Jag orkade aldrig hålla på och skriva när jag var hemma med Elma, egentligen. Det var alltid något nytt att upptäcka. Elma växer och mår bra och vi har haft väldigt kul ihop under min föräldratid, men det är också roligt att vara tillbaka på jobbet.
Det är skönt att ha vuxna omkring sig att prata med, om inte annat. Även om jag saknar att gå ut och åka pulka eller läsa Miffyböcker med Elma i knät tills hon somnar för middagsluren är det skönt att kunna föra ett samtal, med riktiga ord, med någon.
Nåväl.
Är tillbaka på jobbet. Det är både bra och dåligt. Mest bra. Jag älskar mitt jobb. Men jag blir vansinnig på W. W och jag har aldrig kommit riktigt bra överens och nu har vi varit väldigt nära kokpunkten ett tag. Jag blir tokig och sedan blir jag arg på mig själv för att jag tillåter mig att bli tokig... Bökigt läge.
Jag har förresten börjat på kockskola. Kul. Jag har i och för sig inte lärt mig något nytt hittills, men det har varit roligt att få "stajla" med de andra studenterna. Det är vuxenutbildning, så vi är några stycken som redan är i branchen. Andra är på väg in. Man går en termin och blir på det "diplomerad restaurangkock" som det heter, om man klarar praktiska prov och har typ 80-procentig närvaro. Det skall alltså gå bra, känns det som.
Vi har hittills inte haft så svåra moment (första veckan reduktioner, äggrätter, crepes, stuvningar, bechamel och emulsioner. Andra veckan: Fonder, sky, såser, demi-glace, soppor och bröd) Hittills har jag varit bäst i klassen och därför fått visa bl.a. lite knivteknik (vad är julienne, brunoise, mire poix etc?) och brukar få - eftersom jag oftast är färdig först med de praktiska momenten - hjälpa mina klasskamrater med deras uppgifter.
Jag stormtrivs. Det är kanon.
Jag har emellertid, under min utbildning ställts i ett moraliskt dilemma, som jag kanske kommer att återkomma till, här på bloggen, vid ett senare tillfälle. Men jag har en klaskompis som är krögare...
Jaha, vad skall man skriva mer då? Well. Det har lagats lite mer fransk bistromat på sistone. Jag fick i soppmomentet i skolan t.ex. göra löksoppa härom dagen. Ingen match. På jobbet gjorde jag , förra helgen jag jobbade, för ett par veckor sedan, Tarte tain. Nu i helgen blir det boeuf bourguignon.
Saknar Mackan - jobbmackan alltså - enormt. Han är i Thailand och kommer inte hem på än en månad. Hur jag/vi skall klara oss hajar jag inte. Han är verkligen ljuset i mörkret när jag blir för arg på W.
Brorsa-Mackan kommer förresten ut med en bok i dagarna. Grattis. Kul. Kolla mer på hans websida. http://www.standup.mu
Nu skall jag förbereda bouqet garni och mire poix till fonden till kvällens sås. Nej, jag bara skämtade. Jag skall faktiskt titta lite på TV och ta det lugnt. Vi hörs.
torsdag, mars 02, 2006
måndag, november 07, 2005
Dilemma...
Hmm. Står efter gårdagen inför dilemmat om jag skall bli världsberömd TV-kock, namnge en egen linje verktyg av tefal, skriva autografer, åka jorden runt och signera kokböcker eller om jag skall bli sjukt berömd rocktrummis och bli dränkt i gosedjur eller trosor... --- - - Varför finns det ingen SYO-konsulent när man är över 30?
Spelade lite trummor igår. Det var skönt. Jag blir bättre och bättre hela tiden och det är kul att det går framåt. Det är kul att spela så många olika sorters musik, också, från typ Jazzigare grejer, till Blues och så Rock, förstås och ända till typ 70 och 80-tals frikyrko-lovsång.
Elma och jag är fortfarande förkylda. Vi sunkar runt här hemma, snorandes och hostandes på varandra, men idag har ingen av oss feber, peppar peppar.
