praktiska små måstenoch till sist orkar man inte hålla ens den närmaste familjen underrättad om vad som händer. Jag SKA skriva något kul snart - jag lovar - jag bara orkar inte just nu.

Kommer att ha lite förhinder att uppdatera bloggen på ett tag framåt också: På torsdag skall jag operera ögonen igen (den här gången bl.a. rätta till ett blodkärl som vuxit in i hornhinnan) Det kommer att bli en ny transplantation (ni har väl fyllt i Era donationskort?!) och jag kommer - förmodligen - ha (ännu) svårare att se klart ett tag. Jag vet ännu inte hur länge jag kommer att vara sjukskriven, men det är rimligt att tro att jag kommer att vara borta både från jobbet och från bloggen ett tag...

I've seen the light! Eller "Jag mötte Lassie"...

Ära och berömmelse!

Bloggosfären är så himla ball. Ibland surfar man runt på sina favoritbloggar och så liksom - Vänta - det här känner jag igen... Den här människan skriver ju om... ... . mig!

Upptäckte häromdagen att jag lyckats tilldra mig uppmärksamhet från Sveriges kanske mest lästa (och mest begåvade) matskribent just nu - Alice Brax - det är stort. Mycket stort. Medan jag sitter här och försöker komma på adjektiv som är tillräckligt stora för att beskriva vad jag känner får jag väl bjuda på en liten video som tämligen ordagrant beskriver vad man känner i sådana här tillfällen! :-)

Favoritmorötter

Dagens snabba "kallskänksrecept" - ett litet tillbehör som jag gör lite då och då på jobbet. Barnen älskar det. Deras fröknar går upp i brygga. (Nåja, nästan, i alla fall... Eller en gör det... Eller... Vid närmare eftertanke. En har i alla fall sagt att hon gillar det. :-) )

#Marinerade minimorötter

1 kg minimortter
½ dl god olivolja
1 vitlöksklyfta
1 tsk spiskummin
1 nypa salt

Börja med att förvälla minimorötterna i kokande vatten, eller i ångugn, tills de är nästan mjuka, men inte helt mosiga.
Blanda olja och kryddor i en liten skål.
Finhacka vitlöken så fint du kan och ha i oljan.
Sprid ut morötterna på en plåt, eller lägg i en väldigt konisk kål som du kan "kasta" runt dem i.
Medan morötterna fortfarande är varma, se till att alla morötter blir ordentligt täckta med oljan.
Låt svalna, eller låt stå över natten i kylskåp.

Servera till t.ex. korv med senapssås, eller till kryddiga grytor och soppor.

Avokado är hett igen...

Läser i DN att Avokado tydligen är hett "igen". Jag som inte visste att det någonsin varit "svalt" annat än som i "coolt", så förstås! Jens Linder har emellertid skrivit en jttefin artikel, och delar glatt med sig av fina recept i DN. Kanon!

Själv är jag "sådär" på just Avokado. Jag gör en decent avokadosoppa (med gröna ärter) och en och annan guacuamole men så är det ju ungefär allt, också. Så kul att Linder skriver om Avokado. Och kul att det är "hippt" igen.

Dagens citat

kommer från Det här inlägget hos Mackan:

Själv passerade jag ett café i studentstaden Lund igår och såg att de sålde kaffe latte. För 50 spänn.
Och undrar därmed vilken sorts kaffe man får för 50 pix.
I min värld (den verkliga världen) skulle det krävas typ att kaffebönorna passerat genom tarmarna på något fillipinskt kattdjur, att enbart vatten ur någon ren fjällbäck används, att kaffet framtställts på ett sådant där laboratorium där alla går klädda i overall, munskydd och hårnät, att mjölken kom från en helig ko i Indien som bara mjölkas rituellt en enda gång i livet och att sedan barbystade civilingenjörsutbildade oskulder handviftat in alpluft i skummet.

När jag slutade skratta undrar jag varför inte Mackan är krönikör på någon större tidning? Ge den här människan ett publicistpris, någon!

Till CT

CT (som är en tjej som skriver en "kristen" blogg) behöver hjälp med mat som inte är halvfabrikat. Hon undrar också lite om tillsatser i sitt inlägg:

...
Fisk är väl inte preparerat med en massa läskigheter åtminstone? Inte ens den panerade? Fiskpinnar? Och fiskgratäng? Kycklingdelarna borde väl kunna passera obemärkt?
...

