Årets julklappstips?

Jo, för Er som tänkt köpa någon av mina böcker att t.ex. ge bort i julklapp börjar det bli dags att beställa nu, så de hinner komma föra Jul.

Bara ett tips.

Att skriva och att blogga

Som vissa av Er vet skriver jag ibland texter till andra än till just bara min egen blogg. Jag skriver bl.a. ibland krönikor i facktidningar för restaurangfolk. Ibland skriver jag åt diverse matsajter, som bl.a. Taffel och i nästa vecka kommer jag att "gästblogga" eller skriva något slags webkrönikor åt en annan online-tidning.

Allt det här bidrar till att jag inte riktigt har tid att sköta Krubb, som ju är en blogg jag driver helt utan något ekonomiskt stöd från någon. Hoppas ni läser här ändå, lite då och då. Vi får se när och hur jag hinner skriva här. Det kan ta några dagar.

Under tiden: Det kanske finns någon där ute som vill handla ett alldeles rykande färskt exemplar av en prisbelönt kokbok? :-)

Nya boken får fint pris!

"Finns det nån mer mat" vann Mat-kategorien i Expressen och Vulkan-tävlingen "Årets Blok".

Jag skriver säkert något mer om det här, när andra skrivit också, så man kan länka och sådär. I morgon skall det tydligen stå något i Expressen.

Jag är - i alla fall - lycklig som en treåring på barnkalas! Någon - eller några - har läst min bok. Och tyckt om den!

--

Ser att Expressen har skrivit några rader om årets blok och jag är nämnd i texten.

...och i bloggen bokhora finns jag tydligen med på bild.

Och nu finns det lite webb-tv på expressen.se också...

Nu har både Linda Skugge och Eva Emma Andersson bloggat en del om det. Hos Linda fanns det lite bilder, och hos Eva-Emma ska det tydligen bli lite video, så småningom, om det funkar...

...och Petra Jankov, från bloggen "en annan sida", som jag pratade en hel del med igår har lyckats få med alla på bild, utom jag. Jag måste komma ihåg att skicka henne en blomma, för omsorgen. Och säkert borde alla hennes läsare också göra det. Jag är ju inte direkt fotogenisk! :-)

I SvD står det idag (fredag) ett par rader också. Jag är med med namn, men inte mer.

Och NU finns den ÄNTLIGEN på RIKTIGT!

Nu finns min nya bok - "Finns det någon mer mat?" ute till försäljning på Vulkan. Den var också med som bidrag i "Mat och dryck"-kategorien till "Årets blok 2009".

Och spring iväg och köp nu!

Och för Er som vill vänta med att köpa en och i stället låna en på biblioteket kommer det att ta någon vecka till, innan det är klart med ISBN-nummer och liknande.

Om E-böcker...

Det började redan igår. Men flera tidningar och en stor mängd bloggar har sedan hakat på och skrivit om, rewritat eller kommenterat den här artikeln från SvD om E-böcker och försökt göra något slags nyhet av den.

Det handlar om att flera förlag börjat intressera sig för olika tekniker att faktiskt distribuera sina författares verk billigare än att trycka dem på papper.

Men frågan, som den alltid kokar ned till är: finns det någon marknad. Hittills har svaret i princip varit "nej". Dels för att folk har utvecklat egna standarder som bara stöds av egenutvecklade ofta rätt tekniskt håriga lösningar för att läsa E-böckerna (och samtidigt garantera något slags upphovsrätt) och dels för att det just kräver tekniskt håriga lösningar för att läsa en E-bok. Det krävs något slags dator, eller burk för att över huvud taget kunna läsa. Och folk läser inte på en dator som de läser på papper. (Krubb skulle aldrig göra sig något vidare som papperstidning, eller hur? Även om den givetvis är en av Sveriges bästa matbloggar?! :-) )

Men nu - skriver man i tidningen (och då är det ju sant!) börjar förlagen hitta modeller för att både få ut sina E-böcker och det finns ett större och större intresse bland läsarna, sägs det.

