Och nu är det dags att sova.
Visar inlägg med etikett Sushi-Lars. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sushi-Lars. Visa alla inlägg
söndag, januari 10, 2010
Samtidigt i Åby...
Är i Åby hos Sushi-Lars och hälsar på, i helgen. Har precis kommit hem från hans föräldrar där jag - föga överraskande - ätit Farihusets mat och druckit - som sig bör - några goda Efter-maten-whiskys.

Och nu är det dags att sova.
Och nu är det dags att sova.
söndag, oktober 18, 2009
L - 50 år F - 20 år.
Kollegan L fyllde i veckan 50. Redan för ungefär ett år sedan - då L fyllde 49 började vi prata om att jag skulle kunna hjälpa till med maten till festen.
L är en kollega som lärt mig mycket om specialkost - faktiskt min största inspiration till mat för människor med speciella behov p.g.a. kostallergier, då L själv har några rätt allvarliga kostallergier själv.
(Här vill jag berätta en liten anekdot från min anställningsintervju på Ekbacken, som sköttes av bl.a. L, som under intervjun ställde så pass tuffa frågor att jag gick från intervjun rätt mosad, helt övertygad om att jag aldrig skulle få jobbet. Jag trodde att det skulle gå till någon kostrådgivare eller dietist och att jag - som enkel kock aldrig skulle kunna få chansen. Jag grämde mig något oerhört, eftersom jag gärna ville jobba just i köket på Ekbacken, som jag snabbt förälskade mig i, redan första gången jag såg det. Ibland ser man tydligen saker som andra inte märker i både folk och arbetsmiljö.)
Nåväl. Igår var det dags för födelsedagsfest för L. L:s dotter, som faktiskt också fyllde år var också med som festföremål. Hon fyllde 20. Så det blev något slags "70-årsfest".
Då man skall sätta ihop en meny som fungerar både för 20-åringar och deras partysugna kompisar och 50-dito och dessutom tänka till kring frågor som vad folk äter och om det finns speciella behov är inte alltid lätt. Men det blev i alla fall något slags "Sverige möter Italien"-tema på maten. Såhär blev det (i några bilder).

Förrätt: En liten kantskuren toast med ett ägg av röra på bl.a. lax och avokado, garnerad med liten sallad och röd mangold.

Varmrätt: Parmaskinkalindad kycklingfilé på potatisklyftor, gräddsky, en sallad med mozarella, örtolja och soltorkade tomater.

Dessert: Desserten var tvådelad - här den första delen - en liten smoothie-shot med L:s egna vinbär från trädgården.
Och här kommer den andra delen:

Chokladmoussefylld rulltårta med vispgrädde.
Ett väldigt trevligt gig, och det känns verkligen hedrande att få vara med och göra den här - rätt speciella festen - efter det bästa jag kunde. Tack, alla. Och ett speciellt tack till sushi-Lars och Nina Simone som hjälpte till i köket! Tack, tack, tack.
L är en kollega som lärt mig mycket om specialkost - faktiskt min största inspiration till mat för människor med speciella behov p.g.a. kostallergier, då L själv har några rätt allvarliga kostallergier själv.
(Här vill jag berätta en liten anekdot från min anställningsintervju på Ekbacken, som sköttes av bl.a. L, som under intervjun ställde så pass tuffa frågor att jag gick från intervjun rätt mosad, helt övertygad om att jag aldrig skulle få jobbet. Jag trodde att det skulle gå till någon kostrådgivare eller dietist och att jag - som enkel kock aldrig skulle kunna få chansen. Jag grämde mig något oerhört, eftersom jag gärna ville jobba just i köket på Ekbacken, som jag snabbt förälskade mig i, redan första gången jag såg det. Ibland ser man tydligen saker som andra inte märker i både folk och arbetsmiljö.)
Nåväl. Igår var det dags för födelsedagsfest för L. L:s dotter, som faktiskt också fyllde år var också med som festföremål. Hon fyllde 20. Så det blev något slags "70-årsfest".
