Visar inlägg med etikett Sötsur sås. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sötsur sås. Visa alla inlägg

lördag, juni 28, 2008

Bacon på kinesiska?



Har varit ute och tältat med dottern och har varit jättetrött idag. Det var väldigt spännande för en fyraåring att övernatta hemifrån och eftersom det blev sent igår (solen går ju ned sent) och tidigt i morse (och går upp tidigt) så har dagen idag gått på halvfart. Då blir matlagningen därefter också.

Som idag: Något slags wok fast med bacon. Och så sötsur sås till och buljongkokt ris. Snabbt skall det gå! Och ge mycket kolhydrater (så man orkar gå och hämta tältet som evakuerats under tidig morgon p.g.a. hällregn).

(4 port)

Wok:

1 paket bacon
Lite wokgrönsaker

Steks snabbt i stekpanna eller wok.

Sötsur sås:

200g passerade tomater
2 msk mangobalsamvinäger
1 dl apelsinjuicekoncentrat
1 msk tomatketchup
Möjligen lite strösocker

Blandas ihop i sauteuse eller kastrull och ges hastigt uppkok och tas snabbt av plattan.

Ris:

4 dl ris
8 dl vatten
1 kycklingbuljongtärning

Koka först upp på hög värme utan lock, sänk värmen, sätt på lock och låt puttra ihop i sisådär 20 minuter, tills buljongen absorberats ordentligt

onsdag, april 09, 2008

Nasi goreng

Har idag serverat Nasi goreng, indonesiens nationalrätt och för många svenskar i min generation en första kontakt med wokrätter. Nasi goreng är egentligen inte EN rätt, utan snarast ett samlingsbegrepp av ett sätt att tillaga mat (med stekt ris - nasi=ris goreng=i panna). Olika regioner har sina egna speciella lokala ingredienser, och rätten varieras därefter. Ungefär som spaniens paella.

Nåväl - här i norden serveras nasi goreng oftast som en slags rispytt på uppstekt tidigare kokt ris, med olika grönsaker, rotsaker och så kyckling - vad som egentligen skulle heta Nasi Goreng Ayam på indonesiska. (Inte sällan var nasi goreng på åttiotalet mer "pyttinfluerad" och innehöll ofta tärningar av skinka och korv, när man åt den ute på asiatiska lunch-hak) och just en sådan ayam-pytt gjorde jag idag på jobbet. Ett milt, sött, lätt currykryddat pilaffris med många fina och goda grönsaker (morötter, palsternacka, ärter, minimajs, purjolök, paprika, bambuskott, lök...) och så finstrimlat kycklinglår, som fick förstekas och sedan vändas i pytten.

Till detta serverades sötsur sås och lite mer grönsaker (jag försöker att se till att till varje måltid servera både färska och kokta grönsaker av något slag, samt blandar gärna ut maten med mer grönsaker för att barnen skall få i sig de vitaminer, fibrer och övriga näringsämnen som de skall).

Nåväl. Det gick också bra. De åt och åt och åt. En avdelning kom och hämtade mer mat i köket. Kul. Och kul att visa att nasi goreng kan vara något annat än findus färdiglagade på storköksförpackning, körd till ogienkännlighet i kombiugn och serverad med gammal soja, vilket - tyvärr - ofta är alternativet om det står nasi goreng på en skolmatsedel eller så under en "asiatisk vecka" eller liknande.

"Men" - hör jag folk mumla framför skärmarna där hemma - "nasi goreng är väl inte husmanskost?". Och jo, det är det. Bara inte svensk husmanskost. Utan indonesisk. Å andra sidan - nasi goreng tillhör ett av kanske tjugo recept - sammanlagt - som jag lärt mig från i princip hela asien, så ni får ha lite tålamod med mig, ibland när "husmanskost"-begreppet blir lite vidare än "potatis-och-sås-mat". :-)

fredag, januari 25, 2008

Veckan som varit

Det har alltså gått ytterligare en vecka på Ekbacken och jag kommer in mer och mer, inte bara i köket, utan som en i arbetslaget och det är väldigt roligt. "dagisfröknarna" är väldigt snälla och trevliga och alla är väldigt hjälpsamma. Och tacksamma.

Det är faktiskt något jag tycker är väldigt roligt, men inte riktigt förstår. Bara man liksom gör sitt jobb och lagar vettig mat är alla liksom "Åh - vad du är BRA, vilken VACKER och GOD mat du lagar!" Det är givetvis smickrande och roligt, men jag tycker kanske inte själv att mina insatser hittills kvalar in på någon slags stordådslista.

Jag fortsätter emellertid att försöka laga vettig mat, till vettigt pris till barnen (och personalen) och livet fortsätter att gå sin gilla gång.

Idag har jag förresten varit borta från jobbet, för att vara hos ögonläkaren. Han tog bort tre suturer ur ögat och vi hoppas nu på att hornhinnan skall "släppa efter" lite och inte strama så mycket, så att jag så småningom kan börja se bättre igen, och inte ha så ont i ögat.

Nåväl. Veckan har - menymessigt - sett ut ungefär såhär:

Måndag: Korvgryta
Tisdag: Fisksoppa
Onsdag; Sjömansbiff
Torsdag: Fläskwok m. Sötsur sås och ris.