Ok, såhärva - fisk är lurigt. Fisk som på något sätt är processad (rökt lax, gravad dito, fiskpinnar, färdiga fiskgratänger etc.) innehåller i princip ALLTID olika tillsatser. En del av dessa är säkert inte farliga. En del av de här tillsatserna har i princip som enda kriterium för att få finnas i livsmedel att de inte dödar den som äter dem. Att äta klarlack (gravad lax) är kanske inte det man helst av allt vill och således. Ju "närmare ursprunget" du kan komma med dina fiskinköp (köp färsk hel fisk eller fryst dito) desto bättre.

Vad det gäller kyckling har jag skrivit det förr och kommer att skriva det igen - köp hel kyckling, lär dig stycka den och stycka själv. Då VET du att det inte är något konstigt i något av det du äter. Dessutom är det väldigt, väldigt, väldigt, väldigt ekonomiskt. (En ensam kyckling ger fyra måltider till två personer, utan något som helst problem. Kolla lite här på bloggen för schyssta recept! :-) )

Det finns en massa saker att tänka på när det gäller "mat från grunden" och frågan är hur "från grunden" man vill vara. Och hur du t.ex. skall kontrollera att dina morötter, som du köper kravmärkta aldrig kommit i kontakt med en giftbesprutad dito, innan de hamnat i butiken? Frågan är var man själv sätter sina gränser, hur man själv vill göra.

Jag har egentligen en rätt avslappnad attityd mot t.ex. tillsatser, men jag tänker mer och mer på att inte t.ex. proppa barnen på min förskola fulla med natriumglutamat och sådana där eländiga färgämnen...

Samtidigt är jag i själv i princip beredd att äta vad som helst (även om det teoretiskt skulle kunna förkorta mitt liv) bara för att det är gott. Din kropp är inte ett tempel. Det är en nöjespark!

--

EDIT:

Kom på en idé jag nästan tycker är genial själv, efter ett tag ha tänkt på det här med "snabbmat" i färdigform. Släng ut din micro! Då har du inget att värma dina "TV-dinners" i. Köp en tryckkokare i stället! Då gör du långkok till snabbmat - du får i dig rätt grejer, kan laga mat från grunden fast du sparar tid. Kalops, indiska currygrytor osv. är nere på bara några minuters koktid. Tryckkokare är "da sheezneez" som det hette för några år sedan, på Hip-Hop-svenska...

Off-topic: Bild?

Fick följande lilla utmaning från Mackan:

Den gick ut på att man skulle leta upp fjärde bildmappen i datorn och plocka ut fjärde bilden i den och publicera denna bild i bloggen.

Och eftersom jag är på jobbet blir bilden (som kom i ett mail från min chef för ett tag sedan):

Det är klart att jag trivs, men ibland drömmer jag om...

Läser att bloggrannen Mami skrivit ett inlägg om hur hennes idealarbetsplats ser ut. Det är utlämnande läsning. Och spännande. Och hjärtevärmande. På samma gång.

Själv trivs jag väldigt bra på min arbetsplats. Jag får göra ungefär vad jag vill, utan att någon annan lägger sig . Jag lagar uppskattad mat till människor som förstår att älska arbetsinsatsen. Jag får dagligen beröm av både kollegor, varn och föräldrar. Dessutom vet jag numer i november vad jag skall göra i januari "efter julborden". Jag är kvar. I det här köket.

Samtigit... Om man fick önska helt fritt - hur skulle drömmen om en framtida arbetsplats se ut, om sisådär... Tio år? Eller tjugo? Herergud! Jag skall jobba i mer än tjugo år till!

Jag skulle vilja ha ett eget ställe. Kanske någon som jobbade "fronten" med en liten bar och så lunchservering och kanske några bord med enkla men goda rätter på kvällen. Menyn skulle vara rustik och familjevänlig. Till lunch skulle jag varje dag ha något slags "dagens soppa", "dagens pasta" och så kanske en "dagens husman". På kvällen skulle jag vilaj servera enkla lantliga (franska) bistroklassiker: Kanske sniglar? Vitlöksfrästa champinjoner, Moules marinieres, kalvlever anglais, croque monsieur, coq au vin, boeuf bourguignon, Biff med bearnaise... Och så chokladmousse, creme brûlée, tarte tatin... Enkla grejer.

