Firefly tonics

Fick för någon vecka sedan möjligheten att testa FireFly tonics, fruktdrycker som hänger på hälsotrenden och som nu alltså lanseras i Sverige.

Varje sort har något slags "tema" eller "uppgift" som 'detox', 'recharge' etc. Själv testade jag just "recharge" - med smak av blodapelsin och granatäpple och den är... god.

Riktigt god.

Fast jag känner mig kanske inte så "energized" som jag ska om jag läser på etiketten. Som dessutom är på Engelska, fast innehållsförteckningen är skriven på Svenska. Varför då? Drycken marknadsförs ju i Sverige, till just en svensktalande publik? Varför ha all text utom just innehållsdeklarataionen på Engelska? Det känns lite pappslöjd. Nåväl - god är den. Som sagt, mycket god!

Den andra smaken jag testat heter tydligen "wake up" och har smaker av persika och grönt te. Den innehåller dessutom ginseng och andra grejer som skall få en att verkligen vakna till och eftersom jag tog den på morgonen, precis till frukost måste jag faktiskt säga att... den var också god. Men jag är inte så säker på att den faktiskt "väcker mig". Alls. Inte mer än mitt morgonkaffe, eller ett glas juice, i alla fall. Och det är just de här sakerna som gör att jag reagerar lite över hur den här juicen marknadsförs. För om någon bara skrivit "god juice" hade jag förmodligen köpt juicen, druckit den, njutit den och inte känt mig lurad eller blivit irriterad. Nu blir intrycken mer blandade.


Goda juicer, alltså, men det känns lite för "hokus pokus" för mig. Som vanligt när saker presenteras som "yoga i flaska" eller liknande (några av Er kommer säkert ihåg inlägget om Himalayasalt för något år sedan?) får jag utslag. Jag blir tokig när argument som "karma" används för att sälja en produkt och därför hade jag velat skriva en elak sågning av den här produktlinjen.

Men det gör jag inte.

För det är väldigt goda juicer. Etiketterna är dessutom snygga och flaskan i precis rätt storlek för att ge en ett gott mellanmål. Något slags betyg blir alltså "4" av 5, p.g.a. smaken, men det där pilates/yoga/balans/karma/healing/cleansing-tjafset drar ned betyget. Avsevärt.

Så - goda juicer. Köp dem. Men köp dem för smakens skull!

barnmat - curryris och rökt kalkonbröst

Lillkillen och Dottern är hos mig i ett par veckor nu. Skönt. I något form av köksteknisk hybris hade jag egentligen tänkt laga all mat, men jag har faktiskt börjat fuska och retirera till saker som fiskpinnar och färdiga pommes frites ibland, redan.

Nåväl - härom dagen blev det det här goda "curryriset" tillsammans med lite strimlad rökt kalkon. Ni vet sådana där "påläggsskivor"? Det gick hem. Hos bägge barnen. De här grejerna har jag i min curry:

Kardemumma
Spiskummin
Paprikapulver
Vitlök
Tärnat grönt, syrligt äpple
Lök
Gul curry (madras)
Peppar
Ingefära
Kanel

Koka riset med en buljongtärning. Fräs sedan i lite olja med kryddorna. Toppa med strimlad kalkon.

ÄNTLIGEN!

Min fantastiska dator har äntligen kommit hem till det Värnska kället. Tack, snälla Lenovo.

Bloggtips: Smart mat

För ett tag sedan fick jag - efter att bl.a. fått inspiration av Stormhierta en idé att lägga ut ett kapitel ur min nästa bok här på bloggen. Jag fick massor av kommentarer och har reviderat nästan hela bokmanuset med kommentarerna som mall.

Några av Er som läser här mest regelbundet har sedan fått korrektur- och lektörstjänster och har kommit med ovärderlig input i det slutliga bokmanuset (och blir också tackade för det i slutet av boken!) :-) Men så fick jag av Stormhierta veta också att jag själv inspirerat hans fru i hennes skrivande. Att hon börjat jobba med ett eget bokmanus, och nu har hon faktiskt börjat blogga också.

Bloggen - Smart mat - är klart värd ett besök. Fina bilder och bra recept och dessutom med tips om pris på råvarorna. Temat är - som bloggen antyder "smart mat", d.v.s. 'klimatsmart och mat man mår bra av' - eller 'south beach'-mat om man så vill. Kul. Och - som sagt - bra skrivet.

Så: Kolla in den!

Sommarsvalka: En till sommarkaffedrink

Kollegan O. gjorde en jättegod liten kaffedrink till dessert åt oss härom dagen:

4½ dl starkt, kallt kaffe
½ l vaniljglass
1 krm kanel
Stavmixas

Dekorera med apelsin.

Sommarbuffé - lösningen på mina problem

Sommartid på förskolorna. Bara en handfull barn går på förskolan och några få pedagoger gör sitt bästa för att hålla igång verksamheten.I köket ägnas den extra tiden åt att städa, sortera gamla beställningar, inventera och märka utrustning.

Samtidigt har jag fortfarande människor med särskilda behov av "specielkost", som det heter i kommunens policypapper: Ett par vegetarianer, någon laktosintolerant, några som inte äter fläsk...

Igår fick det därför bli ett slags buffé. Jag skrev "gör din egen pastasallad" på menyn, stekte och skar några kycklingfiléer, fixade grönsaker, fetaost, rostade några bitar kycklingkorv, fixade till en vinägrett med senap och honung...

På det sättet kan ju de som inte tål något bara låta bli de sakerna de inte tål, vegetarianerna kan äta pastasallad utan kyckling, folk som vill ha köttbullar, kyckling eller korv på och i sin sallad kan ta det om de vill, andra kan använda osten, om de inte är laktosintoleranta... Ja, ni hajar. Alla kan plocka ihop något de tycker om. Alla blir mätta. Och alla får sin "specialkost" tillgodosedd.

Jag är så smart.

Dagens lunch - "typ cassoulet, kanske, fast med korv..."

En liten korvgryta med bönor och kyckling.

(4 port)
1 burk Heinz baked beans
1 msk kycklingfond
1 gul lök, tärnad.
1! dl rött matlagningsvin
1 msk tomatpuré
1 dl smörbönor
2 strimlade kycklingfiléer
Två sorters god korv - ungefär 250g, sammanlagt
1 dl vatten
Smör och olivolja till stekning.
Paprikapulver
Rosmarin
Vitlökspulver
Lökpulver
Salt
Vitpeppar
Spiskummin

Blanda kryddorna i en liten skål, till en trevlig liten grillkrydda
Krydda kycklingen och lägg i en stekpanna tillsammans med smöret och olivoljan.
Häll över i en gryta och fortsätt att i samma panna bryna löken.
Dela och stek vid behov korven.
I med fond, vin, tomatpuré och vatten i grytan. Låt koka ihop något
I med bönorna i grytan.
Så i med den stekta korven och löken.
Låt koka ihop ett kort tag. Servera med ris.

Dagens GI - kycklingsallad

Några av kollegorna äter GI-mat. Eller sådan där LCHF-mat, eller sådär. Ni hajar - mindre kolhydrater. Gärna mer fett. (Jag förstår att det finns en del begreppsförvirring här, men kolla in kostdoktorn.se, för att lära Er mer om vad som är vad).

Själv lagar jag bara maten. Och idag blev "dagens GI", en liten kycklingsallad. Jag valde att bara tranchera kycklingbröstet efter att ha stekt det (i olivolja, smör och lite kryddor, som salt, vitlök, paprika och rosmarin) och lägga det ovanpå salladen, som i övrigt bestod av isbergssallad, gul paprika och smörbönor i en liten olivoljedressing.