Då man skall sätta ihop en meny som fungerar både för 20-åringar och deras partysugna kompisar och 50-dito och dessutom tänka till kring frågor som vad folk äter och om det finns speciella behov är inte alltid lätt. Men det blev i alla fall något slags "Sverige möter Italien"-tema på maten. Såhär blev det (i några bilder).
Förrätt: En liten kantskuren toast med ett ägg av röra på bl.a. lax och avokado, garnerad med liten sallad och röd mangold.
Varmrätt: Parmaskinkalindad kycklingfilé på potatisklyftor, gräddsky, en sallad med mozarella, örtolja och soltorkade tomater.
Dessert: Desserten var tvådelad - här den första delen - en liten smoothie-shot med L:s egna vinbär från trädgården.
Och här kommer den andra delen:
Chokladmoussefylld rulltårta med vispgrädde.
Ett väldigt trevligt gig, och det känns verkligen hedrande att få vara med och göra den här - rätt speciella festen - efter det bästa jag kunde. Tack, alla. Och ett speciellt tack till sushi-Lars och Nina Simone som hjälpte till i köket! Tack, tack, tack.
fredag, april 17, 2009
Några av veckans höjdpunkter
Har - som ni kanske märkt - jobbat min första vecka i mitt kök sedan jag opererades för en månad sedan.
Det har varit oerhört både roligt och inspirerande. Jag har återfått modet att prova nya recept och utveckla egna. Jag har hunnit tänka igenom min matsedel och testat någon ny metod för att få fram den mat jag vill. Det känns - helt enkelt - jättebra. Jag är inspirerad, känner mig stor och stark och... lycklig.
Här är några bilder från veckan - både hemifrån och jobbköket.
Pasta med baconsås. Onsdagens lunch. En enkel baconsås med persilja, vitlök, lök och vitt vin.
Tanken hade egentligen varit att servera pasta med köttfärssås, men så skulle jag ju få köttfärs från Menigo på tisdagen... Ja ni hajar - det blev att göra något annat än köttfärssås. Och då hade jag bacon i frysen...
Det blev en kioskvältare.
... liksom faktiskt den här Lax Teriyaki, som jag har gjort några gånger på jobbet. I torsdags kom Sushi-Lars, som ju faktiskt kan en del om Japansk mat, och åt, då han hade ett par ärenden i Stockholm och även han verkade gilla den!
Själv gillar jag verkligen den här rätten. Både att äta den men faktiskt också att laga den. Det doftar så gott i köket när man gör den och jag älskar den där känslan av att reducera en sås tills den nästan går att ställa en slev i, genom att bara koka bort vätskan. Det blir så mycket smak!
Min duktiga vikarie O. har den här veckan vikarierat för min kallskänka, som är sjukskriven, och tog sig då tid att omorganisera inte bara "sitt serveringskök" (d.v.s. den andra förskolans kök), utan även att städa ut ett förråd, fixa alla beställningar, gå igenom gamla papper, hitta roliga arbetskläder och förkläden och slutligen att ta upp en ny lagerhylla till mitt torrförråd, så jag fick lite bättre ordning på mina "snabbvaror" (frukt, som går åt FORT på en förskola).
Sådana kollegor kan man inte ha för många av!
Köpte härom dagen, på min lokala coop-butik, färsk pasta med kort datum och gjorde av några lasagneplattor dessa små canneloni. Då ett par bekanta, som jag brukar laga mat åt då och då, är tomatallergiska prövade jag ett nytt recept och gjorde en creme av cream cheese, lite färska örter, tärnad paprika, schalottenlök och lite grädde och fyllde cannelonisarna med och sedan slog jag grädde över alltsammans och ugnsbakade.
Det blev jättegott! Säkert inte speciellt "italienskt" men i varje fall väldigt gott och det känns som en idé att jobba vidare med tills jag skall laga mat åt mina tomatallergiska vänner igen.
Det har varit oerhört både roligt och inspirerande. Jag har återfått modet att prova nya recept och utveckla egna. Jag har hunnit tänka igenom min matsedel och testat någon ny metod för att få fram den mat jag vill. Det känns - helt enkelt - jättebra. Jag är inspirerad, känner mig stor och stark och... lycklig.
