Flitiga läsare av bloggen vet att jag haft lite problem med leveranserna hos en tidigare arbetsgivare. Att vi haft en leverantör som ofta levererade fel grejer, att leveranserna inte alltid kom och att det ofta, ofta, ofta var saker som var trasigt eller behövde skickas i retur.
När jag sedan bytte arbetsgivare har jag ibland tänkt "aldrig mer den leverantören!", men ibland oroat mig för det där med att jag inte själv kan välja mina leverantörer.
Nu har jag börjat på ett ställe som - återigen genom offentlig upphandling - har samma levantör. Jag log inombords - kanske skulle det bli bättre nu? Kanske var det bara på mitt gamla jobb som man levererade fel? Kanske skulle det bli rätt nu?
Igår fick vi vår första leverans. Vi hade - bland annat - beställt rött matlagningsvin - det som kom såg inte riktigt ut som rött matlagningsvin. Det var i stället en platta "ishavsgryta" för barn kring 8-månadersstrecket. Skoj. Men för att vara säkra på att vi inte skulle ha märkt att det inte kom en dunk om 15 liter (får man kanske lite elakt tro) vin, hade man för säkerhets skull märkt plattan med barnmat med "matlagningsvin, rött"...
Intressant.
Visar inlägg med etikett Vin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vin. Visa alla inlägg
fredag, augusti 19, 2011
söndag, december 20, 2009
En liten skaldjursmiddag
"Vi har en flaska vin hemma - vad äter man till det?", undrar Frk. R.
"Tja, vad är det för vin?"
"Det är det där vinet vi drack när vi firade din bok, i höstas"
"Hmm. Du? Vi drack två sorter. Vi drack faktiskt två flaskor vin. En var, typ... Om du inte minns kan jag påminna dig om hur du mådde morgonen därpå..."
Fästmön tystnar. Verkar fundera över något.
"Det står verdicchio på flaskan".
"Aha... Då skall vi äta skaldjur till".

Musslor med vitt vin, grädde och parmesan.

Räkor

Chili och vitlöks-parmesangratinerad havskräfta, krabbklo, gratinerade champinjonhattar fylda med timjan och ost.

...och musslorna. Och en chili-aîoli. Och så vinet, förstås.
"Tja, vad är det för vin?"
"Det är det där vinet vi drack när vi firade din bok, i höstas"
"Hmm. Du? Vi drack två sorter. Vi drack faktiskt två flaskor vin. En var, typ... Om du inte minns kan jag påminna dig om hur du mådde morgonen därpå..."
Fästmön tystnar. Verkar fundera över något.
"Det står verdicchio på flaskan".
"Aha... Då skall vi äta skaldjur till".

Musslor med vitt vin, grädde och parmesan.

Räkor

Chili och vitlöks-parmesangratinerad havskräfta, krabbklo, gratinerade champinjonhattar fylda med timjan och ost.

...och musslorna. Och en chili-aîoli. Och så vinet, förstås.
tisdag, september 01, 2009
Vad dricker man till mat, vad äter man till vin?
Fyllde ju år förra veckan och fick då en massa gott vin. Så åkte mamma och pappa bort och tömde sin kyl hemma och kom förbi med mat - och mer vin - till helgen.
Jag, som inte kan något om vin, annat än att se skillnad på rött och vitt, fann mig frågandes "vad äter man till det här?" snarare än "vad dricker jag till det här?" och det är onekligen en rolig fråga.
För som kock är jag ju van att skriva meny. Att laga mat. Att hela tiden ha själva maten i fokus. Sedan väljer gästen (eller en sommelier) vad som bör drickas till. Oftast har man emellertid maten som "playmaker" och vinet blir lite mer "supporter" (eller typ maten är Zlatan och vinet är Henke Larsson - ni hajar!) medan jag nu hade en massa rätt smakrikt vin, som jag inte visste vad jag ville äta till?