Så brukar JAG göra och det brukar bli så bra så, som Pippi säger!

Varmdagsmat - lite mozzarella

Det var extrapris på Mozzarella på min lokala coop-butik härom dagen. Tre mozzarella från Santa Lucia för tio kronor, för det var kort datum.

Och mozarella kan man ju alltid äta. Till exempel om det är så tokvarmt att man inte orkar äta något annat. Då kan det bli såhär, för att ändå försöka lura sig själv att man lyxar till det:

Mozarella i bitar på en tallrik.
Lite god olivolja
Lite vit balsamvinäger (aceto balsamico bianco)
Några tag med pepparkvarnen, som innehöll både rosépeppar, svartpeppar och vitpeppar
Lite svart vulkansalt

Och till detta dricker man förslagsvis vad som helst man tycker om. Utom möjligen öl.

...eller så kanske jag är Miljöpartist?

Har ju ett par dagar skrivit om den offentliga upphandlingen av sjukhusmat och med vämjelse konstaterat att Sodexho fått ett kontrakt de inte borde få, och dessutom på helt felaktiga grunder. Jag har varit arg och indignerad och känner att jag som kock i ett "offentligt" kök snart står på tur när kommunen vill spara pengar och centralisera (för-)skolemat. Men så:

Jag läser här fina blogginlägget hos kostdoktorn och inser att jag kanske är miljöpartist - trots allt!

För vad kan man annars tänka sig när man läser något så här vackert i DN?

- Vi vill få tillbaka yrkesstoltheten bland personalen, säger MP-språkröret Peter Eriksson.

Amen! Amen! Amen!

Plötsligt inser jag att det FINNS politiker som bryr sig. På riktigt. Och som faktiskt tycker att det är viktigt med GOD, närande, och lokalt lagad mat. Lagad av engagerade, kunniga kockar och kokerskor som känner sina gäster och som har ett personligt engagemang i sin arbetsmiljö.

Det känns på något sätt som om jag faktiskt ÄR miljöpartist.

...och det verkar också som om upphandlingen varit olaglig...

Jag skrev ju igår ett inlägg om hur irriterad jag var på hur den upphandling av sjukhusmat i Stockholm hade gått till och hur jag såg paralleller till "min värld" med mat för barn. Sodexho hade redan innan upphandlingen information om hur politikerna skulle ställa kraven för upphandlingen och kunde "skruva till" sitt anbud så att det precis passade. Dessutom godkände till slut politikerna inte några andra leverantörer! Sodexho kunde själva vara med och skriva kravspecen på det avtal man sedan kunde leverera till. (Lite som t.ex. bluffklubben "Skolmatens vänner" - en intresseorganisation där några livsmedelsföretag skriver rekommendationer för barn att äta tillsatser, för att det är "säkrare" än lokalt tillagad mat). Snyggt. Inte.

I dagens SvD går det att läsa en uppföljning på artikeln, som bl.a. berättar att upphandlingen varit olaglig. Bl.a.

... [Det] anges felaktigt i upphandlingsstrategin att beslut fattats av politikerna i produktionsutskottet, trots att utredarna inte kunnat hitta några handlingar eller annat som styrker detta.

Detta är enligt rapporten tecken på ”en informell styrning som inte är godtagbar från kommunalrättslig och demokratisk synpunkt”.

SKL riktar skarp kritik även på andra punkter:

• Den så kallade Steamplicity-rapporten som fullmäktige beställt för att utvärdera den nya portionspackade mikromaten innan den köptes in användes inte vid upphandlingen. Det trots att det tydligt angetts och att detta var en förutsättning för att undvika felsatsningar.

• Upphandlingen av personalmat och patientmat slogs ihop och sköttes inom ramen för vad som kallas samordnad upphandling, allt i strid med fattade beslut.

• När upphandlarna till slut bara hade ett anbud att utvärdera - Sodexos - borde upphandlingen inte ha slutförts.

...

Men oavsett om man nu har brutit mot lagen kommer man förmodligen inte kunna dra sig ur avtalet med Sodexho. Man blir då nämligen stämd för avtalsbrott. Gamla och sjuka kommer även fortsättningsvis få anonym, återuppvärmbar, portionspackad, smaklös skitmat.

En liten shake i sommarvärmen

Ja - eller vad man skall kalla det.

Lite is lägges i botten på en tillbringare
I med 1½ dl Valio Vanilj och rabarberyoghurt
I med ½ dl vispgrädde
I med 3 dl mjölk och 1 krm vaniljsocker
I med norra Europas största näve hallon

Stavmixa till isen krossats och du har en jämn, tjock konsistens.

Mums.

Konspirationer bakom centralisering av kök?

Läser i SvD idag om hur upphandlingen av sjukhusmat för Stockholms läns landsting gick till och blir mörkrädd.

Mörkrädd för att jag känner igen en del av tongångarna från de försök att centralisera all skomat och förskolemat som görs i Stockholm.

Livsmedelsindustrins företrädare går ihop i föreningar med käcka namn och får själva vara med och mer eller mindre själav skriva de policies och kostråd som skall gälla i varje enskild kommun. Kostchefer anställs på konsultuppdrag från livsmedelsbranchen.

En branch där man gärna ersätter "riktiga" produkter med tillsatser. Det är billigare. Det är lättare att "näringsberäkna" varje portion. Det är billigare. Mycket billigare.

Är det någon mer än jag som ser en fara i att A) mat för sjuka, gamla och barn i mindre och mindre utsträckning lagas av folk som känner just de sjuka, de gamla och barnen och/eller har intresse just för det? B) det är en industri som komersiellt vill öka vinsten på varje portion som själva tar fram riktlinjerna för vad som skall vara ett rekommenderat dagligt intag av just sina egna livsmedel?

Varmdagsmat?

Det är sommar. I Stockholm har det de senaste dagarna varit mellan 25 och 30 grader, lite beroende på var i stan man är, på eftermiddagarna.

Själv har jag svårt att äta när det är så varmt. Jag blir likskom inte hungrig. Jag ser till att dricka mycket, men jag har jättesvårt för att äta. Det blir bara kanske en tallrik yoghurt, eller lite bär och nötter eller så till lunch. En sallad eller skinka och melon till middag. Jag äter däremot gärna frukost. Ägg, smörgås, yoghurt, juice, kaffe... Varje dag. Men just lunchen - och middagen - tycker jag är svårt att äta.

Svaret har ibland blivit "sallad med något på". Där "något på" kan vara grillad haloumi, några skivor mozarella och en vinägrett, lite stekt bacon som fått svalna, lite tonfisk, några räkor och ett kallt kokt ägg, lite rostade pinjenötter...

Ni hajar.

Ibland gör jag bara grönsaksstavar och någon dipp på typ gräddfil eller creme fraiche. Ibland öppnar jag en burk sill och lägger lite på en smörgås.

Hur äter ni, när det är riktigt, riktigt varmt? Är det bara jag som inte klarar av att äta?

Vegschnitzel

Dagens vegetariska recept. En liten "vegetarisk schnitzel".

4 dl kikärter på burk
4 dl smörbönor (kokta)
1 tsk salt
1 dl finhackad gräslök
1 vitlöksklyfta
1 tsk lökpulver
1 krm vitpeppar
1 dl ströbröd
1 dl majsstärkelse

Mixas till en smet.
Smeten kluttas ut i ströbröd och vändes.
Friteras i 180 grader varm olja, i c:a 3 minuter på varje sida.

Servera till t.ex. örtcremefraiche, en salsa, eller som jag - lägg på en sallad. Senapsvinaigrette är jättegott!

