Mymlan får till det

I dagens Aftonbladet har Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter en liten krönika, eller vad man ska säga, om hur man bör se ut på sina bilder på facebook om man vill kunna jobba på förskola. Roligt och bra skrivet. Och tyvärr väldigt träffande.

Bakgrunden är att en barnskötare på en förskola har blivit nekad en utlovad förlängning på sin tillfälliga anställning efter att en förälder har googlat och hittat en bild (från facebook) där banskötaren bär en mössa med texten "porn star" och sedan slagit larm till ledningen och ifrågasatt om barnskötaren är lämplig för arbete med barn.

Över huvud taget tycker jag att historien är väldigt tråkig. För en som själv både bloggar och finns på facebook försöker jag att i bilder och text att inte uppröra just föräldrar till barnen på min arbetsplats. Man vet liksom aldrig vem som läser. Detsamma gäller givetvis mina chefer. Man vill ju inte göra en McDonalds. Men jag kan samtidigt tycka att "det jag gör på jobbet, det gör jag på jobbet" och således "det som händer utanför jobbet händer utanför jobbet" och de två har inte nödvändigtvis med varandra att göra.

Samtidigt förstår jag chefer som t.ex. före en anställning googlar sina tilltänkta anställda för att kolla att folk inte är kriminella.

Men någon jävla ordning får det väl ändå vara! (Och nu antar jag att föräldrar och/eller chefer kommer att reagera på att jag svär i det här inlägget).

Decenniets första: Lisa skriver bra om dystopisk matframtid

Antar att de flesta som läser Expressen redan läst det här, men jag tyckte att det var väldigt bra - och sorgligt - skrivet.En dystopisk krönika över det kommande decenniet och lite om de mattrender vi kan komma att se.

Lisa skriver - som alltid - bra och inlägget känns viktigt. Men vi får verkligen hoppas att hon får fel! Nästa decennium tänker i alla fall jag fortsätta att - ungefär på samma sätt som nu - laga "riktig mat". Med fläsk. Ungefär som nu.

Och - till Er som jag inte hunnit säga det personligen än - Gott nytt decennium!

Mat--Tina 00talets TV-kock...

Nu börjar det dyka upp olika krönikor över 00-talet - det första decenniet på tjugohundratalet i media. I Aftonbladet kan man idag läsa om Sveriges - kanske genom tiderna - mest populära Svenska TV-kock, Tina Nordsröm A.K.A Mat-Tina och hennes mediala resa och framgångar, som en krönika över ett mat-tv-sverige under de senaste tio åren.

Själv är jag - kanske inte helt oväntad - väldigt positiv till allt snällt som skrivs om henne - jag tycker hon är en fantastiskt trevlig människa och gillar henne ohämmat.

Inte helt otippat är hon en idol. Kanske inte alltid för att hon är tekniskt briljant, utan för att hon visat att man inte behövde vara en euro-geezer för att få synas i TV och laga mat. Hon visade att dörren till TV-studion kunde vara öppen för... ... . . sådana som jag.

Och jag håller med Aftonbladet. Tina är Sveriges mest inflytelserika TV-kock under det här decenniet! Och rättvist så!


(Och en gammal goding - bilden från TV-inspelningen av "Tinas mat" hösten 2007)

En riktigt bra krönika i Aftonbladet

Ja - faktiskt. En riktigt bra krönika i Aftonbladet idag, om livsmedelsindustrin och lite hur det känns att hitta likadana stansade skivor av vakuumpackad skinka. Kolla in!

Jag gästbloggar på "Du och Jobbet"

Jo, jag skrev ju i förra veckan om att jag skriver lite annorstädes. Och den här veckan skriver jag för arbetsmiljötidningen "Du och Jobbet" och deras websida. Där har de varje vecka en "gästbloggare" eller krönikör, kanske är mer rätt, som får skriva texter om sitt eget jobb och arbetsmiljön där.

Jag har försökt att skriva några texter om hur det är att vara kock, sprungen ur en restaurangkökstradition och som gjort steget "in på förskola" och där hittat hem. Det handlar om fördelar (och nackdelar) med jobbet, om kulturella skillnader mellan krogen och förskolan, men också om yrkesstolthet.

...och titta vilken fin liten banner de gjort och lagt ut på sin websida. Tyvärr är inte måndagens text ute än, nu vid 06-snåret, men den kommer väl snart. Nåväl - kolla in, den som vill!



--

EDIT: Kl. 07:02 - nu ligger texten ute.

Krönika - presentationen får aldrig bli viktigare än råvarorna

Någon frågade i kommentarerna till ett tidigare inlägg om min senaste krönika i Restaurangvärlden (som f.ö. jobbar med sin websajt. Snart skall tydligen min krönika - och andras - finnas sökbara på den nya websajten). En krönika som faktiskt är inspirerad av Kinnas nya fina bok. Har pratat med min redaktör och nu är det tydligen ok att publicera den även här så - här kommer den:

Jag är kock. Jag är stolt. Jag har världens bästa och finaste jobb! Ett jobb som många gånger är kreativt, nyskapande och snudd på avantgardistiskt.

Samtidigt är det ett väldigt traditionellt yrke. Vi lär oss handgrepp från våra köksmästare, som lärt sig från sina köksmästare och så vidare i lång rad av stolta hantverkare. Ofta är arbetsmoment som vi utför dagligen flera hundra år gamla.

