Burgare och borgare

Hmm. Mat och politik. Det känns alltid konstigt att skriva om. Samtidigt känns det viktigt eftersom så mycket i vår vardag kretsar just kring mat? Och inte sällan, numer, styrs vad vi har påtallriken just av politiska beslut...

Läser en intressant debattartikel i Aftonbladet idag om det intima samarbetet mellan moderaterna och snabbmatsjätten McDonald's.

Blir först lite skrämd. Sedan förbannad. Men faktiskt mest på skribenten. För såhär ser jag på saken: McDonald's är ett oerhört framgångsrikt föreyag. Och en av de största arbetsgivarna inom restaurangbranchen. Det kan man tycka vad man vill om. Men så är det.

Moderaterna är det parti som tydligast drivit linjen att sysselsätta fler i restaurangbranchen. Det har man gjort bl.a. genom att för några veckor sedan göra det enklare för oss alla i branchen att göra rätt och sänka restaurangmatsmomsen.

Är det jättekonstigt att moderaterna vill ta upp just McDonald's som gott exempel? De är ju störst! Om man pekar på dem kanske andra tar efter för att bli lika framgångsrika?!

Är det jättekonstigt att McDonald's på sina brickunderlägg skriver om moderaterna? De politiska frågor som berört McDonald's har ju framförallt drivits av dem. Hade man t.ex. fått sänkt moms villkorat av miljöpartiet ifall man hade serverat mer kravmärkt mat hade givetvis McD berättat om det?!

Problemet, tycker jag, är att inte fler politiska partier engagerar sig i direkta måltidsfrågor. Gjorde man det skulle man ju kunna påverka. Både vad vi äter, vilka och hur många som lagar det, och vad som i slutet hamnar på McDonald's brickunderlägg. Både vad som står där och vad som faktiskt serveras?

Själv är jag inte så jätteförtjust i McD. Jag gillar inte deras pommes, bl.a men de kan en grej, och det är att anpassa sig till nya villkor påsina lokala marknader. Mer än alla som högljutt höjer brösttoner över dem.

Vad tycker ni?

Restaurangmomsen

Såg i ett antal tidningar att Fredrik Reinfeldt i sitt sommartal fortfarande, trots finanskrisen, vill hålla fast vid vallöftet att sänka restaurangmomsen.

Och jag tycker att det är bra. Jag tycker momsen är för hög. Och jag tror - liksom Reinfeldt - att det kan vara bra för arbetsmarknaden.

Men jag tror framförallt att det skulle stävja momsfusk på restauranger.

Och nu kommer några av mina läsare här bli väldigt upprörda. Tidigare chefer och kollegor kommer att svära framför datorerna och det här inlägget kan komma att bli tämligen nedsablat.

För jag kommer att avslöja något - något som är en "offentlig hemlighet" i branchen. Det skojas en del med momsen. Det här är saker som jag själv bevittnat. På flera ställen.

Restaurangbranchen uppfattas redan av många som en branch full av skojare, skurkar, svartjobb och problem. Det är inte så länge sedan man pratade om att fler än hälften av de som jobbar i branchen faktiskt gjorde det svart. Och många av oss i branchen har själva upplevt ekonomisk (och annan) kriminalitet på nära håll. Så - det skulle vara bra om vi kunde tvätta bort en del av den där stämpeln nu. Tillexempel genom att sänka restaurangmomsen.

Vadå? Tänker du? Hur skulle det gå till?
Jo såhärva: Livsmedel, inkl take away har en momssumma på 12%. Äter du på restaurang betalar du 25% i moms.

"Vänta..." tänker du. Men då borde priset på en take-away vara billigare med 13 procentenheter på bruttopriset, tänker du och erinrar dig kanske inte en enda gång då det varit så.

Och du har förmodligen rätt. Priset är säkert detsamma. Det här gör krögaren, eller restauratören för att tjäna mer stålar per kuvert. Han/hon sänker helt enkelt inte priset för dig som enskild konsument. Större marginal för krögaren. Eller omvänt - krögaren slår i kassan in en massa take-away som sedan äts eller dricks på stället. Du som enskild konsument kanske inte tok-kollar ditt kvitto utan bara tar ditt kaffe, så att säga. Krögaren redovisar mindre moms - men med samma pris - och får större marginaler.