Här är några bilder från veckan - både hemifrån och jobbköket.
Tanken hade egentligen varit att servera pasta med köttfärssås, men så skulle jag ju få köttfärs från Menigo på tisdagen... Ja ni hajar - det blev att göra något annat än köttfärssås. Och då hade jag bacon i frysen...
Det blev en kioskvältare.
Själv gillar jag verkligen den här rätten. Både att äta den men faktiskt också att laga den. Det doftar så gott i köket när man gör den och jag älskar den där känslan av att reducera en sås tills den nästan går att ställa en slev i, genom att bara koka bort vätskan. Det blir så mycket smak!
Sådana kollegor kan man inte ha för många av!
Det blev jättegott! Säkert inte speciellt "italienskt" men i varje fall väldigt gott och det känns som en idé att jobba vidare med tills jag skall laga mat åt mina tomatallergiska vänner igen.
söndag, mars 15, 2009
En helg i östergötland
Har varit bortrest i helgen. Tänker kanske skriva mer om det sedan, men bara för att ge en snabb rekapitulation kan jag väl säga att jag varit och tittat på bl.a. Klefstad och ätit med Sushi-Lars och Nina Simone på Sam's Krog i Norrköping.
Jättetrevlig resa. Bra käk, roliga möten och mycket att tänka på.
Jag får skriva mer vid ett annat tillfälle. Jag lämnar nu bloggen ett tag, för att (äntligen) göra den där operationen, och kommer alltså inte att se på några veckor. Ni får njuta av en jättefin översiktsbild av Klefstad så länge. Restaurangen i mitten av bilden. Tack Kinna för all hjälp och för den fina bilden.
Jättetrevlig resa. Bra käk, roliga möten och mycket att tänka på.
Jag får skriva mer vid ett annat tillfälle. Jag lämnar nu bloggen ett tag, för att (äntligen) göra den där operationen, och kommer alltså inte att se på några veckor. Ni får njuta av en jättefin översiktsbild av Klefstad så länge. Restaurangen i mitten av bilden. Tack Kinna för all hjälp och för den fina bilden.
Etiketter:
Kinna,
Klefstad,
Nina Simone,
Sushi-Lars,
Östergötland
söndag, september 21, 2008
Halstrad röding, hollandaisesås och kokt potatis
Dop, alltså. Lillkillen är nu vederbörligt vattenbestänkt av därtill bemyndigad präst och då det inte händer så ofta, i vår familj, var de "närmast sörjande" på besök. Det var mycket trevligt. Storasyster med sambo och dotter, storebror med sambo, Mor och Far, Svärmor, Svärfar,Svåger, Fru Värns mormor, morfar, faster, onkel och kusin. Sushi-Lars och Nina Simone. Kompisen Å med son. Bästa kompisen/grannen/klätterpartnern/dotterns extrapappa och mitt alldeles egna "sociala projekt" Magnus. Familjen Nilsson. Alla, typ, således, var där.
Efter dopet (som gick bra - prästen sade allt rätt, Lillkillen var tyst och glad under hela tiden, dottern gjorde kullerbyttor och pratade glatt under prästens tal) träffades vi i "församlingsgården", ett stenkast från vårt hem, och fikade. Trevligt även detta. Dottern och jag "har ett band ihop" och vi framförde vår hit "Gud som haver barnen kär" lite sådär "extreme-esque", sittandes med varsin ackustisk gitarr och sjungandes. Goda hembakta kakor (givetvis Fru Värn och dyra svärmor) och gott sällskap.
Så middag. De tillresta från Norrköping (Sushi-Lars, Nina Simone) måste ju ha något i krävan innan det är dags för återresa! Så - vad laga? Det blev en snabbräd på coop, som visade sig ha färsk röding för 79 kr kilot! Taget! Tjejen i disken hjälpte oss också att filea fisken (jo, jag kan det själv, men med hela lägenheten full av folk ville jag inte slabba ned hela köket) men blev lite fundersam när jag ville ha benen och huvudena.