"Din mamma" - och min.

Jobbar man i kök är tonen ibland rå med hjärtlig. Och ibland rå och hjärtlös. Inte sällan slutar det i kök med människor man känner i uttryck som "äh - håll kärften" eller "far åt helvete". Ibland - men mycket mer sällan - kommer något hip-hopande hormonyngel in i bilden och drar en "Din mamma..."

Meningar som "Din mamma..." handlar om att någons mamma är "så tjock att...", eller "så dum att..." eller bara, helt enkelt just "Din mamma..." och sedan låta fantasin själv fylla i.

Jag blir själv rätt irriterad när folk kör den där "Din mamma..."-grejen, så jag brukar fylla i "är fantastisk". För så är det. Min mamma är bäst. Och faktiskt - vore det inte för mamma skulle jag säkert aldrig blivit kock. Ingen har i så stor grad som mamma inspirerat min egen matlagning. Ingen har så ofta som mamma kommit med förslag, nya recepttips, goda idéer, eller varit en axel att gråta mot när det varit körigt på jobbet. Kort sagt - Min mamma är fantastisk.

Din mamma...?

--

Förresten - här kommer någon annans mamma (och pappa)s låt:

"California Dreamin'" - här framförd av en kille som fortfarande bor ihop med sin mamma:

Wow! Vilken vecka!

En sådan fantastisk vecka jag har på jobbet! Helt suverän. Och det känns som det behövs nu, efter ett par månader med väldigt högt tempo och bitvis en del motgångar! Men i alla fall - det har varit helt suveränt! Eller vad sägs om:

A) I måndags anställdes - till mitt kök - Sveriges kanske trevligaste kallskänka. En klockren rekrytering. (Jag har världens bästa chef - förresten - om jag inte skrivit det förut. Hon tycker inte alltid som jag, men hon tycker oftast rätt. Och den här gången tyckte vi dessutom lika!)

B) Vi har under början av veckan fått tillbaka stadens brukarundersökning där man mätt kvaliteten på alla förskolor. En av mätpunkterna var "mat" och mitt kök var bäst i min stadsdel. Allra bäst. Fantastiskt roligt - för det har varit min ambition att bli bäst på det här - först i min stadsdel (check!) sedan i Stockholm (still working) och till sist i Sverige. Att uppnå det här målet har definitivt sporrat mig att fortsätta jobba ännu hårdare för att bibehålla och höja kvaliteten vidare!

C) Idag hade jag fått mail, i min privata maillåda, från en av mina största idoler, både mat(-filosofi)-mässigt och i mitt skrivande! Det är säkert jättelöjligt, men det är nästan som att bli friad till, eller att hitta den där lappen i skåpet från den snyggaste tjejen i skolan, när man gick på högstadiet....

I vissa kretsar skulle det nu vara dags för ett "Hallelujah!"

Dagens lilla sommardrink

½ dl kallt mocca-kaffe
3 dl mjölk
1 dl vispgrädde
Några isbitar
2 skedar o'boy-pulver

mixas lätt och hälls upp i ett stort glas

Kan - för ett vuxnare alternativ också spetsas med t.ex. bailey's eller kaluha.

Sommar - på riktigt

För idag börjar ju Allsång på Skansen. Med Tomas Ledin. :-) Själv "fuskgrillar" jag, eftersom vi inte får grilla på balkongen - i mitt hus. Det blir att slänga i grejerna i en grillpanna för att ändå få lite mönster på dem.

Ikväll blev det en god marinerad karrékotlett och halloumi, som jag marinerat i lite vit balsamvinäger.

Till fläskkarrén blev det en marinad på tomatpuré, soja, vitlök, honung, salt, peppar, ingefära, olja och lite annat smått och gott.

Mums.

Päronmarmelad - typ som rabarbermarmelad, fast inte...

O. har inte varit fantastiskt utmanad av arbetsuppgifterna på sistone. Så - i förra veckan - hade vi "midsommarlunch" och genast blev det lite roligare grejer att göra.

På torsdagen, dagen före midsommarafton, hade vi dessutom planerat att göra av med fina rabarber, som skänkts oss i gåva av världens bästa Kock-Anna. Vi hade noggrannt planerat att göra marmelad på dessa. Med ingefära.

Något förvånade måste jag nog tillstå att vi blev när vi på torsdagen inte hittade några rabarber. Vi hade ju förberett dessa tidigare - rensat, skalat och skurit och sedan låtit ligga i citrondroppat vatten - för att kunna användas på torsdag morgon.

Mystiken tätnade emellertid då det helt plötsligt fanns en massa rabarberpaj på jobbet. Någon hade tagit våra rabarber och använt i sin paj, som nu skulle kollektiv-mumsas på rasten. Sista dagen som det var för flera av våra vikarier.

Det blev att hitta på något annat att göra marmelad på.

Lite snopna lade vi märke till att päronen gärna behövde göras av med före måndag och eftermiddagen ägnades således åt "typ rabarbermarmelad"-kok. Fast med päron. Såhär blev det:


10 stora päron (lite drygt, kanske?) - skalade i tärningar
1 stor tumme av ingefära - skalad - i brunoise
1 näve socker
Några apelsinskal

Kokas till rätt konsistens. Får svalna och hälles upp i burk.
Serveras med fördel till kex och ost.

Och mer off-topic: Till salu

Ni som känner mig vet att jag lirar trummor. Ni andra - Jag lirar trummor. Nu läggs den kyrka där trummorna stått ned och jag måste flytta på trummorna - före tisdag. Och jag har ingenstans att ha dem (min etta med sovalkov är helt enkelt för liten), så - well - om någon vill ha trummor billigt kan det bli en väldigt snabb affär!

Och tvärt om - om någon vill ha mycket trummor snabbt blir det väldigt billigt!

--

Det är ett "rockigt" set med mycket trummor för pengarna:
Tre hänpukor (10", 12" 13"), varav en på ensam arm att clampas upp i stativ och två på pukhållare på bastrumman, Två golvpukor (14" och 16"), En baskagge (22") och två virveltrummor (En i trä - som inte finns med på bilden, men är en gammal pearlvirvel i björk och klädd med röd sparkle-finish och en i plåt, bägge 14" * 7")

För dessa trummor - 1500:-

--

Hardware

Dubbelpedal - Pearl P122TW - Nya, vändbara klubbor (för olika hårdhet i slagen)
Två bomcymbalstativ
Ett rakt cymbalstativ
Ett hihat-stativ
Pukhållare och pukarm

En sisådär 1500:- till

--

Till sist - cymbaler

Ett set "Sabian B8" i hardcase
(Hihatlock - 14", en craschcymbal 16" och en ridecymbal 20")
En 12" Stagg DH Brilliant China Splash


Tjae - de är väl hållna - inga nyckelhål eller något, sparsamt spelade, med hardcase.

1500:- ?
--

Det finns lite annat smått och gott - slagverktyg, lite rytminstrument (trumtamburin, koklocka, block, kanske någon liten meningslös cymbal) som man får med i en "godispåse" på köpet, om man köper rubb och stubb.

Och då betalar man 4000:- För allt. Grejerna finns i Nacka, att hämta. Man tar en STOR bil (skåpbil) eller släpkärra med sig och 4 tusingar i kontanter med sig till där vi gör upp affären. Vill man köpa grejerna hör man av sig till e-postadressen här till höger med namn, telefonnummer dagtid och när du kan komma och hämta grejerna.

Senast tisdag kväll.