Det skulle alltså stävja ekonomisk brottslighet genom momsfusk om vi bara hade en moms-sats. Och det skulle bli mer ordning och reda.

Något som branchen behöver.

Därför håller jag med Fredrik Reinfeldt. För en gångs skull.

Varning - Ekonomi och politik!

Läser i Expressen, på deras debattsida
idag en debattartikel av Olof Lavesson om hur Reinfeldt och Juholt står inför sin första stora debatt. Oavsett om man är vänster eller höger känns det ganska politiskt intressant att se vad som händer. Lavesson vill att Juholt skall besvara det gamla moderata förslaget att halvera restaurangmomsen, något som fler än jag tror kan göra en del för arbetstillfällena i köksbranchen:

I valrörelsen nåddes ett brett politiskt samförstånd om behovet av att sänka momsen på restaurang- och cateringtjänster.
Förslaget innebär att momsen halveras, vilket beräknas få stor betydelse för branschen och sysselsättningen.

Och jag önskar faktiskt att det här kommer upp. För branchen behöver anställa. Och för att kunna göra det behöver det bli billigare för konsumenten - gästen att äta.

En annan artikel, i en annan stor tidning, nämligen i DN pratar igen om matpriser, fast nu för hemmakonsumenten. Varje år genomför nämligen PRO - ni vet "de grå pantrarna" - en undersökning om vad en standardiserad matkasse kostar i olika delar av landet. Det skillde nästan en tusenlapp mellan den billigaste och den dyraste kassen, beroende på butik, och var du bor. En tusenlapp! För EN gång att handla!

Jag som då använder pengarna från min lön (i köksbranchen) hoppas alltså på just det förslaget jag skrev om överst, räcker till texten jag skrev om nederst. Det gör ju tusenlappar i skillnad.

Gårdsförsäljning igen

Har skrivit tidigare bl.a. här och här om det här med alkohol och hur det kan/bör/ska säljas.

Läser igen idag, om gårdsförsäljning, på SvD, under artikelpunkten "brännpunkt".

Där skriver centerpartisten Per Ankersjö bl.a.

För mig är det självklart att man ska kunna köpa en flaska vin till maten i affären.

Och det kan man ju tycka. Jag själv är egentligen inte emot ett alkoholmonopol. Men jag tror att Ankersjö har en poäng i att skälet till ett monopol är andra än vad de utger sig för att vara. Alkohol ger stålar. Till staten. Jag är för fri företagsamhet. Och jag gillar mat. Och Alkohol. Så egentligen borde vi vara bästisar, jag och Ankersjö.

Samtidigt skulle jag vilja se en annan lösning på det här problemet (i det fall det föreligger problem). Jag skulle vilja vända på Ankersjös argument och säga - jag skulle vilja se systembolag med en liten bar. Gärna som serverade mat till. Att ordna vinprovningar med t.ex. avsmakningar av ost och charkuterier till. Eller kunna sälja tapas som passar till den där balla riojan?

Jag har inget emot att man har speciella butiker där man kan köpa alkohol. Det finns speciella butiker för fisk. För kött och andra livsmedel. Varför inte alkoholhaltiga drycker? Jag skulle bara vilja se att det fanns butiker där jag kunde - som Ankersjö - kunna köpa maten på samma ställe som vinet. Kanske bara inte tvärtom, som Ankersjö vill?

Ps. Jag har principiellt inget emot gårdsförsäljning. Jag vill mest göra en poäng av att det skulle vara en bra idé med butiker för både alkohol och mat. Och att de gärna skulle kunna vara i systembolagets regi. Ds.

Gör-det-själv-kött?

Läser i aftonbladet att Sverige röstat "ja" i EU-organet SKLD för att börja använda "köttklister" av trombin inom EU. Det här köttindustrin möjlighet att "limma ihop" delar av kött för att t.ex. sätta ihop mer estetiska former på köttet. Man kan också använda delar från ett kött (t.ex. en oxfilé) och sedan limma ihop med delar från en annan för att kunna sälja Frankensteinbiffen som "hel oxfilé". Själva klistret heter Fibrimex och är tillverkad av blod från gris eller ko. Den består av två olika blodenzymer:

Trombin, som är ett nyckelenzym i koagulation och fibrinogen, ett protein i blodplasma, som vid koagulation omvandlas till olösliga trådar av fibrin. Ett slags "tvåkomponentlim" för kött således.