"Vad skall du med dem till?"
"Koka fond"
"[skeptisk] Eh... Jaha... Ja, jag lägger dem i ett paket här vid sidan om då..."
"Tack så hjärtligt."
Vid spisen hemma brukar Lars och jag, då vi träffas, stå och trängas tillsammans. Idag var inget undantag. Vi bestämde oss för en hollandaisesås och så halstra rödingen och bara koka lite (mjölig) potatis till. Inte svårt, men väldigt gott.
Etiketter:
Fisk,
Hollandaise,
Nina Simone,
Sushi-Lars
söndag, april 13, 2008
Tjejdag
Jag har inte skrivit igår, för jag och Sushi-Lars tog en tjejdag på centralbadet. "Tjejdag?" undrar ni kanske, men jag kan inte komma på något bättre att kalla den.
Det började med att jag snackat med några snubbar om att våra respektive ibland "unnar sig" en dag med bara damsällskap, ofta på spa eller med massage eller ansiktsbehandling eller så och får "rå om sig" lite, medan vi snubbar, när vi skall umgås tillsammans i grupp för att få ett andningshål oftare går ut och sätter oss på typ sportbar och dricker öl... Jag och Sushi-Lars tog så - för att pröva på "den andra sidan" en tjejdag igår.
Innan vi ens kom iväg kan jag berätta att bland de jag berättat det här för finns två standardiserade reaktioner: Antingen A) "Va? Vad mysigt! DET skulle jag OCKSÅ vilja prova!" eller B) "Va? Är ni bögar?" Och nej.
Nåväl. Från början hade vi bestämt att liksom "för att ha ett förkläde" ha varandra att skylla på när någon frågade om varför vi var där... "Jag är här med en kompis" låter bättre än "jag är här för jag är lite avundsjuk på alla tjejer som tycker att de 'kan unna sig' att gå hit och ville pröva på hur det kändes för en dag, och nej - jag är inte gay...", men Lars hade till sist fallit till föga för Nina Simones något avundsjuka gnäll (hon behövde också 'unna sig' något) så hon fick givetvis också följa med. Det är ju inte så att vi liksom diskriminerar tjejer ur vår manliga gemenskap...
Nåväl - hur VAR det då?
Kanon! Vi gick dit tidigt och åt en fantastisk frukost från en jättefräsch frukostbuffé och satt sedan och bastade, ångbadade, myste i bubbelpod och thermalbad och så slutligen lite mer i bastun. Det var - för att använda ett lite slitet ord - "lyxigt", helt enkelt. Och precis vad jag behövde. Att för det första inte behöva laga sin (eller andras) frukost är ett plus. Att det dessutom är fantastiskt fräscht, allting (och jag blev alldeles kär i deras juicepress, som de har ute i stället för att ha juicediespenser!) och i trevligt sällskap gör att det känns... uppiggande är nog ordet jag söker.
Badandet och bastandet är ju ungefär som på vilket badhus som helst, men med en STOR skillnad - det är LUGNT på centralbadet. Det är inga barn som skriker/springer omkring/gör kanonkulan i bubbelpoolen/whatever. Det är alltså en rätt "vuxen" upplevelse och det bidrar givetvis till den lyxiga känslan. Lokalerna är dessutom trevliga och all personal är väldigt proffsig.
Det blir helt enkelt inte bättre än så...
Och om någon nu vill kalla mig "tjejig" för att jag älskar det här och säkert kommer att göra om det igen får jag ta det.
Det började med att jag snackat med några snubbar om att våra respektive ibland "unnar sig" en dag med bara damsällskap, ofta på spa eller med massage eller ansiktsbehandling eller så och får "rå om sig" lite, medan vi snubbar, när vi skall umgås tillsammans i grupp för att få ett andningshål oftare går ut och sätter oss på typ sportbar och dricker öl... Jag och Sushi-Lars tog så - för att pröva på "den andra sidan" en tjejdag igår.
