onsdag, mars 07, 2012

Det här kräver en riktig festmåltid!

Halloj, alla läsare. Som ni som läser bloggen regelbundet vet om har jag i ett par veckor sökt jobb.

Då min anställning i nacka kommun upphörde - den 18e februari stod jag alltså utan möjlighet att försörja mig och barnen. Orosmolnen har hopat sig och vissa framföallt kvällar har känts tämligen desperata. Som kommunalanställd kock har jag helt enkelt inte kunnat lägga undan pengar "tills den dag då de kan behövas" utan behövt koncentrera mig på att hitta ett nytt jobb så snart det bara går... Jag klarar helt enkelt inte flera månaders arbetslöshet.

Men mitten av februari är sällan högsäsong för kockar. Och som sagt - jag har varit tvungen att söka ALLT som jag över huvud taget skulle kunna ha chans att få jobb inom - för att så snart som möjligt få en ny anställning. Och få en ny trygg inkomst.

Och idag har jag fått nytt jobb. Något jag är jätteglad över.

Jag har fått ett jobb med bättre möjligheter till "trixande med arbetstider", betydligt bättre lön (runt 33 procent lönelyft) och jag har återigen fått möjligheten att jobba med gamla kompisar - människor jag verkligen tycker om!

Och imorgon arbetar jag min första dag på min nya arbetsplats.

Det kräver en festmåltid, så ungarna fick idag välja precis vad de ville till middag. Man skulle kunna tro att "kockens ungar väljer oxfile", men för mina barn var det godaste de kunde komma på, själva festmåltiden att fira denna glädjens dag:

en kokt med mos på den lokala grillen.

Skoj!

--

Nåväl. Jag byter inte bara arbetsplats, utan även karriär. Jag kommer inte längre laga mat professionellt. Och just det gör förmodligen att det blir tyst här på bloggen. Åtminstone ett tag. Jag har just nu inga uppslag om vad jag ska skriva om. Och den närmaste tiden har jag så mycket annat att plugga in och vänja mig med i mitt nya jobb att jag säkert inte hinner skriva på Krubb.

Om jag fortsätter att blogga på Krubb får tiden utvisa, men det kommer då att möjligen bli ur ett nytt perspektiv. Mitt liv har ett nytt perspektiv. Ett perspektiv som inte längre kretsar kring mat.

Vi får helt enkelt se vad som händer.

Men jag vill tacka Er, mina läsare, för tiden som varit. För Ert intresse. För Era kommentarer och allt jag lärt mig av Er de här åren. Några av Er känner jag bättre än andra. Vissa har varit med i princip från början. Andra har kommit in efterhand. Men ni har alla hjälpt till att göra Krubb till den blogg den är idag. Tack.

Prisvärd lyxfrukost på espresso house

Under ett av mina besök till arbetsförmedlingen de senaste veckorna tog jag den här bilden. Var i forum lite tidigt, innan arbetsförmedlingen öppnat och tänkte mysa till det med en morgonkaffe.

Det var inte så mycket öppet i forum på morgonen, och det var i princip folktomt och väldigt tyst, så det blev med en lite högtidlig känsla jag åt Espresso house's frukostpaket.

Varm dryck (i mitt fall varm choklad med marshmallows OCH vispgrädde) , juice, varm scone, cream cheese, ost och marmelad. För under 50 spänn.

Avnjutet under tystnad och i ensamhet. En frukost jag inte behövt laga själv. Och förhållandevis billigt. Det blir inte så mycket bättre frukost än så, faktiskt.

tisdag, mars 06, 2012

Fruktansvärt imponerande hantverk

Själv är man ju hyffsat nöjd om man lyckas klistra ihop pepparkakshuset med smält socker...

Det här blir jag väldigt, väldigt imponerad av!





Ett riktigt konstverk av smält socker!

måndag, mars 05, 2012

Pepparrotskött

En billig, god, enkel, lite gammaldags gryta.

200 g högrev putsas och tärnas
Bryn köttet i lite smör och salta ordentligt. Häll över i tämligen stor gryta täck med vatten. Låt koka länge.
Under tiden, tillsätt lagerblad, morot, palsternacka, lök och några kryddpepparkorn i buljongen från köttet. Ta ur köttet i buljongen när det är riktigt mjukkokt, så det nästan faller sönder. Låt svalna något.