Den svenska delegationen har godkänt att medlet börjar användas, men vill få till en märkning av "limmat" kött. Man ser en uppenbar risk i att konsumenter kan vilseledas och luras att betala för mycket för ett "fejkat" livsmedel.

Är jag miljöpartist, trots allt?

Alltså - Miljöpartiet har flera gånger lagt sig i debatten om mat i skolor och på förskolor och man siktar bl.a. in sig på frågor som rör feta mejeriprodukter. I Stockholm (liksom i många andra kommuner) har man en kostpolicy för mat för barn som bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och således rekommenderas bara vegetabiliska fetter. Och i väldigt liten mängd.

Nu har miljöpartiet i Kristianstad skrivit en motion för att få kommunledningen att godkänna även feta mjölkprodukter och på så sätt öka valfriheten för barnen.

Något som jag tycker att vi i Stockholm givetvis också borde!

Själv tror jag nämligen, även om fettet bara är en bifråga, att barn mår bättre av mer naturliga livsmedel som smör och riktig grädde än av livsmedel med många tillsatser. Jag vet att min åsikt är kontroversiell, inte minst här i Stockholm och på söder, där man ju fick klart sin kostpolicy förra året och precis fått en kostchef, men jag känner alltså att jag mer och mer sympatiserar med miljöpartiet i den här frågan.

Om bara miljöpartiet kunde närma sig piratpartiet i privatlivshelgds-frågorna och/eller piratpartiet hade en policy för mat har partiet i mig en väljare inför nästa år!

Kd byter fot

I ett mediabrus som sedan igår nästan uteslutande har handlat om Sverigedemokraternas debattartikel i Aftonbladet läser jag i stället på DN opinion om hur Kd nu börjar ifrågasätta den svenska alkoholpolitiken. En synnerligen intressant fråga, eftersom den berör den bransch jag i alla fall tillhört och som jag fortfarande - i viss mån - ser mig själv som tillhörande: restaurangbranschen.

Kd vill nu nämligen helt plötsligt - i stället för att som tidigare "tighta till" alkoholpolitiken - tillåta t.ex. sushi-barer att få servera alkohol (just nu är det förbjudet, om man inte serverar varm mat, det gör att du inte kan dricka sake till din sushi, ens om du vill lära dig allt om japansk matkultur!), att krögare (t.ex. till julbord) nu får öppna buteljer och krydda om brännvin, att cateringföretag kan komma att ges generella tillstånd för att alltid få skänka ut och inte längre behöva söka kundunika tillstånd för varje enskilt tillfälle etc. etc.

Intressant. De här lagförslagen är inte nya. Det brukar vara framförallt Fp och liberala grupper inom M som gärna för fram de här åsikterna, medan Kd - märkta av sina ofta frikyrkliga rötter - hållit på en mer "socialvärnande" ställning i frågan. Det är därför intressant att se att man nu bytt fot.

Just nu -när jag skriver det här inlägget - sitter Göran Hägglund i Tv4 i nyhetsmorgon och berättar om den nya inriktningen. Han gör ett väldigt samlat, nyanserat och kunnigt intryck.

Men samtidigt känns det farligt. Inte minst för Kd själva, för hur reagerar partiets medlemmar på den uppluckring av denna, en av partiets viktigare värdegrundsfrågor, på att man nu tar ett steg i en liberalare riktning?

Och hur reagerar svensken i allmänhet? Skulle du vilja ha fler utskänkningsställen för alkohol? Varför då? Alkoholism är ett växande problem och antalet alkoholberoende har inte varit så stort i sverige sedan förra sekelskiftet, som det är nu. Är det rätt att ändra alkoholpolitiken? Vad tycker du?

Favoritsmöret

Läste i ett annat blogginlägg på nätet om smör. Där pratas det om Arlas och Lindahls "smörkrig". Jag lägger mig inte i. Lindahls är godare, i alla fall.