Själv har jag i samband med tågresor till och från fjällvärlden och någon dag i anslutning till dessa i år klämt tre pocketböcker. Det gör att en "läsmackapär" skulle behöva kunna lagra sisådär 1800 sidor text i läsligt format, kunna ha en "aktivtid" utan att behöva laddas om på sisådär 40 timmar, väga max 150 gram, tålas att knälas med i fuktiga och bitvis hårda miljöer (som en ryggsäck en mycket regnig vecka i fjällen, t.ex.) och kosta ungefär 200 kronor för att vara ett alternativ.

Så är inte fallet.

Tyvärr.

Dessutom finns det böcker - kokböcker t.ex. (jag själv har skrivit en) som redan finns som både pappersbok och e-bok. Nu har min bok inte sålt i några jätteupplagor, men jag tror att jag hittills har haft EN betalande kund av E-boken. Mot "några hundra" vad det gäller pappersdito.

Folk vill helt enkelt ha en bok att kunna bläddra med i köket. Eller i värsta fall använda som grytunderlägg. Och till det är en sådan där tilltänkt "läsmakapär" inte riktigt optimal.

Så jag tror inte på E-boken. Än. Eller kanske ens aldrig. En bok är helt enkelt alldeles för billig, lätt, användarvänlig och tålig för att jag skall ens börja fundera på att börja läsa på en skärm i stället.

Och den kräver inga batterier.

Nya boken

Det rullar på med arbetet med nya "Krubb-boken" (som även den kommer ut på Vulkan) och i veckan fick jag se det här fina förslaget på omslag.

Titeln - "Finns det någon mer mat?" är en inte helt ovanlig fråga i mitt jobbkök och boken som ju är skriven från november 2007 och fram till nu är i stor del skriven på Ekbacken, så boken kan sägas innehålla recept på "mat för barn" och omslaget har en av våra leverantörers adressetiketter för att påminna om att det är en förskola maten kommer från. Jättekul och jättefint!

Nu skall bara lite småtexter om författaren, förord, tacktexter och någon mer krönika eller vad man skall kalla det för in i boken så är den klar för korrektur och sedan kommer den ut. Någon vecka till kanske?

Vem vill ha ett recensionsex?

Vad skriver du på, då, Jesper?

Några av Er vet det redan, men för någon kanske det är en överraskning. Att jag skriver. Mest skriver jag faktiskt - även när jag inte bloggar - om mat. Jag skriver små artiklar och faktiskt sedan en tid krönikor för en facktidning om mat

När man berättar att man skriver något får jag nästan alltid motfrågan: "Men vad skriver du då?" och svaret är "lite allt möjligt". Just nu håller jag på med två böcker som jag hoppas akll bli klara kanske det här året; dels en bok med anekdoter, skrönor och roliga berättelser från "bakom kulisserna" i några kök jag jobbat, dels en uppföljare på Mums.

Inget av de här projekten är komna speciellt långt, eller är speciellt spännande kan jag tänka, annat än för de absolut allra närmast sörjanse, men så läste jag, efter ett tips hos Mackan på XtremeCreator att det var schysst (och nyttigt) att faktiskt dela med sig av det man skriver till sina läsare, så:

Well - om någon av Er är intressearde av att kolla in recepten från "Pasta"-kapitlet i "nya boken" (som förresten ännu inte har något namn - kom gärna med några förslag) så kan ni kolla in det - antingen på bloggen eller - här. Återkom gärna med kommentarer, feedback, använd gärna recepten om ni vill och provlaga. Kort sagt - gör vad ni vill med det, men skriv gärna varifrån ni fått tag på det om ni tänker använda det själva.

Varför är det så många fildelar-debattörer som länkar till bloggen?

Ser att jag får träffar från en mängd "politiska" sidor och bloggar på nätet just nu. Ofta har jag blivit länkad till som ett exempel där jag faktiskt tjänar pengar på att ha gett bort något gratis, som det står.

