fredag, februari 27, 2009

Dagens citat

kommer från Det här inlägget hos Mackan:

Själv passerade jag ett café i studentstaden Lund igår och såg att de sålde kaffe latte. För 50 spänn.
Och undrar därmed vilken sorts kaffe man får för 50 pix.
I min värld (den verkliga världen) skulle det krävas typ att kaffebönorna passerat genom tarmarna på något fillipinskt kattdjur, att enbart vatten ur någon ren fjällbäck används, att kaffet framtställts på ett sådant där laboratorium där alla går klädda i overall, munskydd och hårnät, att mjölken kom från en helig ko i Indien som bara mjölkas rituellt en enda gång i livet och att sedan barbystade civilingenjörsutbildade oskulder handviftat in alpluft i skummet.


När jag slutade skratta undrar jag varför inte Mackan är krönikör på någon större tidning? Ge den här människan ett publicistpris, någon!

Till CT

CT (som är en tjej som skriver en "kristen" blogg) behöver hjälp med mat som inte är halvfabrikat. Hon undrar också lite om tillsatser i sitt inlägg:

...
Fisk är väl inte preparerat med en massa läskigheter åtminstone? Inte ens den panerade? Fiskpinnar? Och fiskgratäng? Kycklingdelarna borde väl kunna passera obemärkt?
...


Ok, såhärva - fisk är lurigt. Fisk som på något sätt är processad (rökt lax, gravad dito, fiskpinnar, färdiga fiskgratänger etc.) innehåller i princip ALLTID olika tillsatser. En del av dessa är säkert inte farliga. En del av de här tillsatserna har i princip som enda kriterium för att få finnas i livsmedel att de inte dödar den som äter dem. Att äta klarlack (gravad lax) är kanske inte det man helst av allt vill och således. Ju "närmare ursprunget" du kan komma med dina fiskinköp (köp färsk hel fisk eller fryst dito) desto bättre.

Vad det gäller kyckling har jag skrivit det förr och kommer att skriva det igen - köp hel kyckling, lär dig stycka den och stycka själv. Då VET du att det inte är något konstigt i något av det du äter. Dessutom är det väldigt, väldigt, väldigt, väldigt ekonomiskt. (En ensam kyckling ger fyra måltider till två personer, utan något som helst problem. Kolla lite här på bloggen för schyssta recept! :-) )

Det finns en massa saker att tänka på när det gäller "mat från grunden" och frågan är hur "från grunden" man vill vara. Och hur du t.ex. skall kontrollera att dina morötter, som du köper kravmärkta aldrig kommit i kontakt med en giftbesprutad dito, innan de hamnat i butiken? Frågan är var man själv sätter sina gränser, hur man själv vill göra.

Jag har egentligen en rätt avslappnad attityd mot t.ex. tillsatser, men jag tänker mer och mer på att inte t.ex. proppa barnen på min förskola fulla med natriumglutamat och sådana där eländiga färgämnen...

Samtidigt är jag i själv i princip beredd att äta vad som helst (även om det teoretiskt skulle kunna förkorta mitt liv) bara för att det är gott. Din kropp är inte ett tempel. Det är en nöjespark!

--

EDIT:

Kom på en idé jag nästan tycker är genial själv, efter ett tag ha tänkt på det här med "snabbmat" i färdigform. Släng ut din micro! Då har du inget att värma dina "TV-dinners" i. Köp en tryckkokare i stället! Då gör du långkok till snabbmat - du får i dig rätt grejer, kan laga mat från grunden fast du sparar tid. Kalops, indiska currygrytor osv. är nere på bara några minuters koktid. Tryckkokare är "da sheezneez" som det hette för några år sedan, på Hip-Hop-svenska...

tisdag, februari 17, 2009

Off-topic: Bild?

Fick följande lilla utmaning från Mackan:

Den gick ut på att man skulle leta upp fjärde bildmappen i datorn och plocka ut fjärde bilden i den och publicera denna bild i bloggen.


Och eftersom jag är på jobbet blir bilden (som kom i ett mail från min chef för ett tag sedan):

Det är klart att jag trivs, men ibland drömmer jag om...

Läser att bloggrannen Mami skrivit ett inlägg om hur hennes idealarbetsplats ser ut. Det är utlämnande läsning. Och spännande. Och hjärtevärmande. På samma gång.

Själv trivs jag väldigt bra på min arbetsplats. Jag får göra ungefär vad jag vill, utan att någon annan lägger sig . Jag lagar uppskattad mat till människor som förstår att älska arbetsinsatsen. Jag får dagligen beröm av både kollegor, varn och föräldrar. Dessutom vet jag numer i november vad jag skall göra i januari "efter julborden". Jag är kvar. I det här köket.