Ta nu i en annan kastrull och gör en bechamel. Skeda i några skedar av buljongen. Riv i färsk pepparrot på slutet.

Lägg i köttet i såsen och servera med kokt potatis.

Transfetter i mat borde förbjudas

Det kommer fler och fler studier om att de transfetter som vanligen och storligen finns i fabriksprocessade livsmedel och margarin kan ge en högre risk för stroke och olika hjärtoroblem. DNs vetenskapsredaktör Karin Bojs uttryckte i en intervju härom dagen på frågan om hon var överraskad av de nya rönen:


– Nej, det är tydilgt visat i tidigare studier att transfett höjer risken för hjärt- och kärlsjukdom. Men Women's Health Initiative, WHI, är en sällsynt stor och välgjord studie som ytterligare bekräftar riskerna med transfett. Bättre bevis än så här kan man inte få. Visserligen är industriellt framställt transfett inte så vanligt längre i Sverige, men för mig är det en gåta att det inte är helt förbjudet.


Intervjun i sin helhet kan läsas här. och rubriken säger allt tycker jag - "transfetter borde redan vara förbjudna".

Jag hittade förresten, för ett tag sedan, den här gamla bilden (hos kostdoktorn tror jag) från en lite oskyldigare tid, då naturligt fett var det enda som gällde, och innan vi hade epidemiska proportioner på problemen med hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Den tycker jag är lite gullig. Så den får hänga med här i det här inlägget för att lysa upp det lite...

Pasta Alfredo, på ett ungefär

Återigen ett sådant där skvalpinlägg...

--
"Pasta alfredo, typ" säger jag till flickvännen, som svar till vad jag lagar till middag.
"Vad är det?" frågar hon, aningslöst medan jag mentalt börjar förbereda min lilla föreläsning i huvudet.

Pasta alfredo är alltså enkelt uttryckt pasta med en tämligen fet ostsås. Den lär ha fått sitt namn av den restaurang där receptet först blev signaturrätt - någon gång på 60-talet. Alfredo i Rom var ett hippt ställe på 60-talet, känt för sin goda pasta och trevliga atmosfär... Och inte minst för sin signaturrätt.

Alfredo finns inte kvar, och något originalrecept lär inte finnas publicerat, men idag är pasta Alfredo ungefär som pasta bolognese - alla har sin egen favoritvariant som man gärna lagar och sprider som "sin" Alfredo. Vissa har nötter som pinjenötter eller valnötter i. Andra har svamp. Ytterligare andra kör med en "amerikansk" Alfredo och har kyckling i såsen.

Det som alla såserna har gemensamt - den minsta gemensamma nämnaren om man så vill - är att det är en ostsås på parmesan, med mycket smör och smaksatt med timjan.

Själv gjorde jag den här varianten, med kyckling i, som jag sedan toppade med små flagor av rostad parmaskinka för att få lite extra sälta.

300 g kycklingfile tärnas och bryns i en gryta med lite olivolja och smör. En gul lök hackas fint och får svetta med. En ordentlig näve färsk riven parnesan och ett par finhackade vitlöksklyftor får gotta till sig i grytan tillsammans med 3-4 dl vispgrädde. Här är basen till såsen!

Vill man nu kan man hacka ned t.ex. paprika i den rätt tjocka såsen, som nu endast får sjuda lätt. Eller så kan man droppa i lite kycklingfond.

Smaka av med timjan. Och om du vill - toppa med något gott (som mina parmachips).

En inte helt autentisk Alfredo, men väldigt, väldigt god.

Buon appetito, eller vad det kan heta på italienska! :-)

söndag, mars 04, 2012

En helt vanlig sockerkaka

75 g smör
3 st ägg
3 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 dl vatten eller mjölk
3 tsk vaniljsocker
3 tsk bakpulver

Smör och ströbröd till bakformen

Smörj och bröa en bakform ordentligt.
Sätt ugnen på 175 grader
Smält smöret
Vispa ihop ägg och socker
Tillsätt vaniljockret
Vispa hela tiden våldsamt
Tillsätt mjölet lite i taget
Tillsätt det smälta smöret
Späd smeten något med vatten
Tillsätt bakpulver

Häll upp kaksmeten i din smorda, bröade form. Skjuts in i ugnen! Grädda i typ tre kvart.