Off topic: Gamla bloggbekanta

I morgon är det måndag. Och "dagen efter midsommarhelgen". Oundlvikligen kommer vi att att på jobbet tvingas redogöra för hur våra midsomrar har varit. Men den här grejen - att skriva om hur det kan vara - har redan en annan "gammal bekant" eller kanske tillochmed "frikyrklig vän" skrivit om en gång i tiden - Emanuel Karlsten, killen som förresten är webredaktör för tidningen Dagens websida. Han hade en gång en blogg där han skrev rappt, roligt och personligt om olika företeelser och jag tycker att den här texten är bland det bästa och mest målande jag läst.

När jag läser den igen kollar jag in datumet. För det känns ju som att jag läste texten igår. Det är alltså två år sedan. Och jag kunde den fortfarande. Nästan ordagrant. Så finns det inte många som skriver.

Kolla in Emanuel.

Vad che-kar du?

Läser i Aftonbladet att Lydia Guevara - Ernesto "Che" Guevaras barnbarn gjort ett modelljobb för PETA - en djurrättsgrupp som tycker att alla borde vara vegetarianer.

Jag vet inte riktigt vad jag skall tycka om uttalanden som det. Jag tycker att det är en smula osmakligt att vi i delar av världen som faktiskt kan välja vad vi äter inte äter de djur och hela de djur vi faktiskt slaktar. Samtidigt tycker jag att det är direkt stötande när vi - som västerlänningar t.ex. - är ute och reser och ber om "vegetariska alternativ" på ställen där det inte finns på menyn. På vissa ställen i världen är en kyckling eller en bit fläsk just skillnaden mellan liv och död och att då ha mage att i stället be om andra proteiner är direkt osmakligt för att inte använda ord som "perverst".

Nåväl.

Jag är - som ni vet vid det här laget - INTE vegetarian. Men jag gillar vegetarisk mat. Och jag gillar alla vegetarianer jag känner. I princip. Det finns nog inga som tänker så mycket på kött som vegetarianer. Å andra sidan - det finns nog ingen som tänker så mycket på snygga tjejer endast iklädda morötter som jag - så - läs den här artikeln! :-)

Stora laxdagen

Åt varmrökt lax med en jättegod senapsdressing (mammas recept - se nedan) och färskpotatis till lunch.

Sedan blev det sushi med bl.a. laxbitar till middag.

Och nu blev det en bagel med cream cheese, en mycket fint hackad schalottenlök och - faktiskt - rökt lax.

--

Dressing till varmrökt lax (Tack mamma, för receptet)

1 dl creme fraiche
2 msk söt, stark senap (Graveleijs är jättegod!)
En god nypa finhackad dill
En något mindre nypa salt

Rörs ihop till en vacker, slät, ljusgul dressing.

Godaste midsommarmaten

Läser på DN.se om "den godaste midsommarmaten" och ser att idolen Jens Linder är med och bidrar med ett web-tv-inslag om - gissa - Jo SILL! Så - kolla in!

Ingen midsommar utan sill...

Har ju skrivit om sill flera gånger förut, både här på bloggen och annorstädes och nu i midsommartider är ju ämnet aktuellt igen.

På midsommar äter tydligen vi svenskar mer sill än under hela det övriga året tillsammans. Och det är framförallt matjessill som går åt. Det är alltså inte konstigt att livsmedelsjätten Abba lanserar nya sillsorter lagom till midsommar: Brännö gräslökssill med kaviar, Vinga Vitlökssill och något som Abba själva kallar Västkustsill. Alla smakerna lanseras som "extra krämiga" och kommer alltså i en dressing (creme fraiche eller majonnäs, typ) och är - enligt Abba själva - "sill för folk som kanske inte äter sill så ofta".

Själv äter jag sill ofta. Och jag håller med Abba - med de här sillarna kanske man inte äter sill så ofta. Västkustsillen är god, men de andra sillarna är inget vidare. Abbas Sommarmatjes - komplett med gräddfil och gräslök är direkt löbbig och i mitt tycke nästintill oätlig.

Men jag skall inte gnälla på Abba. De gör bra produkter. Vissa av deras sillar (brännvinssillen, bl.a.) är riktigt, riktigt bra. Det är bara med de här produkterna, ungefär som med Kalles Kaviar (också en Abba-produkt) att man försöker utveckla redan färdiga, bra, säkra produkter till något lite "tuffare" och så blir det fel. Man får inte folk som inte äter sill att äta "sommarmatjes" man får inte folk som gillar kaviar att äta "Kalles prickiga". I stället vattnar man ut ett annars starkt varumärke genom att bredda sig så att kvaliteten inte längre synns bland alla halvmesyrer. 'Nuf said.


Nej - då gillar jag i stället Sturegallerians roliga "vår egna sill" - där man tagit fram en lyxig egen sillvariant och sedan både sålt färdiga burkar och släppt receptet på den, till ällmänt implementerande. Kul!

Recept på Sturesill (6-8 personer)



3 dl matlagning-crème fraiche (34%)
1 dl gräddfil
210 g urvattnade sillfiléer
½ finhackad purjolök
1 dl torr champagne (i Sturesillen används Bollinger). Fungerar även med torrt, mousserande vitt vin (till exempel Cremant från Alsace)
½ granatäpple
3 msk forellrom


Blanda crème fraiche och gräddfil tillsammans i en skål. Finhacka purjolöken och vända ner den lite lätt tillsammans med Crème fraichen och gräddfilen. Skär sedan de inlagda sillfiléerna i lagom stora bitar och lägg ner dem i skålen. Gröp ur och häll i halva granatäpplet, se till att endast få med kärnorna med frukten och inte det vita innerskalet. Låt även saften från frukten följa med. Häll på champagnen, den kommer att lägga sig som ett bubblande skum. Vänd sedan sakta och försiktigt med en sked så att syran från champagnen får jämn spridning. Avsluta med att lägga på forellromen och vänd runt blandningen mycket försiktigt så att rommen bevaras spänstiga och hela. Låt Sturesillen stå kylt och dra i 1-2 dygn, allra helst 2. Servera tillsammans med färskpotatis eller på stenugnsbakat knäckebröd. En kall lager och en snaps passar utmärkt till.

En skojig, "krämig" sill som andas lyx och flärd, men också en intelligent tilltag att liksom låta folk pröva på att göra något själva! Jättekul! Bra jobbat, Sturegallerian.

Och glad midsommar, alla.

Från en av mina stamgäster...

Att arbeta på förskola är att ha - i mitt fall - 200 stamgäster. 200 personer som varje dag äter min mat. Det är ett fantastiskt jobb, där man får en väldigt nära kontakt med gästen och jag älskar det!

Nu är det sommarlovstider och barnen försvinner en efter en på semester. Några slutar på förskolan för att börja i förskoleklass. Andra kommer tillbaka i höst.

Här är en av de fina presenter lilla jag fick av en av stamgästerna: "En racerbil. Med TV-antenner på, så man kan titta på TV i bilen - och så går den på gräset. Det är en miljöbil".

Fantastiskt.

Och kolla in - han har skrivit själv! Både sitt eget namn och mitt. "Jespär".

Tack - alla underbara barn, för den här terminen. Och tack för alla fina presenter! Och tack för alla fina, goda, roliga och trevliga stunder tillsammans - på luncher, matråd, mellanmål, fester mm. Och välkomna - när som helst - i mitt kök!

Helt otroligt!

Men faktiskt - efter 22 veckor i rad med försenade, trasiga, fellevererade, borttappade, krossade och felaktiga varor från en av våra leverantörer kom igår - faktiskt - våra var or. Alla Våra Varor. På första försöket. I'm beside myself!

Världens bästa kallskänka på besök.

