måndag, november 28, 2011

Dagens star wars-bakverk

Förstår att det här har med min egen oförmåga till patisserie, men bli alltid sjukt impad av folk som kan baka.

Och tycker själv att star wars är sådär lagom mys-nördigt. Så man kan ju inte bli annat än glad, när man får en sådan här, på bild, av Skogsrå (vem annars?)

En cupcake i form av Jabba the Hutt.

söndag, november 27, 2011

Adventsfika

Nu är det äntligen advent. Julstärnor uppe, pynt, ljus och - förstås adventsfika med lussebullar och glögg.

Lussebullarna gjordes enligt klassiskt lussebullrecept:

5 dl mjölk
150g smör
1 tsk salt
2 dl strösocker
Typ 14 dl mjöl
0,5 g saffran
1/2 dl vatten
1 pkt jäst

Till topping:
2 st äggulor
15 g smör
25 g mandelmassa
Några russin

Smält smöret.
Värm mjölken till fingervarmt. Typ 35 grader.
Lös upp jäst i mjölkblandningen.
Lös upp saffranet i vattnet. I med saffrabsvattnet i degspadet.
Blanda ned alla torra ingredienser i degspadet. Ta i lite av mjölet i taget. Blanda väl i bunke under omrörning tills du har en slät deg som släpper lätt från bunkens kant.
Ställ under duk och låt jäsa i en timma.
Ta upp degen, dela den i två delar forma varje del till en korv och dela varje korv i typ 8 delar.
Forma till lussekatter och lägg på bakplåtspappersförsedd plåt.
Värm ugnen till 250 grader.
Blanda rumstempererat smör och mandelmassa i en skål med hjälp av en gaffel.
Jäs lussekatterna på plåten, under duk i typ 20 minuter.
Peta i mandelmassa i bullarna. I
med russin och pensla bullarna med äggula.
Grädda i typ 10 - 12 minuter.

Avnjut gärna med glögg.

lördag, november 26, 2011

Dagens snabba pasta

Champinjoner
Cantadou vitlök
Creme fraiche
Oregano
Oxfond
Soja

Och så pasta, dårå.

torsdag, november 24, 2011

Skolmat kan också vara...

Det debatteras skolmat som aldrig förr. och känslorna är ibland heta och argumenten animerade.

Det talas om tillsatser, förlegade kostråd och olika principer kring fetthalter och kolhydratintag. Men inte särdeles mycket om oss som faktiskt lagar maten. Och när något debatteras så är det ofta för att något gått fel. De goda exemplen förs sällan fram!

Därför är det extra roligt att SR i P1 meny, den här veckan lyfter fram ett gott exempel för oss alla i branchen att imponeras och inspireras av! Kul!

Själv har jag idag serverat något så enkelt som "pasta med pesto och bacon" och det har milt uttryckt varit enn succe.

Peston gjorde vi själva, då vi inte hittade någon bra utan nötter, och vi måste garantera att maten - av allergiskäl - hålls helt nötfri. Svaret blev en pesto på kikärter:

Rosta kokta kikärter i het -typ 200 grader - tills de är riktigt mörkbruna, knastrar lätt och hårda som nötter. Smaksätt dem gärna med vitlök, salt och lite olivolja.

Låt kikärterna svalna (och torka) i rumstemperatur i typ ett dygn. Vill man nu inte göra pesto av dem passar de utmärkt som bartilltugg till fredagsölen istället för t.ex. jordnötter. Se där något att bjuda dina allergiska vänner på!

Mixa kikärterna med färsk basilika, olivolja och god, salt ost som parmesan eller riven västerbottensost. Låt peston "vila" lite. Ifall du vill ha en grönare färg kan du tillsätta lite finhackad bladpersilja.

Servera till t.ex. pasta.

Se där - så kan skolmat också vara!

fredag, november 18, 2011

I skolan är inte allt alltid vad det är i verkligheten

Ett antal kostprogram försöker förbättra skolmat - i bl.a. USA. Där kom man fram till att barn som åt de stora livsmedelsföretagens sponsrade mat åt alldeles för mycket... Hamburgare och pizza, typ. Och alldeles för lite grönsaker. Så vad gör livsmedelslobbyisterna? Man ligger på lagstiftare och reglerande myndigheter. Och nu har det hänt: pizzasås är en grönsak!