Innan vi ens kom iväg kan jag berätta att bland de jag berättat det här för finns två standardiserade reaktioner: Antingen A) "Va? Vad mysigt! DET skulle jag OCKSÅ vilja prova!" eller B) "Va? Är ni bögar?" Och nej.
Nåväl. Från början hade vi bestämt att liksom "för att ha ett förkläde" ha varandra att skylla på när någon frågade om varför vi var där... "Jag är här med en kompis" låter bättre än "jag är här för jag är lite avundsjuk på alla tjejer som tycker att de 'kan unna sig' att gå hit och ville pröva på hur det kändes för en dag, och nej - jag är inte gay...", men Lars hade till sist fallit till föga för Nina Simones något avundsjuka gnäll (hon behövde också 'unna sig' något) så hon fick givetvis också följa med. Det är ju inte så att vi liksom diskriminerar tjejer ur vår manliga gemenskap...
Nåväl - hur VAR det då?
Kanon! Vi gick dit tidigt och åt en fantastisk frukost från en jättefräsch frukostbuffé och satt sedan och bastade, ångbadade, myste i bubbelpod och thermalbad och så slutligen lite mer i bastun. Det var - för att använda ett lite slitet ord - "lyxigt", helt enkelt. Och precis vad jag behövde. Att för det första inte behöva laga sin (eller andras) frukost är ett plus. Att det dessutom är fantastiskt fräscht, allting (och jag blev alldeles kär i deras juicepress, som de har ute i stället för att ha juicediespenser!) och i trevligt sällskap gör att det känns... uppiggande är nog ordet jag söker.
Badandet och bastandet är ju ungefär som på vilket badhus som helst, men med en STOR skillnad - det är LUGNT på centralbadet. Det är inga barn som skriker/springer omkring/gör kanonkulan i bubbelpoolen/whatever. Det är alltså en rätt "vuxen" upplevelse och det bidrar givetvis till den lyxiga känslan. Lokalerna är dessutom trevliga och all personal är väldigt proffsig.
Det blir helt enkelt inte bättre än så...
Och om någon nu vill kalla mig "tjejig" för att jag älskar det här och säkert kommer att göra om det igen får jag ta det.
lördag, mars 15, 2008
Middag med Sushi-Lars och Nina Simone
Sushi-Lars och Nina Simone har varit i stan idag och efter en hård dag på vildmarksmässan beslutade vi att åka hem och äta "något enkelt innan vi åker hem". Tja, hem och kollar frys, kyl och skafferi, och sedan en snabb kompletteringshandling på den lokala konsum.
Egentligen är det fusk, för Sushi-Lars och jag är så duktiga. Dessutom kompletterar vi varandra väldigt bra i köket (Jag säger vad han skall göra, och han gör det och gnäller sedan på att ha fått göra det!) :-) Och dessutom är vi ödmjuka! :-)
Det blev i alla fall:
Potatispannkakor med löjrom (och creme fraiche, röd lök och dill, som sig bör) till förrätt, En soja- äpple- ingerfära- och rosmarin - marinerad fläskkarré med gräddskysås och ugnsrostade rotsaker till varmrätt och så en liten glasskula med kolasås till dessert.
Det gjorde inte ont alls!
---
Potatispannkakor (10 st)
6 medelstora potatisar av fast typ
2 ägg
½ dl grädde
2 dl mjölk
1½-2 dl mjöl
En nypa salt
Smör att steka i
Riv potatisen på tunnaste rivjärnet.
Blanda grädde, ägg och mjölk i en skål.
I med potatisen och börja vispa i mjölet. Lite i taget, tills smeten tjocknar till bra konsistens.
Salta
Stek på medelvarm platta i liten stekpanna (omelettpanna). Häll i tunt, grädda tills det är torrt på ovansidan och vänd sedan pannkakan och låt steka torrt på undersidan någon minut.
Servera till t.ex. bacon och stekt lök, en vanlig vardag, eller "i stället för blinier" till löjrom med creme fraiche, röd lök och dill. Det är bara SÅ gott!