Och såhär är det då (även om nu alla andra också kommit med ungefär samma argument):

Under förra vintern (precis innan jul) släppte jag en receptsamling - "Mums! - det bästa från Krubb", som är vad det låter som - en samling recept från den här bloggen. I och för sig indexerade och med en del annan text "runtomkring", men ändå - i destillat de bästa recepten från den här bloggen (som jag alltså redan publicerat här - gratis - bara för att vara jätteövertydlig).

Nåväl. Boken blev rätt poppis och sålde faktiskt såpass bra att Vulkan, där den är utgiven, hade svårt att få ut alla böcker i den takt de beställdes. Jag började således tjäna pengar på det jag skriver. Och blev "upphovsman", som det heter på juridikfikonspråk.

Sedan hände inte så mhycket mer - i vintras. Jag sålde inte så mycket mer av min bok, faktiskt och när jag inte sålde så mycket i våras som jag gjort till Jul tänkte jag helt enkelt "undrar om det är så att mina potentiella läsare kanske vill kolla vad det är de köper? Om de så att säga vill "bläddra i boken" eller "provköra" den, innan de köper den?

Nu är det så att min enda distributionskanal är en websida - Vulkan.se (heja, dem, förresten!), så att fysiskt så att säga "lägga händerna på" en bok gör sig inte så enkelt, men eftersom jag faktiskt tror på min produkt (receptsamlingen) så mycket att jag faktiskt tror att folk är beredda att betala för att få den i pappersform släppte jag min receptsamling som en pdf i maj.

Det handlade alltså inte om ett politiskt ställningstagande eller något slags aktivism. Det handlade om att tjäna stålar. Och bevisligen funkade det. Boken laddades ned av en massa människor och en del av dem tyckte att den var såpass bra att de var beredda att köpa en "riktig" pappersbok (tydligen ville de inte ha med sig datorer att spilla på i köket. Och min bok är mycket bättre som grytunderlägg än de flesta datorer!)

Men - säger nu en massa andra "upphovsmän":

"Du ger bort något gratis? Du förlorar en massa pengar på det? Och om folk kopierar din bok? Då förlorar du JÄTTEMYCKET pengar - du är dum i huvudet!"

Låt mig dra en analogi. De flesta bokklubbar som distribuerar deras böcker skickar ibland med "en extrabok" i paketet, för att så att säga "skapa mervärde i kartongen". Eller ett "presentpaket" eller så. De förlorar zilch på att deras förlag distribuerar deras böcker på det här sättet, därför att de faktiskt får fler kunder genom den sortens marknadsföring. Folk som kanske aldrig tidigare läst författaren "luras" att köpa en bok med argumentet "se vad mycket andra grejer du får med i paketet" och upptäcker ibland en ny favorit och så har man fler läsare.

Den uppmärksamme märker hur jag använde orden "kund" och "läsare" här ovan. Det finns en distinktion. Jag vill ha läsare. För läsare genererar kunder. Även folk som inte själv köper min bok kanske läser den. Cirkulerar den. Rekommenderar den till kompisar, som i sin tur kanske köper min bok.Att så att säga "jaga pirater med blåslampa" - om vi skall använda ordet "pirater" om folk som delar med sig av mitt verk - är så att säga "bad business". Färre läsare - färre kunder. Färre kunder - mindre stålar.

Jag tänker inte skriva så mycket mer om det. Jag vill givetvis att ni köper min bok. Och att ni läser den. Och att ni rekommenderar den till kompisar. Ni som sprider den vidare är inga brottslingar. Ni är bara en av mina distributionskanaler. Ni är inga brottslingar. Kanske bara fans?

Jag är alltså INTE en politisk revolutionär (i det här fallet!), eller någon slags idealist. Jag vill tjäna pengar. På att skriva bra böcker.

'Nuf said.

Öppna recept igen...