Samtigit... Om man fick önska helt fritt - hur skulle drömmen om en framtida arbetsplats se ut, om sisådär... Tio år? Eller tjugo? Herergud! Jag skall jobba i mer än tjugo år till!

Jag skulle vilja ha ett eget ställe. Kanske någon som jobbade "fronten" med en liten bar och så lunchservering och kanske några bord med enkla men goda rätter på kvällen. Menyn skulle vara rustik och familjevänlig. Till lunch skulle jag varje dag ha något slags "dagens soppa", "dagens pasta" och så kanske en "dagens husman". På kvällen skulle jag vilaj servera enkla lantliga (franska) bistroklassiker: Kanske sniglar? Vitlöksfrästa champinjoner, Moules marinieres, kalvlever anglais, croque monsieur, coq au vin, boeuf bourguignon, Biff med bearnaise... Och så chokladmousse, creme brûlée, tarte tatin... Enkla grejer.

Stället skulle ligga på landsbygden någonstans. Vara fett ohippt och se ut som om man stigit in i en tidsmaskin. Bar i zink eller möjligen ädelträ med mässing. Mörka rustika möbler. Kanske rutiga dukar med franska liljor på? Soft belysning. Någon orkidé eller så i ett fönster... Det är huvudsakligen en bar med lite mat, men kanske också ett pensionat? Där jobbar jag och min familj. Och bor något stenkast därifrån, i ett gult hus med snickarglädje, öppen spis och bastu. :-)


Ungefär så tänker jag mig framtiden. Hur tänker ni Er framtid?

måndag, februari 16, 2009

Hahaha! Ärligt?!

Läser att jag blivit nominerad i aftonbladets Det Stora Bloggpriset. Tack, mamma, eller vem det nu var som skickade in en nominering. :-)

Omsorgsmuggen

Måste få berätta en historia, även om den är lite off-topic: Strax före jul hittade en av kollegorna en porslinsmugg i soprummet, här på jobbet. Muggen låg i en originalkartong och såg såg ren och fräsch ut och var hel, så kollegan kom upp med den i köket, där den diskades några gånger och sedan dess används rätt flitigt.

Muggen är en vit porslinsmugg, men med ett speciellt tryck på: Den har små hjärtan på sig och bär texten "God morgon snygging".

Jag vet inte hur ni har det på Era jobb, men på mitt jobb händer det att man kanske inte direkt känner sig som en snygging just på morgonen. Vissa dagar behöver man helt enkelt lite mer omsorg än andra och då kommer den här koppen fram!

Den här koppen har nu börjat gå runt lite i huset. Kollegor tar den till varandra när man känner att "min kollega verkar behöva en lite extra puff idag" och så liksom: "Kolla - jag hämtade te åt dig idag." Så nu har vi en ny tradition på jobbet - Omsorgsmuggen.

tisdag, februari 10, 2009

Mami - We're SO ON! :-)

Bloggkompisen Mami, från nya bloggfavvisen "Kocken tar time-out" och jag har i någon vecka bollat idén om "blodpuddingstillbehörstävling". Nu är den igång på Mamis Blogg. Kolla in!

--

Själv ställer jag upp med: "Åppelchutney med granatäpple":

6 äpplen i småbitar
1 dl vitt vin
½ dl sockerlag med kanel
1 krm kardemumma
1 krm ingefära
1½ msk vitvinsinäger eller äppelciderinäger
1 granatäpple

Alla ingredienser mäts upp i en kastrull, utom granatäpplet.
Kokas ihop till rätt konsistens. Tas av värmen och får svalna.
Chutney och granatäpple varvas i vacker skål eller burk. Klarar sig någon vecka i kylskåp.

måndag, februari 09, 2009

I svallet efter "den hemliga kocken"

Läser en artikel i SvD idag om hur livsmedel kan kallas för i princip vad som helst, även om det inte stämmer. I och för sig inga nyheter, för oss som t.ex. har läst "Den hemlige kocken" eller "äkta vara", men icke desto mindre - bra att media tar upp det igen. Bra jobbat, SvD!

fredag, februari 06, 2009

Grattis

Som sist i världen: Grattis, Viktor Westerlind, Fredsgatan 12.

måndag, februari 02, 2009

I mitt skafferi och i ditt?

Min musa skall flytta hemifrån. Samtidigt skriver "Kocken tar time out" en fantastisk bloggpost (igen) om sitt skafferi.

Grejen ahr säkert diskuterats ett par gånger förut, men här kommer i alla fall något slags lista på "grejer att alltid ha hemma" och som något slags tips vad man kan ha hemma och vad man kan göra med det.