Och den här frågan blir givetvis vanligare och vanligare, nu, då vin blivit ett större och större intresse hos svensken i gemen. För visst vill vi fortfarande ha de där fina smakkombinationerna? Vi har bara lärt oss lite mer än "vitt till fisk, rött till kött" och så vill vi kunna ta de kunskaperna och vända på dem. Så - vad äter man till vin?
Min far (som dricker mer vin än jag och därför har bättre koll) äter, eller åt i alla fall, inte sällan ostbågar till ett glas rödvin på kvällen. Och jag kan förstå det. Kex och ost och vin är ju en fin gammal traditionell kombination. Och ostbågar torde kunna komplettera även viner med lite unik bouqet.
Det vin jag hade svårast att kombinera smak till var faktiskt ett rödvin från sydafrika - Cafe - men som jag efter lite trixande ville ha något salt, knaprigt och lite syrligt till, eftersom vinet i sig själv har så mycket söta toner av choklad och vanilj.
Vinet i sig var dessutom jättegott att bara dricka rätt upp och ned, så det hamnar snabbt i min lilla anteckningsbok över "favoritviner". Men hur gör du?
Men vad äter du till ett favoritvin? Vad dricker du till en favoriträtt?
Jag, som inte kan något om vin, annat än att se skillnad på rött och vitt, fann mig frågandes "vad äter man till det här?" snarare än "vad dricker jag till det här?" och det är onekligen en rolig fråga.
För som kock är jag ju van att skriva meny. Att laga mat. Att hela tiden ha själva maten i fokus. Sedan väljer gästen (eller en sommelier) vad som bör drickas till. Oftast har man emellertid maten som "playmaker" och vinet blir lite mer "supporter" (eller typ maten är Zlatan och vinet är Henke Larsson - ni hajar!) medan jag nu hade en massa rätt smakrikt vin, som jag inte visste vad jag ville äta till?
Och den här frågan blir givetvis vanligare och vanligare, nu, då vin blivit ett större och större intresse hos svensken i gemen. För visst vill vi fortfarande ha de där fina smakkombinationerna? Vi har bara lärt oss lite mer än "vitt till fisk, rött till kött" och så vill vi kunna ta de kunskaperna och vända på dem. Så - vad äter man till vin?
Min far (som dricker mer vin än jag och därför har bättre koll) äter, eller åt i alla fall, inte sällan ostbågar till ett glas rödvin på kvällen. Och jag kan förstå det. Kex och ost och vin är ju en fin gammal traditionell kombination. Och ostbågar torde kunna komplettera även viner med lite unik bouqet.
Det vin jag hade svårast att kombinera smak till var faktiskt ett rödvin från sydafrika - Cafe - men som jag efter lite trixande ville ha något salt, knaprigt och lite syrligt till, eftersom vinet i sig själv har så mycket söta toner av choklad och vanilj.
Vinet i sig var dessutom jättegott att bara dricka rätt upp och ned, så det hamnar snabbt i min lilla anteckningsbok över "favoritviner". Men hur gör du?
Men vad äter du till ett favoritvin? Vad dricker du till en favoriträtt?
fredag, maj 15, 2009
Bra tips i mailen - vintips inför sommaren
Fick följande av Frk. R. med mailen härom dagen och tyckte att det var lite fnissigt:
Så här in för sommaren så kanske ett litet vintips kunna passa?
Jag som är lite kunnig när det gäller vin, har några tips som jag tänkte dela med mig av.
Först och främst skiljer man mellan röda och vita viner:
Lättast skiljer man dessa båda vintyper från varandra om man skvalpar ut en skvätt på en vit bordduk. Det vin, som lämnar en lila fläck efter sig, är ett rödvin.
Riktiga kännare kan på bara smaken avgöra om vinet är vitt eller rött.
De vita vinerna smakar i regel ättika medan de röda smakar stämpelfärg.
Man kan alltså genom att suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan
jämföra smaken med ett vin, konstatera om detta är rött eller inte.
Till fiskrätter, såsom fiskbullar och matjessill föredrar de flesta vitt vin, medan man till kötträtter såsom falukorv och sylta bör ta ett rött vin.
