Lammstek

Såhär i påsktider där alla fortfarande bloggar om olika äggrätter (kolla in Taffel.se så får ni se - inte nog med 65-gradersägget på förstasidan, Gitto och Isobel skriver båda om ägg idag...) tänkte jag komma med ett påskrecept som faktiskt funkar andra gånger på året också.

Eller recept och recept, egentligen. Det handlar om lammstek.

Lammstek är rätt enkelt, egentligen. En rätt bra "nybörjarstek" om man vill, för den är inte så svår att lyckas med:

Du behöver:

Lammstek - minst 200 g per portion, men du behöver göra minst 1½ kilo åt gången, för att det skall bli bra och saftigt och inte så torrt.
Några vitlöksklyftor
Lite färsk rosmarin
Gärna lite salvia och om du vill - lite timjan
Lite steksnöre av bomull.

Gör såhär:

Sätt ugnen på sisådär 150-180 grader
Putsa eventuellt köttet från senor och hinnor. Fett kan vara kvar, det ger bara köttet mer smak.
Stick några snitt i köttet med en vass kniv. Tryck i skalade, gärna finhackade vitlöksklyftor, timjan, rosmarinkvistar och salviablad i hålen. Liote här och lite där. Det är inte så noga.
Bind ihop steken så att den håller formen, men utan att den blir "strypt" av snöret. Det är inte så noga hur du gör det (jag använder givetvis "slaktarkedja" av löpknut, men allt funkar. Halvslag, små rosetter, whatever...
Bryn steken i en panna med lite smöt och lite olivolja. Se till att den blir brynt runt om.
Lägg steken i en ugnsfast form (smörj den om den inte är non-stick)
I med stektermometer. Kör tills den är 75 grader varm. Har du ingen termometer får du provsnitta steken när du tror att den är klar - räkna med ung. en timma per kilo, kolla att köttsaften är klar och inte röd.
Ta ur steken och låt vila lite. Gärna med lite folie på.
Servera med dina favorittillbehör. Lamm funkar till det mesta.

Smaklig måltid.

Jag inser att min familj inte är precis som alla andras...

Det är under påsken som jag inser att min familj inte är precis som alla andras. Min bror har på sin blogg bl.a. skrivit vad han tänkt bjuda några påskgäster på. Det blev eb ganska "seriös" middag. Fyra rätter och med rätter som räksoppa från grunden (och då menar jag GRUNDEN, som i hemgjord fond) på menyn. Detta nämner han som i en bisats till en "snabbpostning" på bloggen och ursäktar det klyshiga i att laga lamm till påsk.

Mina föräldrar, som tillbringat påsken utomlands kom hem igår, och idag var vi där och hälsade på. Mamma hade - som vanligt - tänkt ut en utsökt måltid och såhär efter påskens småätande och frosseri i ägg hade mamma "slängt ihop något" som visade sig vara rostasfilé med rödvinssås och kokt potatis, med några goda tillbehör som kokt blomkålshuvud och vitlöksoljeslungade morötter.

De hade också handlat "något litet" utomlands och jag fick ett typ kilo torkade örter från provence. Som prick över i hade de sparat gårdagens artikel från DN söndag om Charlie Trotter "ifall du är intresserad av att läsa"...

Ni anar kanske ett mönster här, men för att verkligen gnugga in budskapet liksom rosmarin på en lammstek kan ni ju kanske gissa vad jag och far när vi fick några minuter i soffan ensamma pratade om? Jo - hur MATEN hade varit på resan. Vad de ätit (fullständiga menyer, priser, vinlista - förstås), när och vad de andra i sällskapet ätit (och vad DE tyckt om maten).

Grejen är att det här inte på något sätt känns underligt eller ens lite nördigt i min familj. Mat är helt enkelt något som är ett ständigt närvarande element. Något vi alltid pratar om, diskuterar och bollar förslag med varandra om. Det är något vi läser och förkovrar oss inom, men också något vi hela tiden debatterar (och ibland tämligen högljutt - kan man verkligen ha DET DÄR tillbehöret till DEN DÄR maten?)

Jag inser att min egen familj inte är som alla andras. Att det kanske inte är helt konstigt att jag till sist blev kock i stället för något annat. Att vi har något som inte alla andra familjer har, och fastän det är ett nästan nördigt eller tillbesatthet gränsande intresse är jag väldigt tacksam för det.