Var med Pappa igår och såg på Charlie Normans minneskonsert. Helt sjukt sväng. Det var kul att se alla coola artister lira och sjunga, som Robert Wells, Arne Domnerus, Titti Sjöblom, Björn Skifs, Lill-babs... Men ballast var helt klart de olika komp-konstellationerna. Under ett par nummer var de tre (3!) trummisar på scenen bl.a. Klart ballt. En av dessa, som lirade i Robert Wells trio, spelade verkligen på HELA trumsetet. Skinnen på trummorna, klocka och kant på cymbaler, rimshots, kantspel, sargspel, stomspel, markeringar mot hihat-stativ, vända stockar på baskaggeskinnet, och SNORTAJT. Precis hur bra som helst. Det är sådant som får en att börja fundera på att kanske införskaffa en svart kostym och vispar, i stället för de största, tyngsta stockarna man kan hitta i Hickory och sina gamla svarta T-tröjor.
Elma gillar förresten pasta med kräftstjärtar, vet vi, sedan igår kväll. Det är bra. Det är över huvud taget bra att hon äter det mesta, tycker jag. Hon har en mamma som t.ex. inte äter korv och det gör ju att man hela tiden måste tänka på annat. Som kock gillar jag människor som äter all sorts mat.
Fick ett mail där författaren tyckte att jag skulle posta fler bilder på Elma, så här kommer en till...
Elma och Farfar...
Spelade lite trummor igår. Det var skönt. Jag blir bättre och bättre hela tiden och det är kul att det går framåt. Det är kul att spela så många olika sorters musik, också, från typ Jazzigare grejer, till Blues och så Rock, förstås och ända till typ 70 och 80-tals frikyrko-lovsång.
Elma och jag är fortfarande förkylda. Vi sunkar runt här hemma, snorandes och hostandes på varandra, men idag har ingen av oss feber, peppar peppar.
Var med Pappa igår och såg på Charlie Normans minneskonsert. Helt sjukt sväng. Det var kul att se alla coola artister lira och sjunga, som Robert Wells, Arne Domnerus, Titti Sjöblom, Björn Skifs, Lill-babs... Men ballast var helt klart de olika komp-konstellationerna. Under ett par nummer var de tre (3!) trummisar på scenen bl.a. Klart ballt. En av dessa, som lirade i Robert Wells trio, spelade verkligen på HELA trumsetet. Skinnen på trummorna, klocka och kant på cymbaler, rimshots, kantspel, sargspel, stomspel, markeringar mot hihat-stativ, vända stockar på baskaggeskinnet, och SNORTAJT. Precis hur bra som helst. Det är sådant som får en att börja fundera på att kanske införskaffa en svart kostym och vispar, i stället för de största, tyngsta stockarna man kan hitta i Hickory och sina gamla svarta T-tröjor.
Elma gillar förresten pasta med kräftstjärtar, vet vi, sedan igår kväll. Det är bra. Det är över huvud taget bra att hon äter det mesta, tycker jag. Hon har en mamma som t.ex. inte äter korv och det gör ju att man hela tiden måste tänka på annat. Som kock gillar jag människor som äter all sorts mat.
Fick ett mail där författaren tyckte att jag skulle posta fler bilder på Elma, så här kommer en till...
Elma och Farfar...
lördag, november 05, 2005
Husmansdag med gourmetavslutning
Elma och jag är sjuka. Vi har snuva och feber bägge två och har inte sovit så mycket i natt. Elma vaknar hela tiden när hon hostar och hon sover hos mig i sängen, för att jag är så nojig med hennes andning. Förra hösten hade Elma kikhosta och slutade att andas vid ett par tillfällen och blev blå i ansiktet, så jag blir jättenojig så fort hon är lite snorig...
Nåväl. Eftersom vi bägge varit dåliga ett par dagar har det blivit enkel husmanskost för hela slanten. Grejer som bara kräver att man skär något i bitar och sedan ställer det i en gryta på spisen eller i ugnen utan att man behöver kolla till det.
Så härom dagen gjorde jag Boeuf Bourguignon, min favoritgryta, skulle man nog kunna säga. Den blev, som vanligt, väldigt god.
Idag blev det resterna av nämnda gryta till lunch och så gjorde jag kålpudding till middag, något som jag faktiskt inte brukar göra så ofta. Det senaste året har jag gjort det hemma kanske en eller två gånger. På jobbet har jag det på menyn lite oftare.