Stället skulle ligga på landsbygden någonstans. Vara fett ohippt och se ut som om man stigit in i en tidsmaskin. Bar i zink eller möjligen ädelträ med mässing. Mörka rustika möbler. Kanske rutiga dukar med franska liljor på? Soft belysning. Någon orkidé eller så i ett fönster... Det är huvudsakligen en bar med lite mat, men kanske också ett pensionat? Där jobbar jag och min familj. Och bor något stenkast därifrån, i ett gult hus med snickarglädje, öppen spis och bastu. :-)

Ungefär så tänker jag mig framtiden. Hur tänker ni Er framtid?

Hahaha! Ärligt?!

Läser att jag blivit nominerad i aftonbladets Det Stora Bloggpriset. Tack, mamma, eller vem det nu var som skickade in en nominering. :-)

Omsorgsmuggen

Måste få berätta en historia, även om den är lite off-topic: Strax före jul hittade en av kollegorna en porslinsmugg i soprummet, här på jobbet. Muggen låg i en originalkartong och såg såg ren och fräsch ut och var hel, så kollegan kom upp med den i köket, där den diskades några gånger och sedan dess används rätt flitigt.

Muggen är en vit porslinsmugg, men med ett speciellt tryck på: Den har små hjärtan på sig och bär texten "God morgon snygging".

Jag vet inte hur ni har det på Era jobb, men på mitt jobb händer det att man kanske inte direkt känner sig som en snygging just på morgonen. Vissa dagar behöver man helt enkelt lite mer omsorg än andra och då kommer den här koppen fram!

Den här koppen har nu börjat gå runt lite i huset. Kollegor tar den till varandra när man känner att "min kollega verkar behöva en lite extra puff idag" och så liksom: "Kolla - jag hämtade te åt dig idag." Så nu har vi en ny tradition på jobbet - Omsorgsmuggen.

Mami - We're SO ON! :-)

Bloggkompisen Mami, från nya bloggfavvisen "Kocken tar time-out" och jag har i någon vecka bollat idén om "blodpuddingstillbehörstävling". Nu är den igång på Mamis Blogg. Kolla in!

--

Själv ställer jag upp med: "Åppelchutney med granatäpple":

6 äpplen i småbitar
1 dl vitt vin
½ dl sockerlag med kanel
1 krm kardemumma
1 krm ingefära
1½ msk vitvinsinäger eller äppelciderinäger
1 granatäpple

Alla ingredienser mäts upp i en kastrull, utom granatäpplet.
Kokas ihop till rätt konsistens. Tas av värmen och får svalna.
Chutney och granatäpple varvas i vacker skål eller burk. Klarar sig någon vecka i kylskåp.

I svallet efter "den hemliga kocken"

Läser en artikel i SvD idag om hur livsmedel kan kallas för i princip vad som helst, även om det inte stämmer. I och för sig inga nyheter, för oss som t.ex. har läst "Den hemlige kocken" eller "äkta vara", men icke desto mindre - bra att media tar upp det igen. Bra jobbat, SvD!

Grattis

Som sist i världen: Grattis, Viktor Westerlind, Fredsgatan 12.

I mitt skafferi och i ditt?

Min musa skall flytta hemifrån. Samtidigt skriver "Kocken tar time out" en fantastisk bloggpost (igen) om sitt skafferi.

Grejen ahr säkert diskuterats ett par gånger förut, men här kommer i alla fall något slags lista på "grejer att alltid ha hemma" och som något slags tips vad man kan ha hemma och vad man kan göra med det.

10 grejer jag (nästan) alltid har hemma:

1: Bönor i olika sorter. Jag brukar köpa olika på burk, från typ zeta, färdigkokta. Enkelt, smidigt och billigt. Kan dryga ut sallader, grytor, såser, och allt möjligt. Gott, nyttigt, billigt och alldeles... alldeles underbart!

2: Bacon. Ett paket bacon kostarrunt 10 bagis och kan stekas och ätas till ägg, dryga ut såser och grytor, stekas och läggas på sallader, has i pastasåser... Ett livsmedel som kan användas till nästan allt, som dessutom är billigt. Och som man kan köpa några paket när det typ är "tag tre för 20 spänn" på din lokala mataffär, och sedan ha något paket liggande i frysen. Det håller sig länge.