10 grejer jag (nästan) alltid har hemma:

1: Bönor i olika sorter. Jag brukar köpa olika på burk, från typ zeta, färdigkokta. Enkelt, smidigt och billigt. Kan dryga ut sallader, grytor, såser, och allt möjligt. Gott, nyttigt, billigt och alldeles... alldeles underbart!

2: Bacon. Ett paket bacon kostarrunt 10 bagis och kan stekas och ätas till ägg, dryga ut såser och grytor, stekas och läggas på sallader, has i pastasåser... Ett livsmedel som kan användas till nästan allt, som dessutom är billigt. Och som man kan köpa några paket när det typ är "tag tre för 20 spänn" på din lokala mataffär, och sedan ha något paket liggande i frysen. Det håller sig länge.

3: Röda linser. Enkelt att göra t.ex. daal av, eller om man vill göra något slags egen falafel hemma. Och det är ju alltid gott!

4: BULJONG! Hemmakokt eller köpt. Oumbärligt. Kycklingbuljong går till nöds att använda till allt!

5: Ägg (bas till såser, majonnäser, pannkaka, bak eller ibland just till... ägg. Kokt eller stekt.

6: En olivolja och en matolja. Till allt man har olivolja eller smakfri olja till.

7: Blodpudding. Jo, faktiskt. Billigt (som bara den!) och man kan ha det liggande i frysen ungefär hur länge som helst. Tillsammans med ditt bacon är det jättegott!

8: Gul lök. I massor. I värsta fall kan man ta bara löken och buljongen och göra en löksoppa. I annat fall använder jag lök i nästan allt jag lagar.

9: Matvete. Billigt. Billigare än t.ex. couscous och nyttigare. Och gott till t.ex. de där falafflarna du gjorde tidigare samt till en tomatsås som du gör av...

10: Krossade tomater. De flesta butiker säljer krossade tomater på burk för typ 3-4 spänn burken. En burk räcker till åtminstone en (oftast två -tre portioner av t.ex. pastasås, någon kryddigare sås till dina falafel, eller i köttfärssåsen, chiligrytan eller.... Ja, allt man kan ha krossasde tomater i.

För övrigt - de gamla husmorsknepen "rivna morötter i köttfärsen" och "kokt ris i köttfärslimpan" och sådant där, för att liksom dryga ut de råvaror som är dyra (köttfärs) med billigare (ris) är alltid bra idéer, liksom - och det här har jag skrivit hur många gånger som helst förut - att lära sig stycka en hel kyckling. En hel kyckling kostar någon tia om den är fryst. Ta hem den, tina den, stycka den och du har helt plötsligt kycklingkött till 4-5 middagar (om du lagar mat åt dig själv) och du har dessutom ett fantastiskt fint skrov att laga god buljong på, som du kan använda till dina såser, dina soppor osv. Så - jag skriver det igen - Lär dig stycka en kyckling!

--

EDIT 20:22 - Såg att Lyxpirayan skrivit en post inspirerad av den här. Kolla in!

Fått nåt i nåt?

Hör på radionyheterna om ett skolkök i spånga, som serverat kyckling där sedan gästerna hittat vassa metallbitar i maten. Storköket köper in maten från en cateringfirma. Någonstans någon gång har det tydligen förekommit arbete i köket, där rör i taket lagats, samtidigt som mat stått framme - kan maten ha blivit kontaminerad av detta? "Vi utreder var vi brister i våra rutiner" säger man i storköket.

Förra veckan hörde vi om en liknande incident, i ett storkök, som får sin mat från en cateringfirma, där pasta som hamnat på golvet sedan serveras till gästerna. Trots att det finns bildbevis på vad som hänt och folk givetvis är (rättmätigen) upprörda får vi samma svar "vi utreder saken för att se var våra rutiner brister"...

Commonm sense is not that common, verkar det som? Grejer ligger på golvet? Mat? Knappast, va - har det varit på golvet är det inte längre mat. Punkt. Arbetare arbetar med att fila/kapa/såga rör av metall i köket? - kanske läge att A) avbryta arbetet ett tag och låta alla bli färdiga med sitt, B) åtminstone näcka över maten, om den skall stå öppet i en miljö där den kan kontamineras av främmande föremmål?

Hur svårt kan det vara? Hur mycket behöver utredas?

Tack och lov har ingen dött av de här incidenterna. Det känns mer som Guds omsorg än något slags rutiner. Det handlar inte om utbildning. Det handlar inte om rutiner. Det handlar om att folk inte har antingen tid att göra sitt jobb, vilket är en ledningsfråga, eller lust att ta det på allvar, vilket är en ansvarsfråga för den enskilda kocken/kokerskan. Sluta utred! Agera!

--

EDIT:
20:30 - Lade till några länkar till artiklar om händelserna, ur dagspressen.