Nu kan man alltså fortsätta skänka ut sin pizza, men nu faktiskt "nyttig" mat - den innehåller ju " grönsaker"!

tisdag, november 15, 2011

Mat är sex, men kan sex vara mat?

Har ju skrivit förr om det här med sambandet med mat och sex... Men det här är ju löjligt?!

Baconglidmedel?!

Gästbloggare Mästerkocken Pernilla Elmquist: Chokladmousse eller chokladmiss?

Pernilla Elmquist är malmötjejen som gjorde sin mediadebut i "Sveriges Mästerkock" tidigare i år. Hon arbetar idag med att både laga och skriva om mat. Pernilla har ställt upp och hjälpt till med en fantastisk liten bloggpost om - faktiskt - ett recept från Krubb. Läs och njut.

--

Hej alla Krubb-läsare. Jesper har bett mig skriva en gästblogg och det känns riktigt spännande att få hälsa på här. Efter min medverkan i Sveriges Mästerkock, försörjer jag mig på matlagning i olika former men som nybliven kock finns det så oändligt mycket att lära sig. Så jag bad Jesper utmana mig på något som jag minst sagt haft ett litet helvete med. Chokladmousse. Världens enklaste grej, tycker ni kanske. Det är väl bara att vispa ihop en fluffig mousse. Nej! Det är det inte. Mina försök har blivit allt än en fluffig mousse.
Så när Jesper gav mig det här receptet, gav jag mig den på att lyckas. Nu hade jag inte 6-8 pers att bjuda, så jag halverade receptet. Det gick bra. Till en början….


600 g mörk god choklad (lindt equador)
5 dl vispgrädde
4 ägg
1 dl kallt starkt kaffe - gärna ur moccabryggare
1/2 dl mörk rom (jag gillar metusalem)
2 msk farinsocker eller mörkt muscovadosocker
Zest från en apelsin

Gör så här:

Jesper: Vispa grädden med farinsockret. Vispa rätt hårt.
Pernilla: Jaha…hårt….ok. Jag vispar det lite hårdare än jag brukar. Oops…det får inte bli smör.
Jesper: Dela äggen med vitor för sig och gulor för sig.
Pernilla: piece of cake!


Jesper: Vispa vitorna så hårt att du kan hålla bunken uppochned utan att de rinner ur.
Pernilla: Se bildbevis!
Jesper: Vispa gulorna pösiga.
Pernilla: Hmm…två små gulor. Lite lite gulor för att bli pösiga. Tar i resten.
Jesper: Smält chokladen och vänd ned i äggulorna.
Pernilla: Nu ska jag smälta lååångsamt, i vattenbad och låta svalna. Allt handlar om temperaturer!
Jesper: Vänd ned chokladsmeten försiktigt i grädden.
Pernilla: Okej. Vända, vända, mums…vilken krämig konsistens!
Jesper: Tillsätt zest, rom och kaffe.
Pernilla: Skippar zesten i och karamelliserar lite skal istället. Snyggare så. Det får bli ”näskaffe” och ordentligt med Havannarom. 0,5 dl…äh. Ta en dl!
Jesper: Vänd försiktigt ned äggvitorna i moussen.
Pernilla: F..ö..r…s…i…k..t…i..g..t……men…var tog den fina koncistensen vägen....den tjocknar ju till sig…
Jesper: Häll upp moussen i spritspåse och spritsa upp i coupeglas.
Pernilla: Okej….ta´t lugnt…det blir nog bra efter lite tid i kylen. I spritspåsen och spritsa. Gud vad mycket mousse! Vem ska äta allt det här?
Jesper: Ställ chokladmoussen i kylen i minst ett par timmar tills den ska serveras. Den håller sig i kylen ett par dagar, om du vill förbereda innan middagen.
Pernilla: Hm…tjock och kraftig. Behöver väl inte stå i kylen ens…var tog fluffet vägen?
Jesper: Dekorera med lite vispgrädde, hyvlad choklad, apelsinklyfta och citronmeliss.
Pernilla: Ingen vispgrädde kvar. Det får bli apelsinskalen. Hm…ganska snyggt blev det. Men var tog fluffet vägen?
Så tyvärr funkade det inte för mig den här gången heller! Fel i proportionerna, kanske var grädden för hårt vispad, kanske var det fel temperaturer på alla ingredienser. Kanske är jag och chokladmousse a match mede in hell. Men det smakade gott. Och den blev snygg på bild! Men min jakt på den perfekta chokladmoussen fortsätter!