Och så idag - när jag inte varit på jobbet - har det fått hänfalla till halvfabrikat:

Fredag: Köttbullar och pasta.

Tack, förresten, Helen, som idag ställt upp och lagat mat. Vi ses igen på måndag!

söndag, april 15, 2007

Söndags-superposten

Ibland händer det så mycket i livet att man inte hinner blogga, och samtidigt är det väl det där som händer som man borde skriva om för att göra bloggen intressant...

Det har varit en rätt tjock vecka. Jag har inte haft några problem med vad jag skall göra av tiden, om man säger så.För att dra de största och viktigaste händelserna i någon slags o-ordning, dåra:

I tisdags undervisade jag hela dagen, för att sedan ta mig så snabbt som möjligt hem, för myskväll med dottern, eftersom Fru Värn skulle på kurs på kvällen. Det var mysigt, men när man är själv blir det oftast inte sådr jätteinspirerad mat. Det blev merguez, sådan där lammkorv, ni vet, med "afrikaris". Afrikaris är ris som kompisen Abdi lärde mig laga, och är tydligen på det sätt man gör i Somalia. Man försteker riset i lite olja och smör, kokar det sedan nästan färdigt i någon god buljong och sedan tillsätter man olika grönsaker. Jag hackade i små tärningar av morötter och lök i riset och färgade det gult med lite gurkmeja. Det såg kul ut och blev rätt smaskigt.

I onsdags kom så papprena från min nya arbetsgivare, där jag alltså börjar nästa måndag. Fram till dess är allt lite hemligt, så jag skriver inte mer om det här, just nu, men det blev lite pappersexcercis. På mitt nuvarande jobb försöker jag briefa in Niclas, en av kollegorna, på mina uppdrag. Det skall nog gå bra. Under tiden var Fru Värn och hämtade vår nya, fina Citroen Picasso. Ja - det är sant - "blå ffaran" är äntligen ur vår ägo. Och vi fick ungefär dubbelt så mycket i inbyte för den som jag trott att jag skulle få på Blocket, så... Bra affär. Och nu har vi en NY bil.

På torsdagen stod jag i klassrummet hela dagen, sedan en snabb sväng förbi jobbet och börja packa ihop grejer och lämna över papper och grejer till kollegorna. På kvällen var det "trumskolan" - en grupp killar som kommer och spelar trummor en gång i veckan på min lokala Frälsis-kår. Det var kul och killarna var tända.

Fredagen gick framförallt åt till att småpåta på jobbet och dokumentera sådana där grejer man "borde skriva nnågot om någon gång". Snackade med Omie om arbetskläder till Comedy Zone - en humorfestival i Malmö, där vi skall ansvara för käket på "hangouten". Det kommer nog att bli bra, men än så länge känns det inte riktigt verkligt...

På fredagskvällen backade ett blint nöt i lastbil på våran parkerade bil. Två dagar gick det innan det var dags att fixa med verkstad för nya bilen. Vår vanliga tur, känns det som.

Igår var det lördag och killarna på trumskolan hade sin första konsert för terminen. De spelade i ett antal olika konstellationer, med andra - inlånade - musiker. Det gick bra. Killarna var helnöjda och alla fick lira lite och snyas - och höras - av släkt, vänner och beundrande besökare... En av de inlånade musikerna var Pappa. Pappa är en sådan där tusenkonstnär som är "ganska bra på mycket" utan att vara exceptionellt brea på något (utom att köra bil, som han är fantastisk på, och - på den tiden - att hålla VARMT i en bastu och "Elda på"...)Bland egenskaperna pappa besitter finns musikalitet. Det gör det i och för sig hos mamma också, men pappa har utvecklat någon slags sinne för att spela instrument. Han kan kompa hjälpligt på klaviaturinstrument, har spelat trummor (och en gång i tiden varit ansvarig för att ha inköpt och satt ihop familjens första trumset), spelat lite mässingsblås och - under nästan alla festliga tillfällen jag kan komma ihåg från barndomen - underhållit gäster och familj med dragspel. Så pappa fick lira dragspel. Det var jättekul! Speciellt kul var det att lira "i band" eller ensemble med pappa. Det har jag inte gjort alls förut, vad jag kan minnas.

Nåväl. Det gick bra. Ingen reste sig och gick under konserten. Killarna fick banka lite och alla i publiken var med och sjöng med när de kunde texter till låtarna och sådär, så det var väldigt mysigt.

Matmässigt avslutades dagen med "kinesisk wokgryta", wokgrönsaker och ananas, som jag toppade med räkor och gjorde sötsur sås till. Det blev ok.

Fick ett mail härom dagen med påminnelse om att "nu var det jättelänge sedan du kom med ett recept", så här kommer min sötsura sås, så länge.

Du behöver:
En burk krossade tomater.
Lite tomatpuré.
Ketchup eller socker
1/2 dl vitvinsvinäger eller äppelcidervinäger
2 dl apelsinjuice eller 1 dl ananasjuice
En nypa salt
Något att reda av såsen med (majsstärkelse, vetemjöl, färdig "rör i-redning" eller vad som helst).

Gör såhär:

Häll i juice, tomater och vinäger ien panna eller kastrull och loåt koka upp.
Smaka av med salt och socker eller ketchup. För mer tomatsmak - tilsätt tomatpure.

Red av. Färdigt!