Jo - min "gamla" kallskänka har ju slutat på jobbet - och tills vidare får jag dras med O. (som i Odåga) :-) Vi "söker kallskänka" på jobbet och jag har pratat med typ alla i bekantskapskretsen, men det är lite svårt att få tag på folk, såhär i sommartider. Så - igår hände något väldigt roligt på jobbet.

Kallskänkan var på mitt jobb ett tag och hälsade på och sattes snabbt i arbete med att hacka röd lök och röra hovmästarsås. Lyckis mig!

Barnmat - makaroner med paprikasås

Lillkillen - som ju blev ett år i veckan - har varit här. Han äter nu "mjuk, men riktig" mat (han har lite tänder) men man får mata honom fortfarande. Idag funderade jag ett tag på vad jag skulle lagam tills jag hittade ett par tomater och en paprika i kylskåpet. Med några schalottenlökar, lite vitlök och så olivolja blev det en god liten pastasås, som sonen tyckte var väldigt god.

När jag så varit och hämtat dottern (som sovit över hos farmor och farfar) fick även hon en portion. Som försvann i ett nafs. Det här verkar vara en ny klassiker i det Värnska köket, som fungerar bra på barn. I alla fall mina barn!

--

Paprikasås (4 port)

1 röd paprika
5 st tomater
3 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
1 msk olivolja
1 tsk oregano
1 krm vitlökspeppar
1 dl vatten
Mjöl till redning (ideal vetemjöl)

Tärna paprikan, löken, tomaterna, vitlöken och lägg i en paanna med olivoljan.
Låt "steka" på mellanvärme tills tomaterna släppt ordentligt med vätska.
Stavmixa såsen
Passera genom en finmaskig sil
Ställ tillbaka såsen på spisen
Red av med mjölet. Vispa såsen len.
Krydda med vitlökspeppar och vitlökspeppar

- Till vuxna - smaka av med lite salt (barn skall inte äta salt, för sina njurars skull).

Krönika - presentationen får aldrig bli viktigare än råvarorna

Någon frågade i kommentarerna till ett tidigare inlägg om min senaste krönika i Restaurangvärlden (som f.ö. jobbar med sin websajt. Snart skall tydligen min krönika - och andras - finnas sökbara på den nya websajten). En krönika som faktiskt är inspirerad av Kinnas nya fina bok. Har pratat med min redaktör och nu är det tydligen ok att publicera den även här så - här kommer den:

Jag är kock. Jag är stolt. Jag har världens bästa och finaste jobb! Ett jobb som många gånger är kreativt, nyskapande och snudd på avantgardistiskt.

Samtidigt är det ett väldigt traditionellt yrke. Vi lär oss handgrepp från våra köksmästare, som lärt sig från sina köksmästare och så vidare i lång rad av stolta hantverkare. Ofta är arbetsmoment som vi utför dagligen flera hundra år gamla.

Därför är jag tacksam när jag ser – i en uppsjö av nya, moderna, nytänkande och tematiska kokböcker – en kokbok om just traditioner!

I I mormors skafferi gör författaren djupdykningar i sådant som konservering, syltning, saftning och inläggningar, utifrån fem generationers samlade recept. Kunskaper som förr var essentiella för varje kostnadsmedveten kock och förutsättningen för att vi over huvud taget hade något att servera under vinterns kalla månader.

Jag blir glad över att någon tar tag i den här kunskapen, samtidigt som jag nästan blir arg över att det alls ska behövas. Det här är kunskap som ALLA hade förr. Innan klämflaskor, metallringar, ögondroppspippetter och såsduttar kring potatispuckar intog scenen var det just de här kunskaperna som var själva grunden till köksarbetet: Att ta tillvara på naturens gåvor.

Råvarorna var viktigare än presentationen, en tanke som känns ganska långt borta i en tid där matlagning mer och mer blivit effektsökeri.

Retad och inspirerad tvingar jag min commis att råröra lingon till köttbullarna som förskolebarnen ska få till dagens lunch. Det känns plötsligt oerhört viktigt att gå tillbaka till grunderna – innan de glöms bort. Jag lägger in gurka till sjömansbiffen vi ska ha på onsdag, och nästa dag tar jag in barnen I köket och visar hur man lägger in olika matvaror i olja och ättikslag.

Jag är stolt över att vara kock och ha möjlighet att föra gamla smaker och traditioner vidare till en ny generation. Kryddpeppar och lagerblad i stället för taco- och pizzakrydda. Tack för påminnelsen!


Byline: [bild] Jesper Värn, kock och matbloggare som just nu lagar mat på en förskola I Stockholm



[Just nu:]

Tummen upp
Våren och försommaren, när man äntligen kan sitta ute och äta och dricka gott och konspirera inför världsherraväldet.



Tummen ned
Restauranger som har uteservering men saknar personal där ute, så att man som gäst måste gå in för att få service.

Jag - en vänsterpartist?

Läser det här inlägget, efter att ha kollat på bloggportalen knuff.se och inser att jag blir jätteupprörd på kommunpolitikerna i Nybro. Jag - som är erkänt "opolitiskt", inte speciellt insatt i politiska frågor över huvud taget och ALDRIG skulle ställa mig speciellt långt ut på vänsterkanten känner att - "jag kanske ändå ÄR lite socialistisk? Trots allt?"

För - som det heter "All samlad kunskapa säger" att: A) kvaliteten på mat som tillagas åt barn och gamla är högre ju mindre skala den lagas i. B) att halvfabrikat är dyrt, smakar illa och är ineffektivt i alla miljöhänseenden vi vet C) att centralkök blir "single point of failure" och näppeligen hanterar mat säkert eller på ett tekniskt korrekt sätt D) att transporter sliter på miljön, kostar pengar och att bara varmhålla mat slösar mer energi än vad det skulle ha kostat att tillaga maten på plats. E) När man inte ger möjligheter till folk att växa och utveckla sig i köksarbete stagnerar man och allt blir dåligt - både kvaliteten på maten, motivationen hos personalen och allt blir ineffektivt.

Kort sagt: Närlagat = Bra, Stora centralkök = Alltid dåligt.

Om jag nu är vänsterpartist innerst inne är det således centerns och sossarnas fel! :-)

Snabb middag: Varm sallad

Varm sallad - den gamla förrätten som fanns på alla fräcka bistros i början på tjugohundratalet. En varm sallad är just det - en sallad med något varmt. Själv brukar jag göra sallader med kyckling, bacon, kycklinglever eller något annat kul (köttfärs) eller lite vad som finns hemma.

Ikväll blev det ett "one pan wonder" där jag började med bacon i en panna. Hackade i morötter som fick dra åt sig av det goda baconfettet, fortsatte med paprikastrimlor och gjorde till sist krutonger av några skivor morotsbröd från frukosten och tärnade i en bit ost.

Snabbt, enkelt och gott. Schysst krubb, helt enkelt.

Dags för en liten paus? Med sushi?

Har skrivit om kock-Annas väldigt fyndiga "inte-mat-blogg" - En liten paus - tidigare, men såg nu att hon skrivit om Sushi-kitet, som jag och O. kollade in på GastroNord förra året. Check it out.

Det är skönt att vara två...

Det är skönt att - som den här sommaren - vara två i köket. Förra året var jag ensam i köket i princip hela året och då gör man verkligen ALLT själv. I år har jag ju fått utökad tjänst och en kallskänke-tjänst tillförd köket. Kanon.