Nej, jag tänker inte göra Krubb till någon politisk blogg om hupphovsrätt, ni kan vara lugna. Men det har skrivits en del om Krubb i andra sammanhang än vanligt. Vanligtvis skriver folk och länkar till Krubb om jag antingen A) skrivit om någon rolig/trevlig/intressant kock/matskribent/bloggare eller B) Om jag lyckas skriva något sällsynt roligt recept eller C) när jag skriver något som är fel och man vill raljera över det.

Nu har jag - på de senaste dagarna - blivit länkad av en massa bloggar som normalt inte skriver jättemycket om mat:

Bland andra skriver Anna Troberg - The blogger formarly known as Rosetta Sten - om att hon vill se fler pirater i förlagsvärlden. Även om jag inte är helt med på allt hon skriver (jag fattar nästan ingenting av förlagsbranchen) har hon tagit upp mitt släppande av Mums digitalt för gratis nedladdning som ett exempel på just sådan piracy. Själv hade hon också släppt sin bok - Chefer från helvetet - för gratis nedladdning.

Igår släppte så Mackan Andersson och förlaget Tro och Tänk Mackans bokUr Mörkret för digital läsning. Gratis.

Jag säger inte att det här nödvändigtvis är vägen att gå, men för mig har det funkat väldigt bra. Sedan jag släppte Mums öppet har den laddats ned i några hundra exemplar. Av dessa "några hundra" läsare har några redan bestämt sig för att de vill ha boken i pappersformat. Jag antar att det helt enkelt är för bökigt att ta med sig datorn in i köket. Dessutom fungerar Mums bättre som grytunderlägg än de flesta datorer! :-)

Det är inte i ett storhjärtat inslag av välvilja jag gör det här. Jag är ingen hjälte. Jag vill bara tjäna pengar på mitt verk. Och mer läsare ger mer deg. Simple as that.

Men av någon anledning fick den här handlingen någon slags symbolvärde. Jag har blivit kallad "Linus Thorvalds för kockar" och allt möjligt tramsigt. Det är inte sant, om än smickrande. Men jag ville bara sälja fler böcker. Och det gör jag. Mission accomplished, mat i luckan, bongen rives, vidare på nästa osv.

Givetvis finns det också folk som varit mycket arga och velat prata allvar med mig om upphovsrätt. Bl.a. i kommentarerna till Mackans blogginlägg den 8:e maj. En del vill ha en starkare upphovsrätt och inte minst på recept. Jag själv tror att det bara skulla leda fram till hemlighetsmakeri och vara direkt kontraproduktivt för branchen. Vi inspireras alla av varandra. Tidigare recept blir "common knowledge" och vi ändrar, utvecklar och gör våra egna varianter. Det är sunt. Det är så det skall vara. Allt annat är - förutom beige och tråkigt - bara dumt.

Bland kommentarer på en annan blog om samma ämne citerades följande:

"People will not do things for free. It defies human nature to paint a picture or do a statue and just give it away. There might be a few people like that, but they probably dont eat very well."
- Dan Glickman, CEO för The Motion Picture Association of America (MPAA)

Och för att avsluta det här långa, väldigt teoretiska inlägget:

"Det gör jag visst". Jag äter förmodligen bättre än Dan Glickman. Varje dag. Att släppa min bok för fri nedladdning verkar analogt med att bilhandlare låter folk köra en provtur med bilen innan de bestämmer sig. Eller att ge öppet köp i en butik. "Try it before you buy it", liksom.

Och köp nu min bok! :-)

Bra beslut

Jo, efter gårdagens rätt vilda debatt på Mackans blog efter inlägget om upphovsrätt och stämningarna mot Pirate bay och mitt beslut att lägga ut min bok för gratis nedladdning har följande hänt. På ett dygn alltså!:

A) Jag har fått snart 200 nedladdningar av boken. Det här är människor som alltså laddar hem min bok för att - antar jag - läsa den. 200 nya läsare för vilken kokboksförfattare eller POD:are som helst är rätt bra.