Tack Jesper för ännu en utmaning på min matresa!

Hejhej
Pernilla


--


Pernilla Elmquist skriver själv på bloggen
”Mästerkock i mitt eget kök” och har en fantastiskt fin liten facebooksida här: Facebook

måndag, november 14, 2011

Dagens dag

I sverige har vi ju - som i alla länder - rätt fasta mattraditioner vid olika högtider. Vi äter julskinka till jul, matjessill till midsommar, ägg till påsk...

Men vi ser nu en ny trend kring det här med mat och helger: Flera måltider, maträtter och livsmedel har nu egna högtidsdagar: äggets dag, kanelbullens dag, kladdkakans dag...

Något som ibland känns lite krystat. För hur många vet egentligen när de här dagarna infaller? Dessutom riskerar ju olika dagar att blandas ihop. En dag kan nu vara både en nationaldag, helgdag och något livsmedels dag. Lite rörigt, tycker jag. Och ibland kan de här "kombinationsdagarna" nästan kännas komiska.

Men just idag firar vi "ostkakans dag" ... Som kanske inte helt lyckat sammanfaller med "internationella diabetesdagen"?

söndag, november 13, 2011

Off-topic: mina fina fars-dag-kort.

Fick dessa fina fars dag-kort av mina underbara barn idag. Man blir alldeles varm inombords!

Dagens dos av kultur

Har länge gillat Simpsons. Och har länge gillat en del amerikanska kockar, som Anthony Bourdain, Mario Batali och så förstås den oefterhärmliga brittiske Gordon Ramsay. Här är de i en preview av veckans nya avsnitt i USA, allihop. Simpsons och alla kockarna! Se och njut!

lördag, november 12, 2011

Fars dag, fars mat.

Om några timmar infaller fars dag. Pappas dag. Min pappas dag. Och min dag, eftersom jag har ynnesten att inte bara ha en (fantastisk) pappa utan också faktiskt vara en (om än inte i något mått lika fantastisk). Tänkte skriva lite om det där. Om att vara pappa. Och att ha en.

"Men - Krubb är ju en matblogg ju!", hör jag några av Er mumla där, på andra sidan skärmarna. Och ni har rätt. Krubb är en matblogg. Min matblogg. Men jag är inte bara matbloggare. Jag är pappa också! Men jag ska skriva lite om pappamat.

För jag tror att det finns pappamat. Mat som pappor äter. Och som kanske bara pappor äter. Eller mat som vi äter för att vi är pappor. Låter det flummigt? Det är det kanske. Men det är å andra sidan vår dag. Fars dag. Eller "pappadagen" som mina barn säger. Och jag är pappa. Så jag skriver faktiskt vad jag vill på min blogg! :-)

Nåväl.

Tillbaka till det där med att vi äter saker just av den orsaken att vi blivit pappor. Jag själv har en sådan sak. Något jag ärvt av min pappa:

När jag var yngre hände det, inte sällan, att pappa ibland, vid något tillfälle för att muta en trilskande unge, eller helt enkelt för att vara schysst tog fram en liten underligtablettask ur fickan och bjöd ur. Själv tog han ibland två tabletter. Emser.

Det där var en grej som jag så identifierade med min pappa att de fick bli något slags "pappatabletter". Att vara pappa var att ha saker i fickorna som kunde komma att behövas i livet som pappa. Något slags överlevnadsutrustning, om man så vill. Servetter från olika restauranger t.ex. De var bra att snyta sig och sina barn i, och således hade pappa ibland servetter i fickorna. Inte minst när vi barn under vinterhalvåret gick runt och snorade. Eller arméns hudsalva. Ett så mytiskt universalpreparat att det ryktades om det att man i en nödsituation skulle kunna äta det. Dessutom var det skönt att ha på läpparna på vintern. Eller i ansiktet på skidsemestern när det ibland var bistert kallt i sittliften uppför fjället. Och så emser-tabletterna, då.