Fast Lidls "Milbona"-smör är ännu bättre.

Och allra bäst just nu är faktiskt Valios smör. Som jag mycket glatt konstaterar också finns i praktisk "smörgås-bredar-bytta".

Vilket är ditt favoritsmör? Jo - ja just det - inlägget ovan - Kostdoktorn kör en enkät - vilket smör du föredrar. Gå in och kolla!

Litauen - vad är det här?!

Politiskt inlägg!

Säg inte att jag varnade Er.

Ok - läser på bl.a. SvD och tidningen Dagen att Litauen har godkänt en "morallag" som bl.a. gör det olagligt att prata om homosexuella i positiva former, något som i princip hela bloggosfären har kommenterat.

Bägge tidningarnas ingress till artikeln är ungefär likadana, men här kommer den från Dagen:

Litauen har stiftat en ny lag som gör det olagligt att uppmuntra vissa sexuella läggningar, samt bland annat spel och dobbel, hypnos, dålig hygien och dåliga matvanor.

Vad ÄR det här?

Lagstifta mot spel och dobbel? Hypnos? Dålig hygien??? Dåliga fucking mat-jävla-vanor?!

Vad ÄR det här för smörja?

Och jag skulle givetvis kunna känna mig kränkt, börja skriva långa debattinlägg om vad som är bra respektidve dåliga matvanor, börja dra fram lagstiftarnas egna matvanor i ljuset etc. Men - det känns lite futtigt. För det här är så urbota dumt på alla plan.

Man har gjort det olagligt att tala om homosexuella i positiva ordalag, t.ex. Som om yttrandefrihet på något sätt inte gällde Litauen, som för bara några år sedan faktiskt var med och krossade ett totalitärt diktatoriskt angivarsamhälle... Man tycker att de borde ha lärt sig något.

Men sedan kan man ju undra - hur kan man kontrollera att lagen efterföljs?

- Har du sett Pelle där borta... Trevlig karl. Och jobbar bra gör han också...
- Han är bög.
- Va? Oj. Ehm. Vänta... Jag skall bara gå till polisstationen och betala mina böter.

Här i Sverige finns det också moralpaniska framförallt kristna nötter ute på den absolut mest människofientliga högerkanten som "gläds" åt den här lagen. Emanuel - som själv skriver åp Dagen - har skrivit en bloggpost om det. Och - som alltid när Emanuel skriver - är det riktigt, riktigt bra. Läs gärna och förundras sedan i kommentarerna vad det är för himla kioskhjon som får sprida sin mentala pappslöjd i etern.

Och när jag börjar andas ända ned i magen igen kanske jag skriver något roligt om att man förbjudit dåliga matvanor... Det här är ju ändå en matblogg!

Jag - en vänsterpartist?

Läser det här inlägget, efter att ha kollat på bloggportalen knuff.se och inser att jag blir jätteupprörd på kommunpolitikerna i Nybro. Jag - som är erkänt "opolitiskt", inte speciellt insatt i politiska frågor över huvud taget och ALDRIG skulle ställa mig speciellt långt ut på vänsterkanten känner att - "jag kanske ändå ÄR lite socialistisk? Trots allt?"

För - som det heter "All samlad kunskapa säger" att: A) kvaliteten på mat som tillagas åt barn och gamla är högre ju mindre skala den lagas i. B) att halvfabrikat är dyrt, smakar illa och är ineffektivt i alla miljöhänseenden vi vet C) att centralkök blir "single point of failure" och näppeligen hanterar mat säkert eller på ett tekniskt korrekt sätt D) att transporter sliter på miljön, kostar pengar och att bara varmhålla mat slösar mer energi än vad det skulle ha kostat att tillaga maten på plats. E) När man inte ger möjligheter till folk att växa och utveckla sig i köksarbete stagnerar man och allt blir dåligt - både kvaliteten på maten, motivationen hos personalen och allt blir ineffektivt.

Kort sagt: Närlagat = Bra, Stora centralkök = Alltid dåligt.