Därför är jag tacksam när jag ser – i en uppsjö av nya, moderna, nytänkande och tematiska kokböcker – en kokbok om just traditioner!

I I mormors skafferi gör författaren djupdykningar i sådant som konservering, syltning, saftning och inläggningar, utifrån fem generationers samlade recept. Kunskaper som förr var essentiella för varje kostnadsmedveten kock och förutsättningen för att vi over huvud taget hade något att servera under vinterns kalla månader.

Jag blir glad över att någon tar tag i den här kunskapen, samtidigt som jag nästan blir arg över att det alls ska behövas. Det här är kunskap som ALLA hade förr. Innan klämflaskor, metallringar, ögondroppspippetter och såsduttar kring potatispuckar intog scenen var det just de här kunskaperna som var själva grunden till köksarbetet: Att ta tillvara på naturens gåvor.

Råvarorna var viktigare än presentationen, en tanke som känns ganska långt borta i en tid där matlagning mer och mer blivit effektsökeri.

Retad och inspirerad tvingar jag min commis att råröra lingon till köttbullarna som förskolebarnen ska få till dagens lunch. Det känns plötsligt oerhört viktigt att gå tillbaka till grunderna – innan de glöms bort. Jag lägger in gurka till sjömansbiffen vi ska ha på onsdag, och nästa dag tar jag in barnen I köket och visar hur man lägger in olika matvaror i olja och ättikslag.

Jag är stolt över att vara kock och ha möjlighet att föra gamla smaker och traditioner vidare till en ny generation. Kryddpeppar och lagerblad i stället för taco- och pizzakrydda. Tack för påminnelsen!


Byline: [bild] Jesper Värn, kock och matbloggare som just nu lagar mat på en förskola I Stockholm



[Just nu:]

Tummen upp
Våren och försommaren, när man äntligen kan sitta ute och äta och dricka gott och konspirera inför världsherraväldet.



Tummen ned
Restauranger som har uteservering men saknar personal där ute, så att man som gäst måste gå in för att få service.

Mitt namn i eldskrift...

Idag fick säkert alla proffs sin restaurangvärlden i brevlådan. I det här numret har jag med en krönika om hur inspirerad jag blev av Kinnas fina "I mormors skafferi" och hur jag plågade min commis och min omgivning med mina nyvunna entusiasm för inläggningar, sylt, råröror och konserveringar!

Kolla in den, om du har ett nummer!

Det senaste året

Det har hänt en del det senaste året. Bara här på bloggen (och som ändå är en ganska liten del av mitt liv, rent generellt)har det hänt en del riktigt balla grejer. Jag glömmer säkert något, men under det senaste året minns jag bl.a:

De olika tävlingarna. Jag tror att jag aldrig har så många läsare som just när jag har tävlingar. Läsare är kul, och några har sedan dessutom stannat kvar på bloggen. Under året har jag haft tre (eller faktiskt fyra, men en räknas inte för jag fick inga bidrag) tävlingar där fina priser delats ut.

Jag har också fått göra web-TV både här på bloggen (Jespers kök) och sedan på aftonbladet.se - Sveriges största mediasajt, tillsammans med Mat-Tina. Det har varit jätteskoj. Och fullkomligt surrealistiskt. Jag har njutit av varje sekund man jobbat framför kameran, men sedan tyckt att det varit pinsamt att själv kolla på resultatet, även om jag förstår att många har gillat det.

För de som undrar kan jag säga att jag inte har något mer webb-TV-projekt på gång just nu, men kanske kommer att återkomma med nya "Jespers kök" eller så i framtiden om efterfrågan blir tillräckligt stor. KillenTidigareKändSomMediaKristofer har en del material kvar från inspelningarna förra våren som kanske kan användas i framtiden.

Jo - så har jag ju skrivit en liten bok också!Den är varesig snygg eller speciellt innovativ, men den är min. Och köper man den får man en hel del bok för pengarna! Så det så!

Jag har bytt jobb ett par gånger. För ett år sedan jobbade jag på utbildningsföretaget ADOY, som bl.a. utlånad lärare till SIIS och deras ICM-program. Jag bytte jobb av en mängd orsaker, men en var att jag ville ut i köket igen, och så kom det sig att jag hamnade på förskola - först på Grantomta och så småningom - när jag förstått att det var förskolekök jag ville jobba i - min nuvarande arbetsplats, på Ekbackens förskola.

Jag har blivit omskriven i andra bloggar, i tidningar och tidskrifter några gånger under det senaste året. Det har varit jättekul och har i sin tur renderat inbjudningar till smaktestning av vatten och nu senast av glass. Helt fantastiskt roligt.

Det var förresten det som satte igång mina tankar inför det här inlägget - att jag fått glass. För vem hade trott det för ett år sedan? Det har hänt så oerhört mycket och ibland känns det som om det bara rullar på och det är lätt att bli fartblind i svängarna. Då är det lätt att glöömma att det faktiskt är en gåva. Något man fått.

Nämligen Er. Läsarna. Bloggen har växt från några tiotal läsare förra våren, till ett par hundra idag, dagligen återkommande läsare. Flera kollar in bloggen flera gånger om dagen, men oavsett hur man räknar är ni bokstavligen hundratals som läser här. All den här framgången, under det senaste året, hade varit omöjlig utan Er, så vad jag kanske egentligen vill säga i den här rätt långa postningen är - i ett ord:

TACK