B) Flera av dem som laddade hem boken verkar ha beställt den. Min försäljning på Vulkan.se av
Mums - det bästa från Krubb har ökat märkvärt och boken är därför tillbaka på listan av "mest sålda totalt"-listan på sajten. Det här genererar alltså stålar. Cash. Deg. The blinkies. The Benjamins. För både mig, som upphovsman, och för det företag som beslutat sig för att distribuera min produkt.

Nu är det svårt att som upphovsman till en enkel receptsamling göra sig någon riktig bild av hur det här fungerar för andra, men för mig visar det sig alltså fungera. Nu ser jag bara "första läsarled" av de som tar hem boken digitalt, i mina besöksstatistikloggar, men om någon dessutom bestämmer sig för att dela min bok med andra blir jag jätteglad. Fler läsare verkar betyda fler kunder.

Testa Mums gratis!

Det började med det här blogginlägget. Eller snarare - det började med en diskussion med Mackan för rätt länge sedan, och sedan har jag tänkt lite på hur hur jag skall göra det här. Jag känner emellertid att det är dags nu. Och alla som vill kan nu ladda ned min bok - "Mums - det bästa från Krubb" gratis här.

Jag måste medge att jag är väldigt nyfiken...

Jo, jag vet. Jag skriver lite då och då om Linda Skugge och hennes matskrivande. Hon verkar ju ha ett gediget intresse av mat, även om kunnandet och inspirationen ibland verkar tryta. Å andra sidan - nämn den småbarnsförälder som inte börjar snegla lystet efter scans färdigköttbullar när alla är hungriga, trilskiga och bollibompa snart skall börja på TV:n...

Så - jag försöker följa Lindas matskrivande, vilket inte är helt enkelt, för det börjar sprida ut sig. Hittade t.ex. idag en liten matblogg som hon tydligen har "vid sidan om" den annars mer etablerade bloggen på Amelia.

Dessutom är jag SJUKT spänd på "hennes" kokbok (där recepten verkar vara skrivna av Tobias Holmberg). Omslaget är ju kanonfint!


(Bilden är förresten från det här inlägget.)

Det här är nog den mest - om inte efterlängtade - så i alla fall intressanta "kokboksdebuten" på länge. Inte minst för att jag vill se om hur hon skriver om mat till/för barn. Dessutom tycker jag att det är intressant att skriva en bok för folk med "noll inspiration i köket". Böcker som redan på omslaget vill vara "inspirerande" har en del att leva upp till. Och så till sist - men kanske inte minst - är jag intresserad av om detta faktiskt blir en "bibel", som det står på omslaget. Något at tkomma tillbaka till och hämta nya uppslag, ny inspiration och nytt visdom i.

Det vore kul. Och det vore spännande.

Däremot reagerar jag lite på att boken inte ges ut på Lindas eget Vulkan, där den definitivt kunde ha tagit upp konkurrensen med vissa andra kokböcker.

Mer fame and fortune...

Tydligen är Mums med på bild i senaste numret av Internet world, i en artikel om att publicera egna böcker på nätet.

Det tycker jag är kul!

Jo... Just det...

Jag ser på Vulkan att min bok dels A) fortfarande ligger på topplistan över mest sålda böcker, totalt och B) Nu blivit så "stor" att man puffar för den på förstasidan, med en egen liten logga och sådär.

Det känns stort. Där ligger min bok tillsammans med Christina Jutteströms, Linda Skugges och några andra och tar plats. Det ser bra ut.

Ännu roligare är det att den faktiskt sålt så bra. Särskilt när andra - redan etablerade - författare och skribenter inte sålt tillnärmelsevis så mycket. Det tyder på att Skugge och Co. faktiskt har rätt. vulkan is da shit!.

Har du handlat något från Vulkan än?

Fin bild...

Jag vet inte om ni redan sett det, men annars har man skrivit om min bok på studentköket.

Mest reagerade jag över bilden, där min bok (i specialutgåva) får ligga bredvid Barbro Andersson - Frukostflingans synnerligen fina bok. Det känns hedrande!