Om jag nu är vänsterpartist innerst inne är det således centerns och sossarnas fel! :-)

Till CT

CT (som är en tjej som skriver en "kristen" blogg) behöver hjälp med mat som inte är halvfabrikat. Hon undrar också lite om tillsatser i sitt inlägg:

...
Fisk är väl inte preparerat med en massa läskigheter åtminstone? Inte ens den panerade? Fiskpinnar? Och fiskgratäng? Kycklingdelarna borde väl kunna passera obemärkt?
...

Ok, såhärva - fisk är lurigt. Fisk som på något sätt är processad (rökt lax, gravad dito, fiskpinnar, färdiga fiskgratänger etc.) innehåller i princip ALLTID olika tillsatser. En del av dessa är säkert inte farliga. En del av de här tillsatserna har i princip som enda kriterium för att få finnas i livsmedel att de inte dödar den som äter dem. Att äta klarlack (gravad lax) är kanske inte det man helst av allt vill och således. Ju "närmare ursprunget" du kan komma med dina fiskinköp (köp färsk hel fisk eller fryst dito) desto bättre.

Vad det gäller kyckling har jag skrivit det förr och kommer att skriva det igen - köp hel kyckling, lär dig stycka den och stycka själv. Då VET du att det inte är något konstigt i något av det du äter. Dessutom är det väldigt, väldigt, väldigt, väldigt ekonomiskt. (En ensam kyckling ger fyra måltider till två personer, utan något som helst problem. Kolla lite här på bloggen för schyssta recept! :-) )

Det finns en massa saker att tänka på när det gäller "mat från grunden" och frågan är hur "från grunden" man vill vara. Och hur du t.ex. skall kontrollera att dina morötter, som du köper kravmärkta aldrig kommit i kontakt med en giftbesprutad dito, innan de hamnat i butiken? Frågan är var man själv sätter sina gränser, hur man själv vill göra.

Jag har egentligen en rätt avslappnad attityd mot t.ex. tillsatser, men jag tänker mer och mer på att inte t.ex. proppa barnen på min förskola fulla med natriumglutamat och sådana där eländiga färgämnen...

Samtidigt är jag i själv i princip beredd att äta vad som helst (även om det teoretiskt skulle kunna förkorta mitt liv) bara för att det är gott. Din kropp är inte ett tempel. Det är en nöjespark!

--

EDIT:

Kom på en idé jag nästan tycker är genial själv, efter ett tag ha tänkt på det här med "snabbmat" i färdigform. Släng ut din micro! Då har du inget att värma dina "TV-dinners" i. Köp en tryckkokare i stället! Då gör du långkok till snabbmat - du får i dig rätt grejer, kan laga mat från grunden fast du sparar tid. Kalops, indiska currygrytor osv. är nere på bara några minuters koktid. Tryckkokare är "da sheezneez" som det hette för några år sedan, på Hip-Hop-svenska...

Vilka himla ägg!

Jag talar givetvis om de äggfarmare som fortfarande, såhär efter över 20 år, inte följer djurskyddslagarna utan i stället, för att vinstmaximera, drar staten inför rätta för att hävda att Sverige bryter mot EUs olika handelshindersdirektiv.

"Fisigt" som Astrid Lindgren sade, på sin tid.

För oss som egentligen mest bryr oss om matens kvalitet och smak - om du inte gjort det - testa ekologiska, eller demeter-märkta ägg och jämför med "konventionella". De ekologiska och biodynamiska varianterna har en mycket mörkare gula, som reser sig över själva äggvitan om man kläcker upp det i en skål. De konventionella blir en platt sörja. Och de smakar inte bara bättre utan också mer.

Varför är det så många fildelar-debattörer som länkar till bloggen?

Ser att jag får träffar från en mängd "politiska" sidor och bloggar på nätet just nu. Ofta har jag blivit länkad till som ett exempel där jag faktiskt tjänar pengar på att ha gett bort något gratis, som det står.

Och såhär är det då (även om nu alla andra också kommit med ungefär samma argument):

Under förra vintern (precis innan jul) släppte jag en receptsamling - "Mums! - det bästa från Krubb", som är vad det låter som - en samling recept från den här bloggen. I och för sig indexerade och med en del annan text "runtomkring", men ändå - i destillat de bästa recepten från den här bloggen (som jag alltså redan publicerat här - gratis - bara för att vara jätteövertydlig).

