Milko höjer priset på mjölk för att stödja mjölkbönder

Såg ni det här i dagens DN? Om inte - läs artikeln. Den går alltså ut på att Milko tycker att en bonde får för lite betalt för att producera mjölk och i stället för att köpa mjölk utomlands höjer de priset på sin mjölk, så de kan ge det överskjutande täckningsbidraget direkt till bonden.

Intressant, tycker jag, när företag går ut och hittar något annat att konkurrera med än med priset. Som i det här fallet att mjölken är närproducerad. Riktigt intressant blir det ju mot bakgrund av att mjölken inte behöver transporteras några längre sträckor!

En riktigt spännande idé alltså. Nu återstår att se ifall folk fortsätter att köpa mjölk från milko, eller om det är plånboken som styr...

Svart mellanmjölk?

Arla hänger på världsnaturfondens "Earth hour" den 28 mars mellan 20.30 och 21.30 och försöker skapa uppmärksamhet kring det genom att "släcka" ned sitt mjölkpaket. Intressant.

Jag är ju en kille som i princip läst mer på mjölkpaket än jag läst serier (och det är väldigt mycket), så jag tycker egentligen att det är rätt smart att använda just mjölkpaketet till att föra ut ett budskap. Och speciellt roligt att just mejeriindustrin, som ju ofta pekas ut som en av de större miljöbovarna (även om det inte riktigt stämmer) vill vara med och dra sitt strå till stacken.

Så - kul. Undrar om jag kan stänga ned bloggen på något sätt, den där timman? Hmmm.

Matuppror: Fet mjölk och smör på mackorna till barnen!

Den fantastiska LCHF-matbloggen Kostdoktorn har under veckan skrivit flera inlägg om bl.a. fetthalten i mjölkprodukter till barn.

Idag skriver kostdoktorn om en protest som tydligen tagit sin start i Haparanda, där man nu samlar in namnunderskrifter till skolminister Björklund, för att han skall ligga på om mer fett i mjölkprodukterna i skolmaten.

Det skall bli intressant att se var det här slutar?!

--

EDIT: 20090124 09:43

Ser nu att även Lagers Tabberas har skrivit lite i ämnet. Ni som inte läser Lager än - gör det!

Mjölken igen

Läste det här för ett par dagar sedan i SvD - angående det här med mjölken (igen) och blir lite trött. För just sådana här tvärsäkra uttalanden som gör mitt jobb - på förskola, med barn - till lite av ett problem. Vår kommun, eller rättare sagt, vår stadsdel, har nämligen bestämt sig för att "eftersom det finns så många åsikter i frågan måste vi bestämma oss för en linje att följa" och det man har bestämt sig för att följa är (det ibland rättmätigen utskällda) livsmedelsverkets rekommendationer.

Jag är alltså klämd mellan vad livsmedelsverket rekommenderar (och vår stadsdel har bestämt att vi skall följa) och vad som står i tidningen.

Jag säger inte att livsmedelsverket har rätt. Eller att det stämmer det som står i tidningen, bara att man genom att det står såhär i tidningen blir "klämd" mellan å ena sidan en myndighets rekommendationer och å andra sidan oroliga föräldrar, som läser tidningen.

Just sådana här dagar är mitt jobb lite av en utmaning. Vem skall man liksom lyssna på? Vem är kunden? Om nu kunden alltid har rätt, liksom? Är det de människor som faktiskt har sina barn hos mig och som förväntar sig att jag ger dem "rätt" saker. Eller är det de människor som anställt mig och förväntar sig att jag skall sköta köket enligt gängse normer?

Många frågor blir det.

Ekologisk mjölk

Läser i SvD att ekologisk mjölk skall vara nyttigare än "vanlig" mjölk, eller "vanlig" förresten: I mitt hem är det numer vanligare med ekologiska råvaror - rent generellt - än med icke-ekologiska. Dels för att det börjar bli bliigt nog (den här ekotrenden har ju gjort att "ekologiskt" inte behöver betyda "dyrt") och dels för att kvaliteten ofta är bättre.

Och så sover man ju godare.

På jobbet köper jag - sedan länge - just ekologisk mjölk. Jag har ett mål att ligga runt 50% av inköpen (i pengar räknat) på "ekologi och rättvisemärkt". Det är rätt mycket tuffare än stadsdelsnämndes rekommendation, men jag tycker - som sagt - att det här med ekologi känns rätt viktigt.

Så - snart är det väl "ekologiskt" som är "det vanliga". Inte bara för mig och de som är lika vrickade som jag, utan för alla kök i offentlig barnomsorg?

--

Läste förresten tidigare idag det här inlägget på Lisas blogg. Läs det du också!

Mjölkkriget

För att göra en lång historia kort är Livsmedelsverket under viss (rättmätig) lupp just nu. Efter att bl.a. (bitvis rättmätigen) ha beskyllts för att skrämma gravida kvinnor att inte våga äta fisk (och därigenom missa viktiga omega3-fettsyror) och för att ha en gammalmodig syn på proteiner kontra kolhydrater i kosten (kolla lite på nätet om Annika Dahlquist så ser du) har man nu siktat in sig på bl.a. den för mig ständigt aktuella Riktlinjen för bra mat i förskolan. Det här är bra. Det är vaket -och bevisligen produktivt - att ifrågasätta de här normerna. Livsmedelsverket har bl.a. ändrat på riktlinjerna och tycker nu t.ex. att det är helt ok att barnen är med i köket (något som jag så av kollegor sent som härom dagen fick emotta kritik för i ett kommunalt kostmöte, som stödde sig på livsmedelsverkets rekommendation).