Egentligen är det fusk, för Sushi-Lars och jag är så duktiga. Dessutom kompletterar vi varandra väldigt bra i köket (Jag säger vad han skall göra, och han gör det och gnäller sedan på att ha fått göra det!) :-) Och dessutom är vi ödmjuka! :-)
Det blev i alla fall:
Potatispannkakor med löjrom (och creme fraiche, röd lök och dill, som sig bör) till förrätt, En soja- äpple- ingerfära- och rosmarin - marinerad fläskkarré med gräddskysås och ugnsrostade rotsaker till varmrätt och så en liten glasskula med kolasås till dessert.
Det gjorde inte ont alls!
---
Potatispannkakor (10 st)
6 medelstora potatisar av fast typ
2 ägg
½ dl grädde
2 dl mjölk
1½-2 dl mjöl
En nypa salt
Smör att steka i
Riv potatisen på tunnaste rivjärnet.
Blanda grädde, ägg och mjölk i en skål.
I med potatisen och börja vispa i mjölet. Lite i taget, tills smeten tjocknar till bra konsistens.
Salta
Stek på medelvarm platta i liten stekpanna (omelettpanna). Häll i tunt, grädda tills det är torrt på ovansidan och vänd sedan pannkakan och låt steka torrt på undersidan någon minut.
Servera till t.ex. bacon och stekt lök, en vanlig vardag, eller "i stället för blinier" till löjrom med creme fraiche, röd lök och dill. Det är bara SÅ gott!
Etiketter:
Blinier,
Löjrom,
Nina Simone,
Pannkaka,
Potatis,
Sushi-Lars
söndag, februari 10, 2008
Veckans reflektioner
Ibland händer det en massa i ens liv som man tänker att "det där måste jg blogga om", men så sitter man och filar på formuleringar och sedan händer något annat och så blir det liksom aldrig av att man skriver om det. Den här veckan har varit full av sådana där små grejer och nu har jag lite tid till övers, så jag tänkte dela med mig av dem i den här - rätt långa - posten:
De här grejerna kan egentligen kallas "allt gott som hänt den här veckan":
Måndag: Jag kunde jobba igen. Efter att ha varit sjuk en vecka och konstant tänkt på huruvida barnen faktiskt får vettig mat eller inte, kändes det skönt att komma tillbaka till jobbet. Förtroende är bra. Kontroll är bättre. Dessutom GILLAR jag mitt jobb. Jag har världens bästa jobb. Att vara kock är utan tvekan det roligaste man kan göra. Att vara kock på förskola är dessutom det viktigaste, så. Well. Det är skönt att vara tillbaka. Jag tycker väldigt bra om min arbetsplats och mina kollegor och jag har saknat att vara där i en vecka.
Tisdag: Dels lyckades jag ovanligt bra med soppan, vilket var jättebra. Dels fick jag till ett avtal med en ny grönsakshandlare, som jag tror blir bättre än den vi haft tidigare,
Onsdag: Vi har en fikapaus på jobbet då vi diskuterar den konferens vi skall ha den kommande veckan och festligheterna kring den, då vår chef gör klart att man kommer att få köpa sin dricka själv. Vissa blir sura och tycker det är snålt då hon berättar att "det har inte med pengarna att göra. Jag vill inte att någon skall känna sig tvungen att dricka alkohol. Det är bättre att de som vill ha köper vad de vill ha och andra köper det de vill ha". Klarsynt. Behöver jag säga att jag är rätt nöjd med min chef? Sedan var Sushi-Lars och hälsade på. Det var mysigt, för jag har inte träffat honom på jättelänge. Han fick givetvis ett ex. av min bok att ta med sig hem, och den verkar ha kommit till användning, för igår - lördag - ringer han och undrar om ett par detaljer i ett recept på fisksoppa. Kul.
Torsdag: I torsdags beställde jag arbetskläder, från ett företag i Alingsås som heter Almedahls och böerjar sedan räkna timmarna tills kläderna kommer. Att köpa nya arbetskläder känns alltid lyxigt och den här gången är inget undantag! Dessutom lyckas jag med fiskgrytan och känner mig speciellt extra glad när jag lyckats få barnen att äta fisk ordentligt, till lunch!