För Er som inte har någon av dem - köp dem, bägge två! :-) Har du bara råd med en så köp Barbros - den är snyggare (även om min är lite större och därför passar bättre som grytunderlägg!) :-)

Mums - i ny upplaga.

Ja. Vart skall man börja? Josåhärva: Jag skrev en intern liten receptsamling på ett ställe jag jobbade en gång. Och sedan började jag blogga. Och sedan satte jag ihop en bok, va.

Och där hade egentligen hela storyn kunnat sluta, om det inte vore för Omar, min commis och vän, som fick en (tidig) version av bokmanuset, för att kunna skriva om boken på sin blogg.

Omar tyckte egentligen "vilken ful bok" och tänkte sksriva en sågning. Men så gjorde han inte. Av någon slags orsak som endast kan förklaras med metafysiska begrepp som "Guds ingripanden" och sådär tog han i stället beslutet att göra om manuset till boken - och har varit så vänlig att inte bara ge mig en utskrift av det på papper, utan att också dela med sig till resten av världen av det.

Så - alla ni som ännu inte köpt Mums - det bästa från Krubb - ni kan nu köpa "the new and improved" version på Vulkan.

(Och ni som köpt boken hittills - det är ok. Den nya skiljer sig inte nämnvärt från den tidigare - det är framförallt layouten som är bättre på den här. Recepten är de samma som tidigare, årecis som den övriga texten).

Så, till Omie, My Homie: Tack. Från botten av mitt hjärta. Tack för all hjälp. Tack för ett snyggt jobb och för din tid med boken.

Ursäkta, alla bokköpare.

Jo, jag vet. Jag har mottagit alla Era E-mail. Vulkan.se verkar ha lite trubbel att leverera min bok. Det har varit helger och det har varit strul med själva distributionskedjan säger man.

Själv ser jag det som lite smickrande att min bok säljer såpass bra att man får logistiska problem att få ut den till kunderna, MEN jag har förståelse för alla som lagt ut pengar på den och ännu inte fått någon bok.

Jag vill bara - å vulkans vägnar (och liksom för att berätta att jag är medveten om problemet) - be om ursäkt för det inträffade och be Er ha tålamod. För frågor angående Era beställningar, hör av Er med E-post till kundtjanst@vulkan.se med beställningsnummer, så lär ni få ett svar på när böckerna kommer.

Återigen: Förlåt.

Mer fame and fortune...

Följande trillade idag (eller kanske igår) ned i e-brevlådan hos gruppmedlemmarna i "vulkan" på facebook.com. Den gamla bloggbekantingen Linda Skugge skriver:

Linda Skugge sent a message to the members of Vulkan.

--------------------
Subject: Synskadad kock etta på Vulkantoppen. Grattis Jesper Värn!

Hej, Vulkanvänner. Vulkantoppens förstaplats innehas för tillfället av den synskadade kocken Jesper Värn med boken Mums – Det bästa från Krubb.
Det firar vi med en liten intervju med Jesper.

Vad handlar din blogg Krubb (http://krubb.blogspot.com/) om?

Jag startade Krubb under hösten 2004. Till en början handlade den mest om vardagsbetraktelser från ett professionellt kök, men efter ett tag började jag skriva mer och mer om recept också. Numer är det en blogg "av en kock om mat".

Du är synskadad och jobbar som en kock, jag tycker att du är en hjälte!

Oj. Well. Tack. Jag ser mig inte själv som någon slags hjälte. Jag är kock. Jag har varit kock mycket längre än jag varit synskadad och även om jag ser dåligt idag kan jag jobba rätt bra "på känsla". Mycket sitter i fingrarna och i andra sinnen än synen.

Vad handlar din nästa bok om?

De kommer nog möjligen två böcker, under 2008 eller 2009, men vilken som blir färdig först är svårt att säga. Den ena blir en "kokbok för föräldrar". Det andra är en självbiografisk bok om min tid som kock, och då framför allt om tiden EFTER restaurangköken, och hur det kändes som "att hitta hem" med att börja jobba med mat för barn.