Nåväl. Boken blev rätt poppis och sålde faktiskt såpass bra att Vulkan, där den är utgiven, hade svårt att få ut alla böcker i den takt de beställdes. Jag började således tjäna pengar på det jag skriver. Och blev "upphovsman", som det heter på juridikfikonspråk.

Sedan hände inte så mhycket mer - i vintras. Jag sålde inte så mycket mer av min bok, faktiskt och när jag inte sålde så mycket i våras som jag gjort till Jul tänkte jag helt enkelt "undrar om det är så att mina potentiella läsare kanske vill kolla vad det är de köper? Om de så att säga vill "bläddra i boken" eller "provköra" den, innan de köper den?

Nu är det så att min enda distributionskanal är en websida - Vulkan.se (heja, dem, förresten!), så att fysiskt så att säga "lägga händerna på" en bok gör sig inte så enkelt, men eftersom jag faktiskt tror på min produkt (receptsamlingen) så mycket att jag faktiskt tror att folk är beredda att betala för att få den i pappersform släppte jag min receptsamling som en pdf i maj.

Det handlade alltså inte om ett politiskt ställningstagande eller något slags aktivism. Det handlade om att tjäna stålar. Och bevisligen funkade det. Boken laddades ned av en massa människor och en del av dem tyckte att den var såpass bra att de var beredda att köpa en "riktig" pappersbok (tydligen ville de inte ha med sig datorer att spilla på i köket. Och min bok är mycket bättre som grytunderlägg än de flesta datorer!)

Men - säger nu en massa andra "upphovsmän":

"Du ger bort något gratis? Du förlorar en massa pengar på det? Och om folk kopierar din bok? Då förlorar du JÄTTEMYCKET pengar - du är dum i huvudet!"

Låt mig dra en analogi. De flesta bokklubbar som distribuerar deras böcker skickar ibland med "en extrabok" i paketet, för att så att säga "skapa mervärde i kartongen". Eller ett "presentpaket" eller så. De förlorar zilch på att deras förlag distribuerar deras böcker på det här sättet, därför att de faktiskt får fler kunder genom den sortens marknadsföring. Folk som kanske aldrig tidigare läst författaren "luras" att köpa en bok med argumentet "se vad mycket andra grejer du får med i paketet" och upptäcker ibland en ny favorit och så har man fler läsare.

Den uppmärksamme märker hur jag använde orden "kund" och "läsare" här ovan. Det finns en distinktion. Jag vill ha läsare. För läsare genererar kunder. Även folk som inte själv köper min bok kanske läser den. Cirkulerar den. Rekommenderar den till kompisar, som i sin tur kanske köper min bok.Att så att säga "jaga pirater med blåslampa" - om vi skall använda ordet "pirater" om folk som delar med sig av mitt verk - är så att säga "bad business". Färre läsare - färre kunder. Färre kunder - mindre stålar.

Jag tänker inte skriva så mycket mer om det. Jag vill givetvis att ni köper min bok. Och att ni läser den. Och att ni rekommenderar den till kompisar. Ni som sprider den vidare är inga brottslingar. Ni är bara en av mina distributionskanaler. Ni är inga brottslingar. Kanske bara fans?

Jag är alltså INTE en politisk revolutionär (i det här fallet!), eller någon slags idealist. Jag vill tjäna pengar. På att skriva bra böcker.

'Nuf said.

Närproducerat på systemet

Läser i DN om förslaget att låta producenter av alkoholdrycker mot sökt tillstånd få sälja sina varor direkt i den lokala systembolagsbutiken. Kul, tycker jag. Och en bra lösning, OM det är som man säger, att ett alkoholmonopol behövs för att stävja en överkonsumtion. Samtidigt är jag av ekonomiska skäl lite tvehågsen - det vore förmodligen lättare för producenterna att få sälja sina varor på den lokala gården. Man kan själv sätta sitt eget "konsumentpris" och därigenom reglera både efterfrågan, produktionstakt och - som en sekundäreffekt - kvaliteten på vinet.