Det är alltså rätt sunt att granska Livsmedelsverket rätt grundligt i sömmarna innan man köper vad de säger.

Så - för någon dag sedan drog "mjölkupproret" igång. Flera duktiga kockar, lärare, barnläkare och andra har skrivit ett öppet brev till livsmedelsverket och kräver standardmjölk som rekommendation till landets barn.

Jag tänker inte ta ställning i sakfrågan, eller så, men eftersom jag ett par gånger tidigare skrivit om Henrik Ennart och hans "mat och hälsa"-blogg måste jag, känner jag, ge någon slags kommentar till hans artikel idag i SvD.

För - såhär är det - Ennart skriver en artikel med en massa fina ord, med en tvetydig rubrik ("Standardmjölk inget naturligt val") och ger sedan ett antal exempel på att standardmjölk skulle vara mer eller i alla fall i samma höga grad kemiskt påverkad som alla nnan mjölk. Han tycker att "mjölkupprorsmakarna" borde kräva opastöriserad gårdsmjölk (Ja! Halleluja!) och inget annat, men hävdar å andra sidan riskerna med bakterier i mjölken.

Visst. Det finns bakterier i mjölken. Som vid all livsmedelshantering handlar det om enkla åtgärder - god hygien och lagom exponering för just bakterier för att vi skall tåla dem i längden.

Dessutom blir det lite nästan komiskt korkat när Ennart skriver om "lacase" och beskriver dess funktion. Jag har ingen speciell dietistutbildning eller är sådär jätteinsatt i varesig kemi, biologi eller näringslära, men HEY, jag jobbar med laktosintoleranta och då lär man sig att laktas (för jag antar att det är samma enzym som Ennart menar) faktiskt finns i våran egen tarmflora, för att spjälka upp laktos (som alltså är ett mjölksocker) och inte något som finns i mjölken eller som tas bort ur den...

Om nu Ennarts inlägg i debatten är till för - som det står i texten - att "ge perspektiv" på de argument som "mjölkupprorsmakarna" kommer med känns det lite korkat att skriva en text som nästan förlöjligar deras argument, men som verkar dåligt researchad. Det ger liksom "fiendesidan" en hel del ammunition. Att liksom kunna säga: "Jamen, den där snubben har inte ens koll på mjölksocker så honom behöver vi inte lyssna på"...

Det här är lite trist, för Ennart har faktiskt haft en och annan poäng under åren han skrivit om mat och hälsa, och har har ett väldigt stort inflytande över vad som hamnar på agendan i just den debatten. Hade han bara researchat det här lite, eller inte försökt att skriva så "fint" om det hade det kanske varit enklare.Han hade inte framstått som en idiot, och vi hade kunnat få en debatt som handlade om vilket livsmedel som faktiskt är nyttigast för barnen och inte vilken sida av debatten som har de okunnigaste förespråkarna.

--
EDIT - 05/04 11.15: Hittade igår ett annat väldigt uppysande inlägg i debatten på Johannas kost och hälsa. Det tar upp några av de frågor som upkommit i bl.a. kommentarerna till den här bloggposten om hur fettet separeras ur lättmjölk, vad pastörisering är och hur det påverkar våra livsmedel.

EDIT: 03/04 22.15: Har nu sett att även Lisa på Matälskaren har skrivit om det här. Det är faktiskt ännu roligare, eftersom hon ju HAR någon slags dietistutbildning. Läs hennes inlägg också!

Datummärkning

Hade igår en diskussion med min fantastiska chef om datummärkning av livsmedel och berättade då inte följande historia:

En dag då jag får varor håller jag på att plocka in mjölken i kylskåpet. Jag får ju varor en gång i veckan och en datummäkning på mjölk är precis en vecka. Eftersom jag inte vet när på dagen min mjölk skall komma och det vore tråkigt att bara servera vatten till maten brukar jag beställa mjölk även till "den sjunde dagen", så att säga. Den mjölken "missar" alltså på datumet med en dag (eller några timmar - hur man nu vill se det, det är ju liksom samma datum hela dagen).

En kollega ser att jag plockar in andra varor och hämtar tio liter mjölk ut kylen som sedan hälls ut i vasken.

Jag: "Vad gör du?"
Kollegan: "Jag häller ut mjölken... Den är gammal."
Jag: "Nej."
K: "Jo, datumet har gått ut..."
J: "Ja, det gick ut för några timmar sedan, tror du mjölken kan klockan...?"
K: "Men - så gör jag alltid hemma..."
J: "Hmm. Här kostar mjölk pengar. Mina pengar. Pengar som är min budget. Hur skall vi göra nästa vecka när mjölken är slut på leveransdagen, för att vi hällt ut tio liter oöppnad mjölk? Tio liter som är precis vad det går åt på lunchen?"
K: "Nej -. Ser man det så... Fast det är faktiskt FARLIGT att dricka gammal mjölk... Man kan bli sjuk..."

I diskussionen med chefen enas vi om att det norska systemet där det inte står "bäst före" utan det lite mer eleganta "mindst holdbar til" är bättre. Det signallerar att varan är ok, även om det diffar på ett par timmar...

Hur gör du? Häller du ut oöppnad mjölk morgonen efter att 'datumet gått ut'?