O. (som i odåga) - min gamla följeslagare - och jag stretar på tillsammans. Med alla de där "extra små roliga grejerna" som infinner sig i maj och juni, då all verksamhet skall avslutas för året. Det är avslutningsfester, utflykter, små föräldramiddagar, temadagar, vikarie- elev- eller praktikantavtackningar, personalfikan osv. Och då är det skönt att man är två. Två som har samma syn på vad som kan göras och hur mycket tid eller resurser som det är realistiskt att det får ta. Två som faktiskt VILL lösa problemen och inte säga "nej" till kollegor. Två som vill vara "killarna som klarar biffen" snarare än "killarna som alltid stoppar alla bra idéer".

Och i förra veckan, då en fryskompressor packade ihop (och jag därför stått med en frys paj sedan dess) på tisdagen, ett överfullt soprum (som gjorde att jag inte blev av med allt emballage - tänk 200 mjölkkartonger, t.ex.) och inte en enda dag på jobbet som slutar före fem (och utan rast, eller att ha hunnit äta lunch) är det - faktiskt - väldigt skönt att man är två.

Det är skönt att kunna dela upp arbetet. Det är skönt att kunna bolla idéer med varandra. Det är skönt att kunna skratta tillsammans när man är så trött att det man egentligen vill göra är att krypa ihop i fosterställning i ett hörn och gråta sig till sömns. Det är skönt att ha någon som berikar ens ordförråd med nya svordomar då Menigo, för artonde veckan i rad missar ens leverans.

Så man har tid att peta med det där andra. Det som gör skillnad: Maten.



Måndagens grillkväll på en av avdelningarna. En avdelning bjuder traditionellt in föräldrar och barn på gemensam grillkväll på gården. Ett trevlig initiativ. Till persosnalen på avdelningen (samt ett barn till en i personalen) blev det grillspett med köttbullar och grönsaker samt efterrättsspett på ananas och apelsin med chokladsås.

Chokladsåsen:
2 msk fin kakao2 dl grädde
1 tsk sirap
1 tsk råsocker
Förs ihop under värme tills såsen fått gå ihop lite och monteras sedan med ½ msk kokosfett (eller smör) för att blankas av och få finare konsistens.

På tisdagen hade en annan avdelning avdelningsplanering. Eftersom man är kvar på jobbet en god tid utanför ordinarie schemalagd tid (den här kvällen kom man hem efter klockan 8 på kvällen och den som jobbat minst på den avdelningen hade då bara varit på jobbet i 12 timmar!) behövs det något att äta. Som här - en kycklingsallad med (om man inte är allergisk) paprika, rostade solroskärnor och ost. Till detta serverades en enkel balsamvinägerreduktion och småbaguetter. Om andra gör SITT bästa för att kunna göra DET bästa med och för barnen skall i alla fall jag göra MITT bästa för att underlätta deras arbete!

Torsdagens konferens inleddes med personalmöte - eller APT som vi kallar det - på en av förskolorna, en kaffe-buffé med kaffe, te och smörgåsar med "lite roliga pålägg". O. (som i odåga) fick tillfälle att visa sig på styva linan efter sin thailandsvistelse och stila lite med vackra frukt- och grönsaks-sniderier. Schysst!

Kalles prickiga

Fick härom veckan varuprover från livsmedelsföretaget abba och i påsen fanns en smältost med små korn av mildrökt kaviar - Kalles prickiga.

Så - hur smakar det då? Det smakar... ost... och lite salt. En liten syrlighet från den milt rökta rommen, men det smakar väldigt lite kaviar. Pålägget är vad man skulle kunna kalla "kaviar för folk som inte gillar kaviar" och jag - som inte tycker jättemycket om kaviar (och som föraktar kaviarprodukter som innehåller obskyra utblandningsmedel som banan) tycker att det smakar "helt ok", men det är inte en produkt jag kommer att köpa själv. Jag tycker helt enkelt inte att det är värt pengarna.

Tycker jag att man skall prova den här produkten även om man måste betala för den? Ja - om du t.ex. aldrig ätit svensk smörgåskaviar tidigare och vill ha något gott att t.ex. fylla en krustad med eller så, men produkten är lite... tråkig, tror jag är ordet jag söker.

Förresten - har ni sett att Ragazze-tjejerna har skrivit om det här? Och att de var ännu elakare än jag? Kolla in!

En spegelbild av mitt forna jag

...eller en skugga. Eller en spillra. Jag är trött. Jättetrött. Uan att veta riktigt varför har jag varit trött i flera veckor. Såpass trött - bitvis - att jag blödit näsblod. Att jag somnat på bussen till och från jobbet. Att jag somnat ätandes min middag.

Ibland har jag haft pulsrusningar och hjärtklappningar. Läkaren kallar det "sinusarytmi". Jag kallar det "obehagligt". Och ingen av oss vet vad det beror på.

Jag har samtidigt svårt att somna in. Svårt att komma till ro. Och jag vaknar lätt. Och r jättetrött.

Och nu har jag öroninflammation.

Så det kan ta ett par dagar innan jag skriver igen.

Mitt namn i eldskrift...

Idag fick säkert alla proffs sin restaurangvärlden i brevlådan. I det här numret har jag med en krönika om hur inspirerad jag blev av Kinnas fina "I mormors skafferi" och hur jag plågade min commis och min omgivning med mina nyvunna entusiasm för inläggningar, sylt, råröror och konserveringar!

Kolla in den, om du har ett nummer!

Utflyttningsfest

Maj på förskola är ungefär som julbordssäsongen på en restaurang. Det är något i princip varje dag och det är långa - och bråda - dagar. Samtidigt är det väldigt roligt. Igår var det "utflyttningsfest" för de barn som fyllt sex år och som skall börja i förskoleklass på skolan i höst.

De hade själva fått välja maten - kycklingklubbor och potatisklyftor, med aîoli och kokta majskolvar.

Det är jätteroligt att kunna vara med och hjälpa till med sådana här saker - de är omväxlande och de gör jobbet variernade. Och det är ju alltid roligt med fester! På Ekbacken har man faktiskt en och annan egen festtradition: Man har julbord, påskbord, midsommarlunch. Så är det ju nobelfest, uppflyttningsfest när de yngre barnen flyttar upp på "storbarns-avdelning", vårfesten och så alltså utflyttningsfesten.

Makaroner med kokosmjölkstuvad spenat och surimi

1 gul lök
30 g smör
8 surimipinnar
300 g hackat spenat
100 g kokosmjölk
1 fiskbuljongtärning
1 msk vit balsamvinäger
1 vitlöksklyfta
Salt och vitpeppar

Makaroner - kokta.

Hacka löken fint och låt gå i en panna med lite smör.
När löken gått mjuk, i med spenaten i pannan.
När spenaten är mjuk, men innan den kokat ihop alldeles - slå över kokosmjölk och vit balsamvinäger.
Tillsätt fiskbuljongtärningen.
Finhacka vitlöken och låt koka med i stuvningen.
Dela surimipinnarna och låt få följa med i stuvningen.
Smaka av med salt och vitpeppar.

Vänd ned stuvningen i de kokta makaronerna.

Såhär fint har jag det i mitt kök

Chef's table - bordet i mitt kök - på Ekbacken har sett risigt ut sedan långt innan jag kom dit. Nu - med en fin vaxduk ser det ut som en bättre kvarterspizzeria! :-)

Avdelningsmöte

I fredags - då det p.g.a. "klämdag" inte var sådär jättemånga barn på jobbet - hade vi i köket "planeringstid" då vi bland annat tog oss igenom vårt egenkontrollprogram och reviderade det. Dessutom pratade vi lite om framtiden - hur hösten skall se ut och sådär.

