Skolmat kan också vara...

Det debatteras skolmat som aldrig förr. och känslorna är ibland heta och argumenten animerade.

Det talas om tillsatser, förlegade kostråd och olika principer kring fetthalter och kolhydratintag. Men inte särdeles mycket om oss som faktiskt lagar maten. Och när något debatteras så är det ofta för att något gått fel. De goda exemplen förs sällan fram!

Därför är det extra roligt att SR i P1 meny, den här veckan lyfter fram ett gott exempel för oss alla i branchen att imponeras och inspireras av! Kul!

Själv har jag idag serverat något så enkelt som "pasta med pesto och bacon" och det har milt uttryckt varit enn succe.

Peston gjorde vi själva, då vi inte hittade någon bra utan nötter, och vi måste garantera att maten - av allergiskäl - hålls helt nötfri. Svaret blev en pesto på kikärter:

Rosta kokta kikärter i het -typ 200 grader - tills de är riktigt mörkbruna, knastrar lätt och hårda som nötter. Smaksätt dem gärna med vitlök, salt och lite olivolja.

Låt kikärterna svalna (och torka) i rumstemperatur i typ ett dygn. Vill man nu inte göra pesto av dem passar de utmärkt som bartilltugg till fredagsölen istället för t.ex. jordnötter. Se där något att bjuda dina allergiska vänner på!

Mixa kikärterna med färsk basilika, olivolja och god, salt ost som parmesan eller riven västerbottensost. Låt peston "vila" lite. Ifall du vill ha en grönare färg kan du tillsätta lite finhackad bladpersilja.

Servera till t.ex. pasta.

Se där - så kan skolmat också vara!

Musik och mat - hör de ihop?

Gamla matpolarinnan och förebilden Lisa Förare Winbladh skall tillsammans med Alt Tumble och Håkan Lidbo göra radio i sommar. Den 17:e Juni är det dags för P2s nya program "köksradion". Läser i nätupplagan till "mat och vänner":

- Det är kul men också ganska mycket pussel då vi förutom att para ihop rätt mat och vin även ska få till musik så att den förstärker allt, säger Håkan Lidbo.

En frågeställning som faktiskt känns rätt viktig och relevant för mig som kock. För visst är det så - att laga mat för andra är aldrig bara att "sleva ihop något"? Det handlar om att sälja in en upplevelse. Att ge en erfarenhet. Och själva upplevelsen i sig själv är ju en summa av alla de där intrycken man som matgäst får vid måltiden? Liksom - om servicen är bra, om belysningen är den rätta, om smakerna gifter sig bra, om det är vackert upplagt på tallriken? Och om alla de här sinnena, lukt, syn, känsel, smak osv. är med i leken, varför inte också hörseln?

Jag hävdar att soundtracket till våra liv är minst lika viktiga för hur vi upplever olika händelser som händelserna i sig själva.


En romantisk måltid, med tända ljus, god mat, gott vin, väldoftande bordssällskap, vackert upplagd (maten alltså, inte nödvändigtvis bordssällskapet även om det kanske är det ultimata målet med måltiden), osv. kan alltihop förstärkas av Marwin Gaye med "Let's get it on" på en nedskruvad stereo i grannrummet?

Tänk Er nu samma upplägg, fast med t.ex. "thunderstruck" av AC/DC, och på högre volym på den där stereon? Romantikdödare som endast överträffas i effektivitet av barnprat om bajs kring matbordet.

Så? Visst är det så att mat och musik hör ihop? Och att upplevelsen av maten vi äter ibland är väldigt intimt förknippad med soundtracket till?

Smörigt, igen....

Läser på Lagers Tabberas om att veckans P1 Meny handlar om (bl.a.) Smör. Intressant, eftersom jag själv är rätt intresserad av just.... smör.

I sverige finns det i princip bara EN enda levarantör av smör i butikerna. Arla. De har i det närmaste smörmonopol oc h kan själva - p.g.a. den bristande konkurrensen, både sätta "kvalitetsstandard" och priser själva. Det gör att vi i Sverige i princip är hänvisade till ett smör som inte smakar speciellt mycket smör och dessutom betalar mycket mer för det än för andra likvärdiga produkter.