Något slags grundgryta på typ thailändska

Jag börjar med att säga det direkt - jag kan INGET om genuin thaimat. Men jag fuskar ibland och då blir det typ "något med kokosmjölk".

Idag var en sådan dag. Var hemma hos flickvännen och skulle för första gången få träffa den tre veckor gamla systerdottern (flickvännens alltså, min egen systerdotter är betydligt äldre).

I köket fanns "typ ingenting" som flickvännen uttryckte det och snart skulle det utfodras 8 hungriga familjemedlemmar. Dags för lite hard core improvisational cooking, således.

Efter snabb plundring av skafferi, kyl och frys kom jag med förslaget: "något typ thailändskt?" Har nämligen en thai-inspirerad grytbas som jag kan använda både till fisk, skaldjur, kyckling, biff. Idag blev det med räkor.

Lite goda wokvänliga grönsaker
1 st gul lök
2 st vitlöksklyftor
1 tsk sambal oelek
200 ml kokosmjölk
1 tsk vinäger eller limejuice
1 st buljongtärning av valfri sort
1/2 dl vatten
En liten nypa salt
En liten nypa socker

Fräs grönsakerna i lite olja. I med vitlöken sist, så den inte bränns.
Skvätt på limen/vinägern.
Tillsätt sambal oelek, vatten och buljongtärning.
Dra ner värmen så grytan småputtrar.
I med kokosmjölk. Låt koka ihop snabbt.

Nu har du en god grytbas att slänga i fisk, skaldjur eller wokad kyckling eller biff...

Lycka till! Smaklig måltid!

torsdag, mars 01, 2012

Restaurang vill satsa på striptease i djurparken

Idag skriver bl.a restaurangvärlden om restaurangen i Lycksele djurpark och att man från kommunens håll inte lyckats stoppa restaurangens planer på att ha striptease där.

Bakgrunden är följande: djurparken ligger på kommunägd mark. I djurparken finns en inte särskilt lönsam restaurang.

Restaurangen har på flera andra misslyckade sätt försökt marknadsföra sig. "Vi har prövat allt" säger man. Nu har någon emellertid kommit på att inget säljer korv och pommes så bra som en naken tant, och således tänker man sig just detta, för att dra folk till djurparksrestaurangen.

Djurparken, själva zooet alltså, tycker emellertid inte att det passar sig. En djurpark är ju en miljö som traditionellt ses som tämligen mer barnvänlig än striptease. Man uttrycker att man inte tycker det är lämpligt till restaurangägarna, som ändå tänker fullfölja sitt strippkoncept.

Men marken som djurparken ligger på, och restaurangen själv ägs av kommunen. Där är man heller inte roade av stripptease- id'en och vill få tilltaget stoppat.

Detkan man emellertid inte, för några förbud mot t.ex. striptease finns inte i det hyresavtal man har med restaurangägarna.

"Vi måste bli tydligare när vi skriver avtal" säger en tjänsteman i kommunen.

Lycksele djurpark har specialiserat sig på nordiska djur.

Hemmabygge när det är som allra bäst/värst/roligast

Man kan verkligen se den nyligen inflyttade, händige, kanske ingenjören framför sig:

"Hmm. Nu kommer snart gästerna. Och här står jag och skruvar möbler! Och jag som lovat chokladpudding. Det är lungt! Jag har ju sådant där pulver! Busenkelt! Det är lugnt - jag hinner skruva lite till!"

Och någon timme senare...

"...'tillsätt 3 dl vatten' *skvimp, skvimp* Sådär! Jätteenkelt. Vad var nu nästa steg? 'vispa puddingen helt slät' ??? !!! Vispa?! Men... Jag har ju ingen elvisp?! Och gästerna kommer ju snart! Och jag måste ju hinna få puddingen kall också! Ojojoj! Nu är goda råd dyra!

...

Och bilden hittade jag här.

:-)