Och då måste man ju ha sig en stärkande smoothie:

(2 st)

200g frusna hallon
½ l filmjölk
2 bananer
lite koncentrerad äppeljuice

Stavmixas
Dekorera med mynta och hallon

Salsa med goda örter

Det händer ibland på jobbet, inte minst när jag lagar mat åt våra vegetarianer, att jag rör ihop något slags salsa för att ha någon sås att lägga på tallriken.

I fredags blev det den här skönheten, och eftersom jag hade lite örter från veckan över blev det lite särskilt gott.

(4 port.)
1 burk krossade tomater
1 gul tärnad lök
1 tsk balsamvinäger
1 msk thai chili-sås
1 gul paprika i tärningar

Och så typ

1 nypa färsk finhackad persilja
1 nypa färsk finhackad grönmynta
1 nypa färsk finhackad citronmeliss
1 nypa färsk finhackad basilika

Rör om i en stor skål. Smaka av med salt.

Är du med?

Är någon mer med i Max tävling Hamburger-SM? Givetvis är jag med. Och du borde också vara med. Du har tills på söndag att få in ditt recept. Kör hårt!

Nya boken

Det rullar på med arbetet med nya "Krubb-boken" (som även den kommer ut på Vulkan) och i veckan fick jag se det här fina förslaget på omslag.

Titeln - "Finns det någon mer mat?" är en inte helt ovanlig fråga i mitt jobbkök och boken som ju är skriven från november 2007 och fram till nu är i stor del skriven på Ekbacken, så boken kan sägas innehålla recept på "mat för barn" och omslaget har en av våra leverantörers adressetiketter för att påminna om att det är en förskola maten kommer från. Jättekul och jättefint!

Nu skall bara lite småtexter om författaren, förord, tacktexter och någon mer krönika eller vad man skall kalla det för in i boken så är den klar för korrektur och sedan kommer den ut. Någon vecka till kanske?

Vem vill ha ett recensionsex?

Att vara kock på förskola

Att vara kock på förskola är fantastiskt. Jag har skrivit det många gånger förr, men det finns så otroligt många fördelar med att arbeta på förskola. Jag skulle vilja at ALLA mina kock-kollegor någon gång fick privilegiet att få jobba på förskola ett tag. Och då gärna en förskola som min.

Bland fördelarna finns - förutom arbetstiderna (som ju är oslagbara), friheten och tempot i arbetet - kontakten man får med gästerna. Gästerna är ju framförallt barnen som går på förskolan och det är egentligen dem jag arbetar för, men jag har också en liten grupp stamgäster som jag inte så ofta skriver om - mina kollegor. Personalen på förskolan.

Att vara kock på förskola, vår arbetsplats - där vi ju tillbringar merparten av dygnets vakna timmar handlar ibland om att kunna ta hand om kollegorna för att de skall kunna ta hand om barnen. Att hjälpa någon som inte hunnit med frukost på morgonen att göra en smörgås, att ge någon som ser trött ut ett par snälla ord och kanske en frukt eller en kopp kaffe, att se till att det finns tevatten och kaffe för de som har raster, att kanske be någon provsmaka något som man tycker är gott, bara för att visa lite omsorg.

Att vara kock på förskola handlar också om att vara "chefen i köket" och köket är - precis som i alla andra sammanhang där det finns ett kök - "hemmets hjärta". Det betyder att man ibland är allas om inte psykolog eller biktfader så i alla fall kompis, kollega och - när det behövs - axel att gråta ut mot. Lite som en bartender, kanske? :-) Det är ju så att man oftast är den person som alla under en arbetsdag hinner träffa någon gång.

Och att köket alltid känns som om det är öppet. Oavsett om det är för att värma sig en kulen, mulen, gråkall dag. Om att det är för att få en smörgås, ett smakprov, en kopp kaffe eller bara en kort pratstund.

Att jobba i "hemmets hjärta" blir således ett arbete som ibland, när det görs rätt, kräver en hel del eget hjärta - engagemang både i matlagningen och i att vara en del av laget på en förskola.

Och det är världens bästa jobb!

Teknik

Jag älskar mitt jobb. Det är världens bästa. Jag har bra arbetstider, för att jobba i ett professionellt kök, jag får - i princip - laga den mat jag vill och jag
har en unik kontakt med mina gäster, som jag aldrig upplevt i något tidigare kök.

Ändå finns det när man tar steget från krogen till att arbeta på förskola en del av jobbet som kan bli lidande - tekniken.

Över huvud taget tror jag det handlar om volym. På krogen arbetar man ju ofta med en gäst i taget, och har kanske något hundratal gäster per kväll. I mitt "storkök" har jag tvåhundra lunch som skall vara färdiga samtidigt. Det säger sig själv att maten inte kan läggas upp på enskilda tallrikar. Det hinns helt enkelt inte med. Det gör att tekniken helt enkelt får släpa efter.

Nu, efter att ha jobbat ett par år på förskola (jag vikarierade ju i några månader 2007 på en förskola på värmdö och har sedan januari 2008 varit anställd på Ekbacken) har jag själv ibland känt att jag tappat lite av min teknik. Att jag inte längre kan göra lika snygga uppläggningar. Att känslan för detaljer blir sämre.

Samtidigt har jag lurat in min gamla commis i mitt värv. O. - som ju jobbat på krogen och som jag försökt lära små tips och tricks för att göra söta små franska upplggningar, jobbar nu hos mig i mitt storkök. Även hans teknik stagnerar. Så den här veckan har vi, under de minuter där det ibland inte händer så mycket på jobbet (när en leverantör är försenad, t.ex. och man bara står och väntar på vad som skall hända...) jobbat på vår respektive teknik.

Vi har tagit fram klämflaskor, paletter, stansringar, småknivar och liknande och fortsatt att - bara för oss själva - jobba med våra uppläggningar, finslipa och utveckla våra egna idéer om teknik.

Det har varit roligt. Och det har varit utmanande. Och det har blivit en nytändning, i alla fall för mig. Att få utmana sig själv igen. Att lika med droppar och duttar och chiffonera örter till små söta dunfjun.

O. har - hoppas jag - återigen fått lära sig något nytt och själv har jag återknutit till en del av yrket jag inte känt av på ett tag. Det har varit nyttigt och roligt och jag tackar verkligen min lyckliga stjärna för att vi haft de där minutpauserna, lite då och då, på jobbet.

Mitt jobb är verkligen världens bästa!

"Gul soppa"

Vi hade ett missöde med en av frysarna på jobbet i helgen och i måndags blev det att kasta mat. Rätt mycket mat. Mat som bl.a. skulle ha blivit soppa igår. Så det blev att improvisera för att få ihop något slags soppa. Som ofta, när man just improviserar, blev det ganska bra och här kommer receptet på en ny "favvissoppa" bland barnen på "min" förskola:

--

(4 port)

3-5 st stora morötter
1 gul lök
3 medelstora potatisar
1 dl creme fraiche
1 dl grädde
2 dl vatten
1 dl vitt vin
1 st grönsaks- eller kycklingbuljongtärning
1 50 g basilika
1 tsk salt

Skala och hacka lök, potatis och morötter i små bitar. Lägg i en kastrull och fräs i lite olja.
När löken börjar få färg, häll på vatten och tillsätt buljongtärningen.
När soppan kokar, tillsätt creme fraiche, vitt vin och grädde. Dra ned värmen på soppan och låt puttra ihop sig i sisådär en halvtimma.
Tillsätt salt efter behag.
Finhacka basilikan och låt gå i soppan precis före servering.
Servera gärna med krutonger (det gjorde jag) och lite riven stark (parmesan?) ost.