Portvin är ett vin som man serverar i porten. Har man inte någon port, kan man bjuda på det i trappuppgången eller i hissen.
När man serverar torra viner bör man se till att det inte är tvärdrag eller att någon av gästerna råkar nysa, ty i sådana fall dammar vinet omkring i lägenheten. När man serverar ett torrt vin är det därför lämpligt att ha en dammsugare i beredskap.
Om man själv ska bära hem sina flaskor från systembolaget gör man klokt i att köpa ett lättvin, så man inte får för mycket att kånka på.
Till vilt bör man välja något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött serverar brännvin. Renstek sköljer man ner med renat.
Saker som är svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Oöverträffat
- Innovativt
- Preliminärt
- Kvastskaft
Saker som är väldigt svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Västkustskt
- Konstitutionerad
- Substantiera
- Tillvägagångssätt
Saker som är i stort sett omöjliga att säga när du druckit alldeles för mycket vin:
- Tack, men jag vill inte ha sex.
- Nej, ingen mer sprit för min del.
- Ledsen, du är inte riktigt min typ.
Lycka till med vindrickandet i sommar!
lördag, mars 21, 2009
Aftonbladets rubriker... Igen...
Såg ni det här igår? - "Nu är vinet som lindrar bakrus här"? Sedan handlar artikeln inte om ett vin som "lindrar" några som helst symptom, utan bara om ett vin som innehåller något mindre av de ämnen som man tror kan ha att göra med att man mår dåligt dagen efteråt. Ja, inte alkohol då, eller rättare - det står inget i artikeln om alkoholhalten, men tydligen innehåller vinet "Ken Creek" något mindre garvsyra och histamin än andra viner.
Magnus Wickman - allergiläkare:
Jaja, mindre av de besvärliga sumptomen, alltså. Inte lindrande av dem. Och om man vill dricka Ken Creek har man alltså ytterligare ett skäl nu, då. Skål, go'vänner!
Magnus Wickman - allergiläkare:
För väldigt många känsliga innebär det säkert att man klarar av att dricka vin.
Jaja, mindre av de besvärliga sumptomen, alltså. Inte lindrande av dem. Och om man vill dricka Ken Creek har man alltså ytterligare ett skäl nu, då. Skål, go'vänner!
fredag, mars 13, 2009
McDonald's får börja sälja starköl
Läser, efter lite mat-surfande, liet överraskande att McDonald's restaurang på Arlanda skall få börja servera alkohol till maten. Intressant.
McDonald's är ju en kedja restauranger som har väldigt tydlig familjeprofil. Dessutom kan man ju undra vem som vill ha ett glas vin till en Big Mac och compoani, men ändå. Intressant att man väljer att börja peta i en sådan tydlig profil. Frågan är om man vinner såpass många nya gister som dricker alkohol på de familjer man förlorar av samma skäl?
Nåväl - intressant är det i alla fall.
McDonald's är ju en kedja restauranger som har väldigt tydlig familjeprofil. Dessutom kan man ju undra vem som vill ha ett glas vin till en Big Mac och compoani, men ändå. Intressant att man väljer att börja peta i en sådan tydlig profil. Frågan är om man vinner såpass många nya gister som dricker alkohol på de familjer man förlorar av samma skäl?
Nåväl - intressant är det i alla fall.
fredag, januari 02, 2009
Nyårsmiddag - snabbt, lätt och gott!
Firade som jag skrivit tidigare nyår hos mor och far. Mamma - som är och alltid under mitt yrkesverksamma liv som kock har varit - min största inspiration i köket och jag skulle laga middag tillsammans. Det blev följande lilla enkla meny:
--
Förrätt:
"Chips med dip" - chips av parmaskinka serverade med färska fikon och dip på creme fraiche med timjan, citron och karl-johansvamp
Varmrätt:
Gös i grädde med västerbottenost och pressad potatis
Dessert:
Mintchokladmousse à la Andersson Clan
--
Så hur gör man all den här maten? Jag hade tyvärr ingen kamera med mig och kunde inte dokumentera det hela bättre än såhär, men här kommer i alla fall recepten. Och som ni märker går det undan! Gott, lite lyxigt, men inte alls svårt eller tillkrånglat. Bara bra mat som gör att man får mer tid tillsammans med gästerna och mindre tid i köket. Eftersom vi var tre härom kvällen kommer recepten räknade i tre portioner.