Fredag:På fredag morgon kommer, med posten, ett paket till köket. Det visar sig vara mina nya arbetskläder från Almedahls. Nice! Snygga, sköna och de känns helt rätt i storleken. Kul. Folket på jobbet gillar mina kåldolmar och tycker att det är mysigt med "gammaldags" mat. Kul, eftersom det är det jag på något sätt är bäst på. Jag är inte så duktig på nymodigheter med bulgur, couscous, matvete, asiatiska influenser eller trollerikonster med koriander, så det känns speciellt roligt när andra också gillar samma grejer som en själv.
På eftermiddagen gick jag över till mamma och pappa (som bor något hundratal meter från där jag jobbar) och fikade lite. Mamma hade då varit på soppteater någon dag tidigare och fyndat en CD-skiva: "Halvfem-huset" från sisådär 1980 eller något, som jag minns från min barndom och det var jättemysigt att lyssna på den och sjunga med i de gamla låtarna man fortfarande - efter sisådär 25 år sedan sist - kände igen. Kul. Mamma skickade också med god mat (gör ALLA mammor det JÄMT?) och kvällen avslutades på ett mysigt sätt med att Fru Värn och jag åt en god sallad av råvarorna mamma skickat med.
När jag kom hem hade Omar varit och lämnat sitt förslag på bokmanus hemma hos oss. Kul.
Linda Skugges blogg på Amelia hade länkat till Krubb, så jag hade fått sisådär två hundra träffar fler än vanligt. Det är inte heller tråkigt.
Igår var dottern utlånad till "mormor", som hämtat henne på fredagkvällen, så Fru Värn och jag fick sova ut ordentligt. Det innebar emellertid inte att jag inte kunde upprätthålla familjetraditionen och somna framför hockeyn på TV:n, med ett barn på magen. Mysigt.
Så - det har varit en bra, för att inte säga fantastisk, vecka. Jag hoppas på att kommande vecka skall bli lika bra, och med sådana kollegor, vänner och familj runt omkring sig känns det inte alls omöjligt.
De här grejerna kan egentligen kallas "allt gott som hänt den här veckan":
Måndag: Jag kunde jobba igen. Efter att ha varit sjuk en vecka och konstant tänkt på huruvida barnen faktiskt får vettig mat eller inte, kändes det skönt att komma tillbaka till jobbet. Förtroende är bra. Kontroll är bättre. Dessutom GILLAR jag mitt jobb. Jag har världens bästa jobb. Att vara kock är utan tvekan det roligaste man kan göra. Att vara kock på förskola är dessutom det viktigaste, så. Well. Det är skönt att vara tillbaka. Jag tycker väldigt bra om min arbetsplats och mina kollegor och jag har saknat att vara där i en vecka.
Tisdag: Dels lyckades jag ovanligt bra med soppan, vilket var jättebra. Dels fick jag till ett avtal med en ny grönsakshandlare, som jag tror blir bättre än den vi haft tidigare,
Onsdag: Vi har en fikapaus på jobbet då vi diskuterar den konferens vi skall ha den kommande veckan och festligheterna kring den, då vår chef gör klart att man kommer att få köpa sin dricka själv. Vissa blir sura och tycker det är snålt då hon berättar att "det har inte med pengarna att göra. Jag vill inte att någon skall känna sig tvungen att dricka alkohol. Det är bättre att de som vill ha köper vad de vill ha och andra köper det de vill ha". Klarsynt. Behöver jag säga att jag är rätt nöjd med min chef? Sedan var Sushi-Lars och hälsade på. Det var mysigt, för jag har inte träffat honom på jättelänge. Han fick givetvis ett ex. av min bok att ta med sig hem, och den verkar ha kommit till användning, för igår - lördag - ringer han och undrar om ett par detaljer i ett recept på fisksoppa. Kul.