/Vulkankramar från Linda.
--------------------

Inte världens största mediala händelse, men ändå. Kul.

Skamlös reklam

Jag skulle kunna skriva ett kort inlägg och bara skriva något i stil med: "Köp min bok", men det där medk orta koncisa inlägg har aldrig varit den här bloggens signum, så... Enligt devisen "allting går att svälja med mördande reklam" kommer här "Köp min bok - därför att den är så bra..." Del 1 i en serie:

Köp min bok - därför att den är så bra julläsning: I vissa familjer läser man ju berättelsen om Jesus, Maria, Josef, Krubban och grejerna. Evangelium. Det glada budskapet. Ser inte läsaren väldigt glad ut? (Nej, det är inte ett besvärat pinsamt leende!) 'Mums - det bästa från Krubb' är faktiskt det enda godtagbara icke-bibliska alternativet till läsning vid julbordet (eller dess rester). Berätta för släktingarna hur de skulle ha lagt in sill eller gjort jultryfflar till gotterna, eller slå dem med häpnad vid nyår, med din hemlagade paté eller vegetariska tempura, om man är lagd åt det hållet! :-)

Köp min bok - därför att den är så bra att ha i köket! 'Mums - det bästa från Krubb' har sin givna plats i varje välutrustat kök och inget riktigt kök är komplett utan en. Se så användbar den är!

'Mums' är tryckt på värmeisolerande papper och med stänkavvisande kartongomslag. Våra fälttester (bland några av världens mest framgångsrika kockar) har med klarhet visat att 'Mums' håller för att ställa åtminstone en 2-lites sauteuse med Bearnaise (och boken innehåller inte mindre än två recept på denna klassiker!).

Skynda att handla! Boken finns hos din lokala Vulkan-sajt så länge lagret räcker!

Fokus på rätt grejer?

Jag står inför ett moraliskt dilemma, eller vad man skall kalla det för. Såhär är det:

Som flera av Er vet är jag ju synskadad. Dels har jag tryckförändringar och vätskeansamlingar i ett öga (Glaukom) som gör att jag har "blinda fläckar" på det ögat, dels sprack i augusti hornhinnan på mitt andra öga och jag fick ju operera det i två steg, och slutligen transplantera en ny (eller snarare begagnad) hornhinna.

Även om jag ser bättre nu, än i augusti ser jag krattigt, framförallt i mörker och går därför med sådan där vit käpp när jag är ute. Dels för att inte gå in i saker och/eller folk (vilket är lite jobbigt, nu när ALLA är ute och julhandlar) och dels för att folk i bilar och bussar skall se på MIG att jag är synskadad och inte typ GASA när jag går över ett övergångsställe.

Och så har jag ju nu skrivit en bok. Som en del i marknadsföringen av boken vill man ju få så mycket medial exponering som möjligt MEN och det är här det kommer:

Man vill göra en intervju med mig om boken, och om hur det är att vara kock och sådär FAST man är synskadad.

Jag själv har liksom aldrig tänkt så. Jag är kock. Jag har varit kock betydligt längre än jag varit synskadad. Och min synskada kommer att gradvis bli bättre. Jag räknar med (även om en del läkare sagt att det är orealistiskt) att bli helt återställd från min synskada. Till skillnad från mitt kockande.

Jag är en bra kock. Jag har skrivit en helt ok bok. Jag skriver en helt ok blogg. Givetvis vill jag att det är DET man skall fokusera på i någon slags intervju med migSamtidigt förstår jag att det är en "bra vinkel" för någon att skriva om det här med att lyfta fram min synskada. Och jag behöver ju all exponering jag kan få...

Så...

Jag känner mig lite kluven. Dels vill jag ju att DE skall ha fokus på rätt grejer, när de skriver någonting (Om de skriver någonting) och dels vill jag ju SJÄLV ha rätt fokus på varför man ställer upp.