3: Röda linser. Enkelt att göra t.ex. daal av, eller om man vill göra något slags egen falafel hemma. Och det är ju alltid gott!

4: BULJONG! Hemmakokt eller köpt. Oumbärligt. Kycklingbuljong går till nöds att använda till allt!

5: Ägg (bas till såser, majonnäser, pannkaka, bak eller ibland just till... ägg. Kokt eller stekt.

6: En olivolja och en matolja. Till allt man har olivolja eller smakfri olja till.

7: Blodpudding. Jo, faktiskt. Billigt (som bara den!) och man kan ha det liggande i frysen ungefär hur länge som helst. Tillsammans med ditt bacon är det jättegott!

8: Gul lök. I massor. I värsta fall kan man ta bara löken och buljongen och göra en löksoppa. I annat fall använder jag lök i nästan allt jag lagar.

9: Matvete. Billigt. Billigare än t.ex. couscous och nyttigare. Och gott till t.ex. de där falafflarna du gjorde tidigare samt till en tomatsås som du gör av...

10: Krossade tomater. De flesta butiker säljer krossade tomater på burk för typ 3-4 spänn burken. En burk räcker till åtminstone en (oftast två -tre portioner av t.ex. pastasås, någon kryddigare sås till dina falafel, eller i köttfärssåsen, chiligrytan eller.... Ja, allt man kan ha krossasde tomater i.

För övrigt - de gamla husmorsknepen "rivna morötter i köttfärsen" och "kokt ris i köttfärslimpan" och sådant där, för att liksom dryga ut de råvaror som är dyra (köttfärs) med billigare (ris) är alltid bra idéer, liksom - och det här har jag skrivit hur många gånger som helst förut - att lära sig stycka en hel kyckling. En hel kyckling kostar någon tia om den är fryst. Ta hem den, tina den, stycka den och du har helt plötsligt kycklingkött till 4-5 middagar (om du lagar mat åt dig själv) och du har dessutom ett fantastiskt fint skrov att laga god buljong på, som du kan använda till dina såser, dina soppor osv. Så - jag skriver det igen - Lär dig stycka en kyckling!

--

EDIT 20:22 - Såg att Lyxpirayan skrivit en post inspirerad av den här. Kolla in!

Fått nåt i nåt?

Hör på radionyheterna om ett skolkök i spånga, som serverat kyckling där sedan gästerna hittat vassa metallbitar i maten. Storköket köper in maten från en cateringfirma. Någonstans någon gång har det tydligen förekommit arbete i köket, där rör i taket lagats, samtidigt som mat stått framme - kan maten ha blivit kontaminerad av detta? "Vi utreder var vi brister i våra rutiner" säger man i storköket.

Förra veckan hörde vi om en liknande incident, i ett storkök, som får sin mat från en cateringfirma, där pasta som hamnat på golvet sedan serveras till gästerna. Trots att det finns bildbevis på vad som hänt och folk givetvis är (rättmätigen) upprörda får vi samma svar "vi utreder saken för att se var våra rutiner brister"...

Commonm sense is not that common, verkar det som? Grejer ligger på golvet? Mat? Knappast, va - har det varit på golvet är det inte längre mat. Punkt. Arbetare arbetar med att fila/kapa/såga rör av metall i köket? - kanske läge att A) avbryta arbetet ett tag och låta alla bli färdiga med sitt, B) åtminstone näcka över maten, om den skall stå öppet i en miljö där den kan kontamineras av främmande föremmål?

Hur svårt kan det vara? Hur mycket behöver utredas?

Tack och lov har ingen dött av de här incidenterna. Det känns mer som Guds omsorg än något slags rutiner. Det handlar inte om utbildning. Det handlar inte om rutiner. Det handlar om att folk inte har antingen tid att göra sitt jobb, vilket är en ledningsfråga, eller lust att ta det på allvar, vilket är en ansvarsfråga för den enskilda kocken/kokerskan. Sluta utred! Agera!

--

EDIT: 20:30 - Lade till några länkar till artiklar om händelserna, ur dagspressen.