Jag undrar bara ifall systemet, som ju nu rätt hårt annonserar i olika tidningar om "vad dricker de som inte dricker?" kommer att ta in fler vettiga alkoholfria alternativ (t.ex. lokalproducerade) i sitt (lokala) ordinarie sortiment?

Det här skall bli lite intressant att följa.

Mer mat och politik...

Jo, det skrivs ju en hel del i pressen just nu om den globalal matkrisen. Det produceras mindre livsmedel och livsmedelspriserna ökar. Vissa länder har inte råd att längre köpa de livsmedel som behövs och för ett par dagar sedan skrev både Lisa och Lagers Tabberas om det här. Även jag försökte mig på att skriva lite, men så igår hörde jag på radion i en nyhetssändning att vi i Sverige tydligen drabbas:

I flera kommuner (i inslaget nämndes bl.a. norrköping) tvingas man nu laga annan, sämre, skolmat för att pengarna inte räcker till att köpa rätt ingredienser.

Jag försökte på kvällen sedan söka lite bland olika tidningars websidor och på google, men hittade inget specifikt om det, så om någon annan har något tips får ni gärna lämna det i kommentarsfältet nedan.

Såg dock - i mitt letande - bl.a. att man i tidningen Dagen skrivit en intressant artikel om hur livsmedelskrisen slår i Egypten, där det inom statsapparaten förekommer korruption. Där står en befolkning nära en gräns där man börjar tala om svält, bara för att politiker fortsätter att sko sig på deras bekostnad. ..

Utan att abatellisera eller försökea låta raljant: (för den globala livsmedelskrisen är ett faktum) - är det inte på tiden att liksom försöka göra något, i den här delen av världen. Vi som har resurserna - för att det inte skall globalt uppfattas precis som vi ser på krisen i Egypten? Snackar vi inte "stickor och bjälkar" här?

--

Edit: Nu har O. hittat ett par länkar från bl.a. SvD och Östgötacorrespondenten.

Och fick också en länk från Tyra: om en artikel i NT

Krubb och politik: Subventioner dödar allt gott...

Försöker, som kock och arbetandes met mat, hålla mig lite a jour med de mediala diskussionerna kring mat också. Det är ju mycket enklare att liksom "ge gästen vad gästen vill ha" om man i förväg kan hänga med i svängarna när gästen läser något om t.ex. torsk i pressen och sedan vill ha annan fisk med sin äggsås. Ni hajar. Läser rätt många bloggar just nu och två av dem, nämligen Lisas "Matälskaren" och den nygamla favoriten Lagers Tabberas hade igår var sina riktigt bra inlägg om hur det här med jordbrukspolitik och subventioner av visst jordbruk leder till ett större miljöslitage, sämre global ekonomi (för odlare i U-länder) och - inte minst (och det är det som JAG tycker är kanske mest intressant ur en arbetsmässig synvinkel) sämre kvalitet på råvarorna.

Jag vet att jag har som minst antal läsare när jag skriver om politiska frågor, och att jag får störst antal arga mail och bloggkommentarer, så jag skall inte skriva så mycket mer än att jag tycker att både Lisa och Lager har riktigt bra argument (läs deras bloggposter!) och själv ge de självklara tipsen:

"För att påverka världen i stor skala, agera där du kan."
"Köp Ekologiskt när du kan, rättvisemärkt när du kan och mindre av 'skräpvaror' när du kan."
"Kör inte bil. I princip alls. Samåk med andra."
"Flyg inte inrikes."

"Spara på energi - duscha med en kompis!" :-)

Det här med kött...

Du är väl inte vegetarian? får jag ibland som fråga (med det underförstådda att det vore väldigt underligt och onaturligt). Och för att lugna släktingar och bekanta som läser den här bloggen och tror att jag fått någon slags uppenbarelse eller så:

Nej, det är jag inte.

Men jag har en del rätt starka åsikter vad det gäller kött. Och jag kan därför identifiera mig med vegetarianer i högre omfattning än de flesta karnivorer. Hur? Well: De flesta vegetarianer har tänkt igenom det här med kött. Få människor har faktiskt tänkt så mycket på kött som folk som hela tiden förväntas försvara sin ståndpunkt att inte äta det.

