Jag gästbloggar på Taffel

Ja - som inläggets titel antyder har jag fått äran att gästblogga på favoritsajten Taffel. Det är ungefär som att läsa sitt eget namn i tidningen eller få höra sig själv på radio - något slags skräckblandad förtjusning. Men det är fantastiskt roligt att få chansen.

Den här gången handlar det om påskmat. Eller ja, om vilken svensk sorts högtidsmat som helst, egentligen. Och således om sill. Kolla gärna in det.

(Och stort tack till Taffel för den fina bilden!)

Finalisterna i Taffels och vulkans kokbokstävling

Läser på bl.a. favvissajten Taffel om alla fina bidrag som till slut gått i final i Taffels och Vulkans kokbokstävling.

Intressanta teman, roliga uppslag och väldigt kreativa böcker, verkar det vara. Eller vad sägs om de här?

Combos av Alf Tumble
Mat, vin och musik i sinnliga kombinationer. Låter lite som Krubb, när det är som bäst, eller hur? :-) Nej, men allvarligt, till recepten finns både soundtrack och vinförslag. Roligt.

Car-b-q av Lisbeth Olofsson
Lisbet Olofsson har gjort en kokbok om att laga mat på bl.a. motorhuven på bilen. Det är rätter som ofta andas lite amerikansk roadmovie och med spännande recept som "burn out balls". Coolt.

Mexikanska dukfläckare av Gabriela Villagran Backman
Mexikansk mat förklarat på ett sätt som gör att tillochmed ärke-svenne-jag hajar det. Kul. Och fint.

Sparsmakat av Signe Svensson
Italiensk mat, på ett mycket sinnligt sätt. Visste du att amatör betyder "älskare"? Detta är en kobok för och av amatörkockar! Riktigt vackert.

Man tager vad man haver av Per Ulfson Falkner
Mer än fälthandbok i köket än en regelrätt kokbok. Mer om "såhär kan man tänka" än regelrätta mått och volymer i recepten. Bra. Per lär ha varit finalist i årets hemmakock också. Det märks.


--

Förresten - om du också vill ha lite skvaller från matvärlden, serverat med lite puttriga små finurligheter - se till att anmäla dig till Taffels nyhetsbrev. Bara ett tips.

Intressant tanke om specialkost

Läser ett fint inlägg på utmärkta Taffel-bloggen "kort om gott". Det går kort ut på det solidariska i att äta samma sorts mat som någon annan i ett hushåll, om denne andra har något slags behov av "specialkost" p.g.a. t.ex. allergi eller överkänslighet mot något livsmedel.

En tanke som slutar med följande lilla stycke:

Tänker på alla barn i skolan som behöver specialmat. Hur schysst det är om husmor i köket reder av såsen med maizena istället för vetemjöl, så att även glutenöverkänsliga tål den. Eller att hon köper in och serverar köttbullar utan griskött, så att alla barn kan äta samma, oavsett religion.

Jag tycker också att det skulle kunna vara "schysst" att reda av såser med Maizena, eller gör laktosfri kost, eller fläskfri, eller vegetarisk, eller glutenfri, eller...

Ni hajar. Till sist måste man - om man (som jag) lagar mat till ungefär 200 personer, med ungefär 10% specialkost ta ett beslut för VILKEN sorts mat man lagar. Det är omöjligt att servera glutenfri vegankost (utan bönor, linser, broccoli, kål eller någon rotfrukt utom palsternacka) varje dag. I alla fall för mig. I alla fall i de här kvantiteterna.

Jag får därför försöka "slå så många flugor i samma smäll jag kan" och göra t.ex. "glutenfri vegetarisk kost" till de som tål det, "något till L" (som har en massa olika livsmedelsöverkänsligheter" och så till sist något som "alla andra" tål. Det blir således bara tre varianter. Värst är det när jag skall ha något med korv i:

Några äter inte fläsk, några är vegetarianer, några tål inte vanliga konservmedel i korv, några tål inte mjölkprodukter (laktos eller mjölkproteiner) några tål inte alla kryddor (fänkål, t.ex.) etc. Det är inte ovanligt att jag, just för att barnen skall kunna känna att de i alla fall får "liknande" mat som sina kompisar - fastän man har något slags livsmedelsöverkänslighet, har sisådär 7-8 olika varianter på spisen, innan det är dags att servera...