När jag själv fick mitt livs största gåva i form av mitt eget pappaskap, då min dotter föddes var allt så stort. Det var så många känslor. Dottern hade förlösts med akut kejsarsnitt. Hon hade haft andningsuppehåll när hon föddes, och hon var tillväxthämmad p.g.a. något problem med moderkakan. Hon vägde 1770 gram. Det var - utan att överdriva - väldigt känslosamt att bli pappa. Såpass känslosamt faktiskt att jag för mig själv var tvungen att göra något "pappaaktigt" för att sortera ut alla händelser och faktiskt godkänna för mig själv att jag blivit pappa. Jag gick ned för trapporna i södersjukhuset till entrehallen, där jag gick in på pressbyrån. Och köpte en ask emser. Såhär i efterhand känns det säkert som världens fjantigaste grej, men just då kändes det som om det var väldigt viktigt. Det var mitt sätt att säga att - nu är jag pappa. Jag köper pappatabletter.

Och imorgon skall jag firas. Liksom min pappa av mig. Jag vet inte riktigt hur, än, men eftersom det här är en matblogg har jag tänkt lite kring pappamat. Min pappa älskar oxrulader, har jag fått lära mig. Och själv tycker jag inte att det är så dumt heller. Fast han säkert inte fyller sina med vitlöksost, som de jag fick äta igår, eller serverar med klyftpotatis eller trattkantarellsås, hoppas jag att mina duger. Trots allt. För det är väl så med pappor. Vi är accepterade av våra pappor, trots att vi inte gör allt rätt. Eller ens oxrulader. Pappor förlåter. Pappor accepterar. Och pappor äter även annorlunda oxrulader. Och när inget annat hjälper - emser.

Kram på dig, pappa.

söndag, november 06, 2011

Alternativa matbloggpris?

Just nu sitter juryn och räknar röster till matbloggpriset 2011, som jag skrivit om tidigare. De gör ett hästjobb! Och de gör det riktigt bra!

Det är egentligen bara ett fel, och det är att jag aldrig vunnit det! :-) Ett år, vill jag minnas, var jag i något slags final, men sen har jag inte ens varit nära...

Och varför skulle jag? Det finns ju så många bra matbloggar idag. Och ett sådant här pris ska ju gå till den som är bäst just nu...

Men jag tänker - tänk om man kunde göra typ en matblogg-gala och dela ut priser för t.ex.

-Matblogg med mest inspirerande enskilda inlägg under året.
-För lång och trogen tjänst. (För matbloggar äldre än säg 7 år)
-Snällaste matbloggare
-Bäst uppdaterade
-Årets nykomling
-Årets comeback

Eller om jag nu inte skulle kunna kvala in till finalplats i någon av de kategorierna:

Matblogg som inte innehåller förnamn i bloggnamnet.

Eller som allra sista utväg:

Matblogg som heter krubb

DÅ skulle jag - kanske - kunna klara mig till finalplats igen! :-)

lördag, november 05, 2011

Vanilj- farinmaränger.

Hade använt några äggulor i en vaniljpuddingsefterrätt. Stod kvar med en massa äggvita jag inte ville slänga. Så vad gör man?

Maränger så klart. Mina smaksattes med brunt farinsocker, och vanilj för att ge en liten extra smakton i allt det där söta.

Äggvitor och ca 2 msk socker per äggvita vispas så hårt att de kan sitta fast i skålen när du vänder den uppochned. Gräddas antingen i ugn på 150 grader i en knapp timma, då är de sega inuti, eller på lägre temp, men mycket längre för en frasigare konsistens.

fredag, november 04, 2011

Ät inte upp mina brownies

Just nu är den här bilden och cirkulerar på nätet. Någon har upprepade gånger fått sina brownies stulna på jobbet.

Och surnat till.

Och reagerat som de flesta av oss skulle ha gjort och skrivit en "arg lapp" på kylskåpet.

Och tänkt ut en riktigt gruvlig hämnd.

Tycker den är underbar!

Fredagsmiddag - fläskytterfilemedaljonger a la Värn

Fläskytterfilen putsas, bryns i smör och olja och kryddas med lite salt, peppar och farinsocker och steks sedan i het ugn tills kärntemperaturen är 74 grader. Täck köttet med folie och låt vila en stund före tranchering.