Jag tycker såhär:

Jag tror att det finns rent biologiska skäl till att äta kött. Att vi liksom lärt oss att ta emot proteiner och annat ur just kött bättre än ur många andra livsmedel. Köttet är alltså en förpackning åt näring, eller energi, eller vad vi skall kalla det för. Vi har, sedan vi lärt oss att äta ALLT på den här planeten, också ätit kött helt enkelt för att det varit bra för oss. När vi så fortsatt vår existens har vi de senaste några tusen åren, ungefär en pissepotta i vida nilen, i jämförelse, vad det gäller tid - lärt oss att t.ex. tämja djur och föda upp dessa för att leva av dessa.

Så: Nutid.

De senaste hundra åren har vi gott från att liksom föda upp djur för att äta dem till att föda upp dem för att äta bara deras filéer. Vi har - i västvärlden ett köttberg som är helt groteskt. Vi blir vansinniga när man försöker sälja på oss gammal färs och vi äter själva bara "de fina bitarna" från djuren.

Men djur är inte bara filé. Eller karré. Eller skinka. Eller... ens högrev, fransyska, innerlår. Djur är också njurar. Lever. Hjärta. Tarmar. andra organ (mage, testiklar...) och en MÄNGD styckningsdetaljer. Det som inte är "reda köttbitar" skulle kunna bli korv, pastejer, syltor, och diverse annat och till sist skulle vi kunna koka soppa på dess ben. Att inte äta UPP HELA DJURET är liksom ett så groteskt, äckligt, vansinnigt, oetiskt och rent perverst slöseri att det är... jag har inget annat ord än äckligt.

Så - tills jag själv tänkt ut ett vettigt "köttätarnyårslöfte" där jag faktiskt tänker över hur jag skall kunna använda mer av de kossor och grisar som jag i mitt nästan "Gudfadern-aktiga" sätt beger att någon skall ta livet av genom att beställa eller köpa kött tänker jag komma med lite fler vegetariska recept.

Bara så ni vet.

Det första kommer här:


“Het tomat och paprikasoppa”.

Du behöver: (för 4 personer)
En röd paprika
1 burk krossade tomater (runt ett halvkilo, eller så)
1 färsk chilifrukt av “mild” typ. Spansk peppar eller så.
1 buljongtärning

Garnityr:

Rostade pinjenötter
Färsk basilika

(Och inte helt vegetariskt, men gott)
Färsk parmesan
en klick creme fraiche

Gör såhär:

skär paprikan i små bitar - kanske en halv gånger en halv centimeter i fyrkanter. Kör dem i en het panna, med minimalt med fett. Kanske lite olivolja om du vill, tills de blivit riktigt mjuka och är nästan bruna av värmen.
Häll på tomatkrosset och buljongen och så en halvliter vatten. Låt koka ihop en liten stund.
Hacka undertiden chilifrukten väldigt fint. Så litet du bara kan. Skrapa bort kärnorna om du tycker att det är för hett.
Ha i chilin i soppan. Ta soppan av spisen och låt stå och dra i någon minut innan servering.
Salta, om du behöver (det behöver jag nästan aldrig)

Garnera såhär:

Lägg - om du vill - en klick med creme fraiche i soppan och en kvist basilika eller två ovanpå. riv parmesan efter tycke och smak över och skicka i de rostade pinjenötterna (som du rostar i het, fettfri panna) PRECIS innan du serverar.

Det blir gott, hett och är enkelt. Du är färdig på högst 20 minuter, om du kan hantera en kniv utan att skära dig.

Lycka till!

Statsministerns matvanor

läser i en notis i DN att Fredrik Reinfeldt tydligen vid något tillfälle har varit på ett sjukhus i Oskarshamn och att han där avstått från att äta stekt sill med löksås.

Inte för att vara sådan - men vad är det för en statsminister som antingen A) inte vill äta samma mat som alla andra som vårdas av landstingsvården eller som B) inte äter salt sill?

Jag vet inte vilket som upprör mig mest - att han tror att maten i landstinget är så dålig att han måste ta in mat från en annan restaurang, eller att karln inte äter salt sill...

För ärligt - salt sill med löksås är ju "fett schysst" som vi säger i förorten.



Edit: Rutans blogg skriver bra om det här.