Gryta med korv, bönor och matvete

När man är solokvist igen, såhär på söndagkvällen får det bli något snabbt. Dessutom är det skönt om kolhydraterna ligger med i samma gryta som själva proteinerna.

Slängde några överblivna kabanossi, någon hot dog, lite vinäger, en lök, lite rostad paprika på burk, några olika sorters bönor och lite kokt matvete i en gryta tillsammans med en kycklingbuljongtärning och lite krossade tomater. Med lite basilika och oregano blev det riktigt bra!

En festlig vecka i bilder

Den här veckan har verkligen varit festlig! I måndags, onsdags och i torsdags hade vi födelsedagskalas på jobbet, det har varit förskolans dag (i torsdags), Fruhippa och här hemma har dottern hunnit bli fem år...

Det jag tänkt allra mest på har faktiskt varit dotterns födelsedag. Dottern blev fem år i onsdags och i måndags kväll bakades det maränger. O. var hemma hos mig en sväng och hjälpte till och såhär vackra blev de äggformade små fluffighetsgodsakerna.

Dottern åt dem på onsdagen och gillade att de blev lite sega i mitten och att de var så fina i formen. Kul.




Kollegan L, som inte tål allt vi hade i veckans soppa, gav inspiration till den här lilla soppan på potatis, lök, kycklingbuljong, vitt vin och grädde. Här med kryddolja och krutonger.




Varje vecka (nästan) nu i maj har vi också ett antal "födelsedagskalas" på förskolan. Då bjuder vi på frukt som vi skär lite vackert och lägger upp på fina fat till födelsedagsbarnet. Här har O förberett fina clementiner till ett av kalasen. Det har varit tre den här veckan!


Smoothie på väg till en av födelsedagsfesterna.



Hela veckan har märkts av Fruhippan på fredagen. På torsdagen var det "förskolans dag" och förutom korv med bröd till lunch och kakbuffé med föräldrarna på eftermiddagen hann O. och jag med att göra några av rätterna till festen på fredagen. Här en av korgarna av rostad parmesan med ostcreme.


I onsdags var O. på Ikea och gjorde några schyssta inköp. Som här - till fikahörnan på Solbacken. Här är de nya snygga kopparna.


--

Tack, O. för alla fina bilder!

Bra tips i mailen - vintips inför sommaren

Fick följande av Frk. R. med mailen härom dagen och tyckte att det var lite fnissigt:

Så här in för sommaren så kanske ett litet vintips kunna passa?
Jag som är lite kunnig när det gäller vin, har några tips som jag tänkte dela med mig av.


Först och främst skiljer man mellan röda och vita viner:
Lättast skiljer man dessa båda vintyper från varandra om man skvalpar ut en skvätt på en vit bordduk. Det vin, som lämnar en lila fläck efter sig, är ett rödvin.
Riktiga kännare kan på bara smaken avgöra om vinet är vitt eller rött.
De vita vinerna smakar i regel ättika medan de röda smakar stämpelfärg.
Man kan alltså genom att suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan
jämföra smaken med ett vin, konstatera om detta är rött eller inte.

Till fiskrätter, såsom fiskbullar och matjessill föredrar de flesta vitt vin, medan man till kötträtter såsom falukorv och sylta bör ta ett rött vin.
Portvin är ett vin som man serverar i porten. Har man inte någon port, kan man bjuda på det i trappuppgången eller i hissen.

När man serverar torra viner bör man se till att det inte är tvärdrag eller att någon av gästerna råkar nysa, ty i sådana fall dammar vinet omkring i lägenheten. När man serverar ett torrt vin är det därför lämpligt att ha en dammsugare i beredskap.

Om man själv ska bära hem sina flaskor från systembolaget gör man klokt i att köpa ett lättvin, så man inte får för mycket att kånka på.
Till vilt bör man välja något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött serverar brännvin. Renstek sköljer man ner med renat.

Saker som är svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Oöverträffat
- Innovativt
- Preliminärt
- Kvastskaft

Saker som är väldigt svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Västkustskt
- Konstitutionerad
- Substantiera
- Tillvägagångssätt

Saker som är i stort sett omöjliga att säga när du druckit alldeles för mycket vin:
- Tack, men jag vill inte ha sex.
- Nej, ingen mer sprit för min del.
- Ledsen, du är inte riktigt min typ.


Lycka till med vindrickandet i sommar!

Om jag vore en legogubbe...

Är ju barnsligt nostalgiskt förtjust i Lego och hittade den här lilla leksaken på Internet. Och såhär skulle jag - som "elak köksmästare på kommunalt storkök" se ut:



Hur skulle DU se ut? Visa på din blogg! Kanske skulle vi kunna göra en blogg-lego-låda? :-)

Några rätter från "fruhippan"

På jobbet har kollegan A gift sig. Eller - alltså - hon gifte sig ju inte på jobbet (hon gifte sig faktiskt i en annan stad/by för ett par helger sedan) men "A på jobbet..." Ni hajar.

Nåväl. Det blev - med kollegorna - ingen "möhippa", så nu är det dags med "fruhippa" i stället. När det här bloginlägget publiceras pågår förmodligen fruhippan för fullt. Själv är jag inte med (jag har dottern hemma hos mig), men jag har ändå fått förmånen att vara med och sätta ihop och laga en "festlig meny". Här kommer några bilder på några av rätterna från "Fruhippan".

2 X Ost: En liten korg av rostad parmesan fylld med ostcreme smaksatt med färska örter och vitlök. Här upplagd på tallrik och dekorerad med en örtolja på olivolja på basilika, persilja, vitlök och salt.

Gratinerade greenshellmusslor: Gratinerade med örtoljan, lök och parmesan

Gubbröra på kavring: Klassisk gubbröra på skånsk kavring. Det blir nästan inte bättre!

Laxrosor: Alspånsrökt lax med ostcreme smaksatt med salt och pepparrot, på polarbröd.

Chokladmousse: All good things come to an end, som bekant. Och middagen kommer att avslutas med en god dessert - en chokladmousse smaksatt med mörkt, reducerat kaffe och rom. Vuxna smaker som passar utmärkt när man jobbar med barn hela dagarna! :-)

Och utan den här killen - O. - hade det inte gått att få ihop allt i tid. Eller i alla fall inte lika lätt. Eller i alla fall inte lika kul. Eller i alla fall inte utan att låta bli att skrika fula ord. Så ofta. I alla fall inte utan kaffe. :-)

Dagens roligaste

Dagens roligaste inlägg kommer förstås från den fantastiska Taffel-bloggen Matälskaren och Lisa Förare Winbladh som tjuvlyssnat en helt fantastisk konversation! Läs och skratta. Lysande!

Idolbild?

För lite sedan hade "den andra förskolan" - Solbacken - förskolan på andra sidan gatan som jag också lagar mat åt en fotograf hos sig för att ta bilder på barnen. O. såg givetvis till att bli fotograferad - tillsammans med sin gamla elaka köksmästare som ser ut att ha en död grävling på huvudet...

Nästa gång kanske vi skall försöka ta en "mer realistisk bild" på oss - men det kanske är bökigt att ta en bild på någon som stryper någon annan? :-)

Supergodis

Förra veckans fynd på hallmattan var utan tvekan Malacos nya "Gott och blandat superfrukt". "Superfrukt?" Ja - och "superbär", som Acai, granatpple, hallon och annat smått och gott. Men "super"? Ja - tydligen skall superfrukter innehålla supermycket supergod supersmak och supertrevliga supervitaminer så att de innehåller superlite socker! Supergott!

Efter att ha läst pressreleasen som skickades med godiset blir man bara så himla supertrött på allt som är så super hela tiden.