Förrätten då?
1 paket god parmaskinka, gärna utan så mycket fett
Några fina färska fikon
1 burk arla Creme Fraiche Gourmet med timjan, citron och Karl-Johan
Rosta parmaskinkan i mitten av ugnen på en plåt med bakplåtspapper, i sisådär 10 minuter, på 200 grader. Ta fram och låt svalna.
Skär fikonen i vackra fjärdedelar.
Lägg upp creme fraichen snyggt. Dekorera möjligen med t.ex. färsk gräslök, någon timjanskvist eller basilikatopp... Servera med något gott rött vin. Barolo, kanske?
Varmrätten:
500g gösfile, bendragen
2 dl? vispgrädde (så att det täcker fileerna)
En rejäl näve riven västerbottenost
30 skalade stora räkor
6 medelstora potatisar, mjölig sort
½ purjolök, både vitt och grönt
Salt
Vitpeppar
Cayennepeppar
Potatisen kokas i rikligt saltat vatten tills den är mjuk, och pressas sedan och dekoreras med purjolök hackad till mikroskopiska bitar (brunoise), eller "damm" som vi säger på svenska.
Salta och peppra gösen ordentligt och lägg i en ugnsfast form
Slå grädden över och pudra lätt med cayennepeppar
Täck gratängen med västerbottenost och gratinera i mitten av ugnen på 180 grader i kanske 20 minuter, eller tills gratängen fått en vacker färg.
Dekorera med räkorna.
Desserten: (som fått sitt namn efter far, som envisas med att ha klan-tartan från Andersson Clan, han heter ju Andersson, på slipsen vid högtidligare tillfällen)
1½ dl grädde
60 g mörk god choklad (70%) för matlagning
3 st after eight
Måtta upp 1 dl grädde i en bunke och vispa fluffigt, men inte för hårt. Det skall vara fast, men fortfarande mjukt. Inte som till gräddtårta...
Ta sedan chokladen och krossa den och after eight i den halva dl grädde som är kvar. Smält chokladen på svag värme på spisen, under omrörning.
Låt chokladen svalna av, så att grädden inte smälter när du vänder ihop moussen.
Vänd ihop moussen med en slickepott. Blir den lite randig är det bara vackert. Måtta upp moussen i coupeglas och låt stå i kylskåp till servering. Dekorera gärna med en myntakvist, eller citronmeliss, lite hackad choklad eller kanske en apelsinklyfta?
Dagens serveringstips - till chokladmoussen drack vi ett cypriotiskt dessertvin, som jag verkligen kan rekommendera till just choklad i allmänhet och till chokladmousse (med den lena gräddiga konsistensen) i synnerhet: St. John Commandaria Testa det!
Och med det - god fortsättning, allihop, på det nya året! Har någon av Er förresten avgett något slags nyårslöfte?
--
Förrätt:
"Chips med dip" - chips av parmaskinka serverade med färska fikon och dip på creme fraiche med timjan, citron och karl-johansvamp
Varmrätt:
Gös i grädde med västerbottenost och pressad potatis
Dessert:
Mintchokladmousse à la Andersson Clan
--
Så hur gör man all den här maten? Jag hade tyvärr ingen kamera med mig och kunde inte dokumentera det hela bättre än såhär, men här kommer i alla fall recepten. Och som ni märker går det undan! Gott, lite lyxigt, men inte alls svårt eller tillkrånglat. Bara bra mat som gör att man får mer tid tillsammans med gästerna och mindre tid i köket. Eftersom vi var tre härom kvällen kommer recepten räknade i tre portioner.