Torsdag: I torsdags beställde jag arbetskläder, från ett företag i Alingsås som heter Almedahls och böerjar sedan räkna timmarna tills kläderna kommer. Att köpa nya arbetskläder känns alltid lyxigt och den här gången är inget undantag! Dessutom lyckas jag med fiskgrytan och känner mig speciellt extra glad när jag lyckats få barnen att äta fisk ordentligt, till lunch!
Fredag:På fredag morgon kommer, med posten, ett paket till köket. Det visar sig vara mina nya arbetskläder från Almedahls. Nice! Snygga, sköna och de känns helt rätt i storleken. Kul. Folket på jobbet gillar mina kåldolmar och tycker att det är mysigt med "gammaldags" mat. Kul, eftersom det är det jag på något sätt är bäst på. Jag är inte så duktig på nymodigheter med bulgur, couscous, matvete, asiatiska influenser eller trollerikonster med koriander, så det känns speciellt roligt när andra också gillar samma grejer som en själv.
På eftermiddagen gick jag över till mamma och pappa (som bor något hundratal meter från där jag jobbar) och fikade lite. Mamma hade då varit på soppteater någon dag tidigare och fyndat en CD-skiva: "Halvfem-huset" från sisådär 1980 eller något, som jag minns från min barndom och det var jättemysigt att lyssna på den och sjunga med i de gamla låtarna man fortfarande - efter sisådär 25 år sedan sist - kände igen. Kul. Mamma skickade också med god mat (gör ALLA mammor det JÄMT?) och kvällen avslutades på ett mysigt sätt med att Fru Värn och jag åt en god sallad av råvarorna mamma skickat med.
När jag kom hem hade Omar varit och lämnat sitt förslag på bokmanus hemma hos oss. Kul.
Linda Skugges blogg på Amelia hade länkat till Krubb, så jag hade fått sisådär två hundra träffar fler än vanligt. Det är inte heller tråkigt.
Igår var dottern utlånad till "mormor", som hämtat henne på fredagkvällen, så Fru Värn och jag fick sova ut ordentligt. Det innebar emellertid inte att jag inte kunde upprätthålla familjetraditionen och somna framför hockeyn på TV:n, med ett barn på magen. Mysigt.
Så - det har varit en bra, för att inte säga fantastisk, vecka. Jag hoppas på att kommande vecka skall bli lika bra, och med sådana kollegor, vänner och familj runt omkring sig känns det inte alls omöjligt.
Etiketter:
Ekbacken,
Linda Skugge,
Mamma,
Omar,
Sushi-Lars,
Veckan som var
lördag, juni 09, 2007
Ensamkväll = coopsushi
Det var en kvadriljard fantasiljoner grader varmt idag, så gräspollena trivdes i luften. Det i kombination med alldeles för ljus väderlek för mina sedan i höstas opererade ögon, gjorde att jag såg ungefär en meter framför mig idag när vi skulle in och titta på Stockholm Marathon. Efter att ha kisat med rinnande ögon bakom solglasögonen i några timmar fick jag nog och fumlade mig hemåt.
I värmen , och eftersom jag insåg att jag skulle äta middag utan fru Värn och dottern, som stannade inne i stan för att se "morfar" plåga sin dödliga lekamen runt stockholms gator i värmen, blev det en sväng in på den lokala (och luftkonditionerade) coop-forum butiken, där färdigsushi inhandlades.
Det händer att jag köper färdig sushi och då tycker jag faktiskt att vår coop har helt ok. De rullar sina bitar själv, i fiskdisken och den är rätt prisvärd (59 spänn för 9 bitar och med sådana där inlagda grönsaker med i lådan) Vill man kan man få någon bit utbytt i den manuella fiskdisken och det kostar inget extra.
Det är HELT ok.
Så - idag blev det coopsushi. Satt ett tag och glodde på reprisen av "Yippie Kay-yeag" på 6:an, innan jag tröttnade och i stället surfade till den nya favvisbloggen - Frukostflingan. Det var roligare.
---
Förresten - på tal om sushi - Grattis Lars som fyller 30 idag! Hoppas allt går bra och att vi kan träffas snart igen, och äta sushi, och kanske klättra lite? Fred och kärlek!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