Jag tycker som sagt att tanken ovan är "schysst" eller "vacker", men förr eller senare blir den omöjlig i praktiken. Så är det i mitt jobb, som kock, åt barn, i offentlig verksamhet.

Mer roligt från DN

DN är på hugget idag - de har flera bra artiklar om mat ur många olika synvinklar. En var den här, om hur det är att välja mat medvetet, och vilka följder kan få. Man har tagit två människor som tänkt till lite om sina respektiva rätt väl genomtänkta matvanor och låter dem komma till tals, fastän de bägge kanske äter lite "annorlunda" än flera av oss andra.

Det handlar om LCHF-kost vs. Veganism. Intressant, väl underbyggt och mycket, mycket intressant.

Läste att Matälskaren Lisa på Taffe, också skrivit om det - och hon skriver ju som bekant (alltid) bra och genomtänkt. Check it out!

Kokbokstävling hos Taffel

Ser att favvismatsajten Taffel, tillsammans med favvisboksajten Vulkan har en tävling där man skall skriva ett kokboksmanus.

Jag kan i ord inte beskriva hur rätt det är! Tävlingsidén är genial, och ALLA som är med är ju vinnare - de kan ju alltid ge ut sina böcker genom Vulkan, och tjäna stålar på dem, oavsett om man blir hissad eller dissad av en jury!

Juryn, ja - Linda Skugge och Lisa Förare Winbladh själva, förstås, men också företrädare från Icakuriren (Måns Falk - kul!), Pelle "Pelle Kock" Johansson (känd från TV, bl.a.), Ingela Holm på Forma Publishing group/Ica-förlaget.

En riktigt ball Jury, med andra ord. I en riktigt ball tävling. Som de säger i sådana Amerikanska ungdomsfilmer när de snackar om coola fester på stranden eller keg-fests som hotar att spåra ur - "Var där eller var rektangulär!"

Surftips: Mer mat för barn...

Taffel har idag en bra rtikel om mat för barn med en tillhörande artikeldiskussion på matälskaren. Läs dem!

Hamburgare på mitt sätt.

Har varit gräsänkling ett par dagar, då Fru Värn tagit med sig barnen och sina föräldrar till Kolården för att titta på exotiska djur. Under tiden har jag hunnit med att vara sjuk, läsa en bok, kolla på OS och - eftersom jag är gräsänkling - mest lagat olika varianter på smörgås.

En gammal goding är "hamburgare". För vad är en hamburgare förutom en lyxigare dubbelmacka med kött i? Jag läste, för rätt länge sedan, en bra artikel om det här i DN, skriven av husguden Jens Linder (Som ju f.ö. ibland skriver på sveriges kanske bästa matsajt - Taffel). Jag blev så inspirerad då, att jag sedan experimenterat med olika burgare själv. Olika sorters kött, olika sorters bröd, olika sorters dressing.

Men alltid med färska grönsaker. Och - (Läs det här, ni från McDonald's!) ingen förbannad inlagd gurka! Förstå mig rätt: Jag gillar inlagd gurka. På leverpastejsmörgås. Till patéer. Till slottsstek. Ja, tillochmed till ost. Men inte på hamburgare. 'Nuf said.

Hamburgare kan alltså se lite olika ut. Och smaka mycket, mycket olika. Och det går - liksom vilken annan smörgås att variera sin burgare i det oändliga. Hembakt bröd eller köpt? Hemgjorda biffar eller köpta? Och hur skall de kryddas? Skall det vara ost, bacon och grönsaker på? Eller vad sägs om den här "dubbelburgaren" med ost, grönsaker och hemmagjord dressing?

Och hur vill du ha din hamburgare?



Hamburgerdressing:

1 äggula
1 msk Jhonnys sötstarka senap
½ msk vitvinsvinäger
1½ dl majsolja
1 krm salt
1 krm vitpeppar
3 st balsamvinägermarinerade soltorkade tomater

Strimla tomaterna fint
Rör ihop en majonnäs av äggulan, senapen, vinäger och olja. Använd gärna
ballongvisp, och vispa för hand, så känner du när det är klart. Tillsätt
oljan droppvis.
Vänd i tomaterna i dressingen och kryddorna. Ställ i kylen medans du
steker på burgarna.