Sås:

2 msk flytande honung
2 cl god whisky eller 1 msk whiskyessens
3 msk tomatpure. 1 msk om du använder muttis, den är trippelkoncentrerad.
2 vitlöksklyftor, finhackade
1 tsk lökpulver
1 msk koncentrerad fond
1 - 2 dl grädde (och då använder jag ALLTID visåpgrädde)
stekskyn ur pannan man brynt köttet med.
Lite torkad rosmarin
Zest och juice från en halv citron
1/2 dl koncentrerad äppeljuice

Allt får koka ihop under omrörning till en vacker sås. Smaka av med salt och blanka av/ montera med en matsked smör.

Fredagstema: sitter fast

Deltar ibland i sådana där fotoutmaningar. Veckans tema hos Sinneskatten är sitter fast. Och det känns det ju onekligen som att man gör ibland.

Jag har länge suttit fast i en obehaglig känsla av skrivkramp, här på bloggen. Jag har suttit fast med skriverierna och inte fått ur mig något alls. Det har helt enkelt kännts som om alla bra, roliga tankar suttit fast, där inne i huvudet.

Men så såg jag på öland förra helgen, bl.a. Den här statyn, som jag tycker talar till mig. En skulptur vars huvud också sitter fast...

Det kan bli för mycket pumpa ibland...

Det är ju pumpatid. Och halloweentider. Det står pumpor overallt. I affären där vi köper mat, utanför portarna och dörrarna i närområdet, på dagis och i skolan där jag lämnar mina barn. Tillochmed i skolan där jag jobbar. Det är mycket pumpa nu.

Men barnen älskar dem. Och vill göra en egen pumpalykta.

Så i år gjorde vi den här, lite illamående pumpan. Skar den så den räcker ut tungan och... Ja, kräks ut sitt inkråm över gräset.

torsdag, november 03, 2011

Krogmomsen

Skrev i augusti ett tämligen rikt kommenterat inlägg om krogmomsen och hur den ibland missbrukas av mindre seriösa krögare och kafeägare.

Läser därför den här debattartikeln i SvD med extra glädje.

För - för en gångs skull - används just argumenten jag använde i mitt blogginlägg; att göra det enklare med en enda momssats för att stävja fusk med take-away/serverad mat i restaurangen.

Och det är inte vilka som helst som skriver! Det är Anders Borg och Annie Lööf som skriver.

Äntligen, som det heter.

O. Och studentköket at it again.

Ser med glädje att O. - min gamla commis, vapenbroder och oändliga källa till förtret :-) - är tillbaka i cyberetern med sin gamla blogg Studentköket!

Och vilken comeback sedan! I ett väldigt vackert inlägg levererar han själva sinnebilden av hur han ser sitt kök.

Jag ler igenkännande, för just såhär är det! Sinnligt. Rogivande. Lugnt. Nästan meditativt.

läs för sjutton! Läs!

tisdag, november 01, 2011

Beställningschokladmousse

Kompisarna Anne och Pernilla har bett om recept på god chokladmousse. Så vad gör man inte? (6-8 port):

600 g mörk god choklad (lindt equador)
5 dl vispgrädde
4 ägg
1 dl kallt starkt kaffe - gärna ur moccabryggare
1/2 dl mörk rom (jag gillar metusalem)
2 msk farinsocker eller mörkt muscovadosocker
Zest från en apelsin

Gör såhär:

Vispa grädden med farinsockret. Vispa rätt hårt.
Dela äggen med vitor för sig och gulor för sig.
Vispa vitorna så hårt att du kan hålla bunken uppochned utan att de rinner ur.
Vispa gulorna pösiga.
Smält chokladen och vänd ned i äggulorna.
Vänd ned chokladsmeten försiktigt i grädden.
Tillsätt zest, rom och kaffe.
Vänd försiktigt ned äggvitorna i moussen.
Häll upp moussen i spritspåse och spritsa upp i coupeglas.
Ställ chokladmoussen i kylen i minst ett par timmar tills den ska serveras. Den håller sig i kylen ett par dagar, om du vill förbereda innan middagen.

Dekorera med lite vispgrädde, hyvlad choklad, apelsinklyfta och citronmeliss.

Smaklig måltid.

Och lycka till, tjejer!