Ja - jag skrev ju förra veckan om Aftonbladets fantastiska artikel om kattmat och hur trött jag blir på kvällstidningsjournalistik, där skribenten inte är påläst eller man koncentrerar sig på "fel" problemställningar, inte sällan mot bättre vetande, bara för att få en säljande artikel.Den här veckan gör Expressen "en aftonbladet" och slår på löpet upp "Flingsalt kan göra dig sjuk" och har sedan en artikel med om en hormonsjukdom - hypotyreos - som i vissa fall kan ge nedstämdhet, håravfall, övervikt och andra symptom. Hypotyreos är en förfärlig sjukdom. En sjukdom som man bl.a. kan ådra sig om man ligger i riskzonen för att ha jodbrist.
Sedan mitten a 30-talet har svensk livsmedelsindustri jodberikat "vanligt" fint bordssalt. En jodberikning som t.ex. inte sker av så många havssaltprodukter, eller "ekologiska" salter.
Så - "flingsalt är farligt".
Det är nu jag - som jobbar med mat - undrar A) hur snabbt är ett sådant här sjukdomsförlopp? Blir man sjuk på en gång om man använder sig av icke jodberikat salt? B) kan man - om man (som jag) gillar smaken av flingsalt få i sig jod på något annat sätt och därigenom motverka de "farliga effekterna" av flingsalt? C) nu är artikelförfattaren kvinna och flera symptom som räknas upp (som missfall, oregelbunden menstruation etc.) är typiska "kvinnosymptom". Är det här en fråga som faktiskt är aktuell för hela befolkningen, eller bara halva? Det framgår inte av artikeln. och D) om man INTE har jodbrist - är flingsalt ok då? Någon gång ibland? Eller är det fortfarande "farligt"?
Ja - jag vet - jag är tämligen raljant, men bara för att visa på hur korkat det ibland skrivs som mat. Och för Er som har barn i "min" förskola - vårt bordssalt är jodberikat. Det var nämligen billigast så (vi har ett vettigt anbud från vår leverantör).