Själva burgaren:

2 skivor Pågens "äntligen", eller 2 polarkaka, råg
2 Hamburgare, 90-150 g.
3 skivor tomat
1 blad god sallad
1 skiva gul lök
2 skivor cheddar
2-3 skivor rökt skinka

Salt, peppar, paprikapulver

Rosta bröden i ugnen på 200 grader i c:a 5 minuter.
Stek hamburgarna i smör och olja, krydda med salt, grovmalen svartpeppar
och paprikapulver. När de är nästan klara - lägg på osten och låt den
smälta ned över burgarna.
Bräck på skinkan lite i pannan, efter burgarna.

Montera burgaren enligt: Bröd, Lök, sallad, burgare med ost,
skinkskivorna, tomat, burgare med ost, dressingen och så slutligen
"överbrödet".

Smaklig måltid!

Claim to fame...

Just nu blir jag länkad från Linda Skugge OCH (Samtidigt) har en text jag skrivit om fläskkarré blivit publicerad på Taffels "matgästen". Det känns jättekul. Och hedrande.

Och till alla nytillkomna Krubbläsare vill jag bara säga: "Välkomna! Hoppas ni skall trivas!"

Bloggtips - "bind mig, mata mig"

Den nya Taffelbloggen - som för övrigt har den kanske bästa bloggtiteln på väldigt, väldigt länge - är riktigt, riktigt bra. Kolla in den här posten så hajar du.

Det här verkar lovande inför framtiden!

Bäst just nu: Jens Linder

Jag har säkert skrivit det förr och kommer absolut att skriva det igen: Jens Linder verkar vara en trevlig prick.. Jag brukar läsa vad han skriver i DN och när han skriver grejer till Sveriges kanske bästa matsajt - Taffel, och jag måste säga att han ger ett väldigt opretentiöst intryck. En sympatisk kock som med avslappnad stil ger praktiska tips och/eller infallsvinklar i samtal med andra och som verkar tycka att det är viktigare att ha kul i köket än att följa dogmer.

Det är här är min sorts kock, helt enkelt. När jag blir stor vill jag BLI Jens Linder.

Läs bara vad han skriver om omeletter. Det blir inte mycket trevligare än så!

Matälskaren = omvärldshataren?

Det är helg och jag läser ikapp lite på favoritbloggen Matälskaren då jag slås av att Lisa verkar arg. Väldigt arg. På en massa saker. I torsdags var det Henrik Ennarts artikel om mjölk, i fredags var det kolsyrat mineralvatten, igår var det dinkelmyten och idag handlar det om rovfiske.

Jag ler lite för mig själv åt ilskan och undrar stilla om det snart blir sådär lagom småputtryigt mysigt på matälskaren igen att man hellre vill röra i grytorna än att ställa sig på gatan med plakat?

Missförstå mig rätt - Lisa skriver bra. Riktigt bra. Men just därför läser en hel del människor vad hon skriver. Hon är en maktfaktor bland matskrivande i Sverige och opinionsbildare av stora mått. När man så - om än tillfälligt - blir "arg på en massa saker" (jag skriver inom citationstecken, för jag tror att Lisa - egentligen - inte alls är arg, men har märkt att det, just nu, är lätt att skriva någon slags "debattinlägg" i de olika aktuella matmediafrågorna) finns det risk att man blir slagträ i debatten åt allskäns matglädjedödande krafter.

"Lisa, som kan så mycket om mat, tycker ju att [sätt in aktuell matfråga här] och det är PRECIS vad vi neoliberalanarkofeministekoveganisthizzbolaner tycker!"

Jaja. Jag skall inte raljera för mycket. Jag gillar Lisa (och de andra på Taffel). De är normalt sett "the good guys" i all debatt som syftar till att just öka lusten för god och nyttig mat. Jag bara hoppas att matälskaren åter tonar ned bröstklangen lite och skriver just så innterligt, roligt, rörande, komiskt, kärleksfullt och varmt om mat som jag vet att hon kan. Då kanske bloggen känns mer som "matälskare" och mindre av "omvärldshatare".

Ps. Och Lisa - om det kan få dig på bättre humör kan jag bjuda på en ekokaffe och kanske tillochmed en dinkelmuffin, om vi får till en fika någon dag! :-) Ds-