Förrätten då?
1 paket god parmaskinka, gärna utan så mycket fett
Några fina färska fikon
1 burk arla Creme Fraiche Gourmet med timjan, citron och Karl-Johan
Rosta parmaskinkan i mitten av ugnen på en plåt med bakplåtspapper, i sisådär 10 minuter, på 200 grader. Ta fram och låt svalna.
Skär fikonen i vackra fjärdedelar.
Lägg upp creme fraichen snyggt. Dekorera möjligen med t.ex. färsk gräslök, någon timjanskvist eller basilikatopp... Servera med något gott rött vin. Barolo, kanske?
Varmrätten:
500g gösfile, bendragen
2 dl? vispgrädde (så att det täcker fileerna)
En rejäl näve riven västerbottenost
30 skalade stora räkor
6 medelstora potatisar, mjölig sort
½ purjolök, både vitt och grönt
Salt
Vitpeppar
Cayennepeppar
Potatisen kokas i rikligt saltat vatten tills den är mjuk, och pressas sedan och dekoreras med purjolök hackad till mikroskopiska bitar (brunoise), eller "damm" som vi säger på svenska.
Salta och peppra gösen ordentligt och lägg i en ugnsfast form
Slå grädden över och pudra lätt med cayennepeppar
Täck gratängen med västerbottenost och gratinera i mitten av ugnen på 180 grader i kanske 20 minuter, eller tills gratängen fått en vacker färg.
Dekorera med räkorna.
Desserten: (som fått sitt namn efter far, som envisas med att ha klan-tartan från Andersson Clan, han heter ju Andersson, på slipsen vid högtidligare tillfällen)
1½ dl grädde
60 g mörk god choklad (70%) för matlagning
3 st after eight
Måtta upp 1 dl grädde i en bunke och vispa fluffigt, men inte för hårt. Det skall vara fast, men fortfarande mjukt. Inte som till gräddtårta...
Ta sedan chokladen och krossa den och after eight i den halva dl grädde som är kvar. Smält chokladen på svag värme på spisen, under omrörning.
Låt chokladen svalna av, så att grädden inte smälter när du vänder ihop moussen.
Vänd ihop moussen med en slickepott. Blir den lite randig är det bara vackert. Måtta upp moussen i coupeglas och låt stå i kylskåp till servering. Dekorera gärna med en myntakvist, eller citronmeliss, lite hackad choklad eller kanske en apelsinklyfta?
Dagens serveringstips - till chokladmoussen drack vi ett cypriotiskt dessertvin, som jag verkligen kan rekommendera till just choklad i allmänhet och till chokladmousse (med den lena gräddiga konsistensen) i synnerhet: St. John Commandaria Testa det!
Och med det - god fortsättning, allihop, på det nya året! Har någon av Er förresten avgett något slags nyårslöfte?
tisdag, oktober 28, 2008
Mer om ekologi...
Läser på DNs websida idag en artikel om att man hittat bekämningsmedel i konventionella viner och nminns att jag för några dagar sedan läste en annan artikel (i just DN) om ekologiska viner. Nu dricker jag inte vin, men flera i min närmaste omgivning gör det - så - ni som känner Er träffade! Pröva något ekologiskt till helgen! (Eller tja - om du tänkt dricka vin till middagen - testa ett redan idag - och skriv sedan någon rad här och berätta vad du tycker om det!)
onsdag, maj 28, 2008
Närproducerat på systemet
Läser i DN om förslaget att låta producenter av alkoholdrycker mot sökt tillstånd få sälja sina varor direkt i den lokala systembolagsbutiken. Kul, tycker jag. Och en bra lösning, OM det är som man säger, att ett alkoholmonopol behövs för att stävja en överkonsumtion. Samtidigt är jag av ekonomiska skäl lite tvehågsen - det vore förmodligen lättare för producenterna att få sälja sina varor på den lokala gården. Man kan själv sätta sitt eget "konsumentpris" och därigenom reglera både efterfrågan, produktionstakt och - som en sekundäreffekt - kvaliteten på vinet.