Själv har jag ett tag köpt "Milbona"-smör på Lidl. Det är billigt, det säljs på 250g-paket (och sist jag var på Lidl kunde man köpa 4 st för 10 spänn) och det är riktigt, riktigt bra. Inte bara för att det är billigt, utan det smakar riktigt bra.

I en tid där allt fler pratar om att vi borde äta mer "riktigt smör" i stället för margariner, där det blivit "inne" med ekologiskt och närodlat och gårdsmejerier och allt - vore det inte dags för att dt blev lite bredare sortiment i smör-hyllan på våra butiker?

Tills vidare kommer i alla fall jag att fortsätta att köpa mitt smör på Lidl. Inte för att det är billigare. Inte för att det är bättre förpackningar, utan BARA för att det är godare än Arlas produkt.

Det handlar inte om käket, inte om ingredienserna - det handlar om sällskapet!

Lyssnar ju mycket på radio på jobbet. Då fleraav mina kollegortröttnat på att alltid höra samma rocklåtar spelas, om och om igen, går de ibland och skruvar på min radio för att ställa in andra kanaler. Lyssnade på bl.a. "Önsketimman" idag på Mix Megapol och där handladeidag "dagens fråga" om "Om du fick äta lunch med vem som helst, levande eller död - vem skulle det vara?" Jag tänkte och tänkte och kom på flera bra kandidater:

Keith Moon (från The Who - avliden legendarisk rocktrummis)
Gordon Ramsau (KulTV-kock)
Människan som kom på elvispen (vem var det? Och hur gick det till?)
Min gamla musiklärare från gymnasiet (vad blev det av honom?)
Kylie Minogue (Jodå!)
...

Men så frågade programledaren vid något tillfälle VAD man skulle äta och lyssnaren hade ingen riktig aning om vad han (eller hon?) skulle svara...

Har kommit fram till en - för mig, i egenskap av kock - hemsk insikt: "Favoritmat" handlar mer om tillfället då den äts, än vad som äts!

Ibland når någon frogat mig om "vad är din favoritmat?" har jag svarat något i stil med "min mammas makakronipudding" eller "min mammas Janssons frestelse". Ofta utan att blinka. Men de senaste dagarna har jag, efter att ha ätit middag men någon jag tycker mycket om och alltid kommer att vara tacksam mot, inte minst för sällskapet, kommit fram till den hårda insikten: "hur bra jag än är som kock kommer min mat alltid vara av sekundär betydelse. Det primära är att äta tillsammans!". Sällskapet är liksom viktigare än vad man äter. Ibland är blodpudding världens bästa måltid. Ibland är tryffelrisotto bäst. Ibland gäller varm kycklingsallad. Ibland kan något så enkelt som uppvärmd soppa från lunchen vara världens bästa måltid. Bara för att sällskapet är det rätta.

I och för sig - mamma är också "rätt sällskap", så "favoritmaten" är väl fortfarande samma rätter...

Vem skulle DU vilja äta lunch, eller middag med? Och vad skulle ni äta? Och varför?

Förresten

Var det någon av Er som hörde Meny? Själv missade jag det, för det var lite "tjockt" på jobbet just då, men jag tänker lyssna på det ikväll, på nätet.

Snabbt tut i egen lur: Jag är med i radio!

Vet inte hur många av Er som redan sett det här, men fick i alla fall ett samtal från "en känd svensk matmediafigur" tidigare idag: I morgon sänds ett roligt program på radio! (SR P1) Kolla in. Och vi (eller i alla fall jag?) hörs... :-)

Jag antar att det här är direkt knutet till att jag tidigare faktiskt gjort mat-TV och att alla vettiga människor insett att jag har "radioutseende". :-)

Och för Er som inte vet när programmet sänds: P1 torsdagar kl 10.03, repris fredag kl 00.03 och lördag kl 16.03