Jag undrar bara ifall systemet, som ju nu rätt hårt annonserar i olika tidningar om "vad dricker de som inte dricker?" kommer att ta in fler vettiga alkoholfria alternativ (t.ex. lokalproducerade) i sitt (lokala) ordinarie sortiment?
Det här skall bli lite intressant att följa.
Jag undrar bara ifall systemet, som ju nu rätt hårt annonserar i olika tidningar om "vad dricker de som inte dricker?" kommer att ta in fler vettiga alkoholfria alternativ (t.ex. lokalproducerade) i sitt (lokala) ordinarie sortiment?
Det här skall bli lite intressant att följa.
söndag, februari 17, 2008
Är det nörderi bara för att man lägger hundratals kronor på choklad?
Tillåt mig börja så här: Jag är inte immun mot tjuskraften hos alkoholhaltiga drycker. Jag kan faktiskt såpass mycket om vin att jag förstår att jag inget kan, men har trots det druckit en inte föraktlig skvätt vin i min dag.
I TV får man ideligen förslag om viner. Bengt Fritjofsson och andra gör sitt bästa för att upplysa oss konsumenter om vilka viner som är bra till vad och vad som är bra produkter i respektive prisklass. All heder åt Er!
Men så snackar jag med några kompisar - som dricker vin - och under samtalets gång kommer det fram att de tycker jag är lite nördig. Jag har just lagt ett par hundralappar på en god hallonbalsamvinäger och en god tryffelolja. Samma kompisar har precis lagt ungefär dubbelt så mycket pengar som jag på vin till fredagens middag med grannar.
Så - nu undrar jag - är det bara min skruvade logik som tycker att det är helt ok att liksom snöa in på andra smakämnen och upplevelser lika mycket som vin? Att det liksom är helt ok att lägga ett par hundra i veckan på... choklad? Eller lagrad balsamvinäger eller olivoljor? Eller.... vadsomhelst... vaniljglass?
Tänk om alla gjorde som DN på stan och hade en chokladguide bredvid vintipsen. Och tänk om de hade det VARJE vecka? Eller varför inte en guide om goda balsamvinägrar?
När jag snackar om sådant här med mina vänner brukar de se snett på mig och muttra något i stil med "men... det är ju inte samma sak! Vin är ju... [sätt in ord som 'kultur', 'historia', 'delar av vårt kollektiva arv' eller det lite mer nobbiga 'mer komplext' här]". Är det verkligen så? Är det bara jag som är nördig?
I TV får man ideligen förslag om viner. Bengt Fritjofsson och andra gör sitt bästa för att upplysa oss konsumenter om vilka viner som är bra till vad och vad som är bra produkter i respektive prisklass. All heder åt Er!
Men så snackar jag med några kompisar - som dricker vin - och under samtalets gång kommer det fram att de tycker jag är lite nördig. Jag har just lagt ett par hundralappar på en god hallonbalsamvinäger och en god tryffelolja. Samma kompisar har precis lagt ungefär dubbelt så mycket pengar som jag på vin till fredagens middag med grannar.
Så - nu undrar jag - är det bara min skruvade logik som tycker att det är helt ok att liksom snöa in på andra smakämnen och upplevelser lika mycket som vin? Att det liksom är helt ok att lägga ett par hundra i veckan på... choklad? Eller lagrad balsamvinäger eller olivoljor? Eller.... vadsomhelst... vaniljglass?
Tänk om alla gjorde som DN på stan och hade en chokladguide bredvid vintipsen. Och tänk om de hade det VARJE vecka? Eller varför inte en guide om goda balsamvinägrar?
När jag snackar om sådant här med mina vänner brukar de se snett på mig och muttra något i stil med "men... det är ju inte samma sak! Vin är ju... [sätt in ord som 'kultur', 'historia', 'delar av vårt kollektiva arv' eller det lite mer nobbiga 'mer komplext' här]". Är det verkligen så? Är det bara jag som är nördig?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