Ikväll, för att det var lördag, har jag i alla fall varit gourmet-aktig och gjort chiliaîoli att dippa i. Lördagsgodis för vuxna!
Nåväl. Eftersom vi bägge varit dåliga ett par dagar har det blivit enkel husmanskost för hela slanten. Grejer som bara kräver att man skär något i bitar och sedan ställer det i en gryta på spisen eller i ugnen utan att man behöver kolla till det.
Så härom dagen gjorde jag Boeuf Bourguignon, min favoritgryta, skulle man nog kunna säga. Den blev, som vanligt, väldigt god.
Idag blev det resterna av nämnda gryta till lunch och så gjorde jag kålpudding till middag, något som jag faktiskt inte brukar göra så ofta. Det senaste året har jag gjort det hemma kanske en eller två gånger. På jobbet har jag det på menyn lite oftare.
Ikväll, för att det var lördag, har jag i alla fall varit gourmet-aktig och gjort chiliaîoli att dippa i. Lördagsgodis för vuxna!
onsdag, november 02, 2005
Onsdag, dåra...
Ja, efter att ha hämtat mig lite från chocken, dåra... Anthony Bourdain är tydligen i stan för att göra reklam för sin kokbok (som jag önskat mig i typ ett halvår), som nu kommit ut på Svenska, genom att bl.a. gästkocka på Berns ikväll.
Samtidigt skall han spela in ett avsnitt av sin TV-serie, med ett specialprogram om Sverige och svensk mat. Kul.
Här på Bloggen händer väldigt lite, förutom att jag blivit comment-spammad och därför behövt fixa till så att man måste autenticera alla inlägg i comment-fältet...
Elma och jag är på väg ut en sväng och skall leka, så vi får se om jag orkar skriva mer sedan.
Samtidigt skall han spela in ett avsnitt av sin TV-serie, med ett specialprogram om Sverige och svensk mat. Kul.
Här på Bloggen händer väldigt lite, förutom att jag blivit comment-spammad och därför behövt fixa till så att man måste autenticera alla inlägg i comment-fältet...
Elma och jag är på väg ut en sväng och skall leka, så vi får se om jag orkar skriva mer sedan.
Hjälten är på radio!
Just nu är Anthony Bourdain - hjälten från vidderna - på radion. Jag skriver mer sedan. Jag blev bara awestruck av att höra "mästarens röst".
tisdag, november 01, 2005
Nytt blad...
Vad skall man säga - jag är en värdelös bloggare. En av anledningarna till det är för att jag helt enkelt har svårt att hitta tid. En annan är för att jag inte har så mycket att skriva om.
Jag är hemma från jobbet och är pappaledig med Elma. Elma - min och min frus dotter - är en liten bestämd ung dam på ungefär ett och ett halvt år. Hon har precis lärt sig gå och klättra och pratar rätt mycket, fast inte på ett språk som någon annan förstår. Hon låter mest som chewbacca i Star Wars, faktiskt, fast hon säger ibland "mamma", "pappa", "träd", "katt", "titta", "lampa", "bääää" och "där".
Kort sagt - matlagningen har under det senaste inte tagits till så mycket högre höjder än korv och pommes frites, fiskpinnar med stuvad spenat eller köttbullar med mos. Jodå - kockars barn gillar också barnmat.
Elma gillar i och för sig andra saker också, som kanske är lite mer spännande - som pappas fisksoppa, pappas kycklinggryta och en och annan sallad med t.ex. fårost och rostade pinjenötter.
Dagarna går just nu åt till ett nästintill spikat schema som ser ut ungefär såhär:
7.30 - 8.00 Frukost (gröt, yoghurt, smörgås, ad-droppar, vatten)
8.00 - 9.00 Träning (på att gå, klättra i möbler, sträcka sig efter saker etc.)
9.00 - 10.30 Utomhuslek (gunga är roligast).
10.30 - 11.00 Skrika på pappa - varför är maten inte färdig än?!
11.00 - 11.30 Lunch (Korv är jättegott)
11.30 - X Sova middag (Här vill pappa gärna att man sover till typ 2, medan Elma vill sova till kanske 12. Ibland kompromissar man och Elma OCH Pappa sover tillsammans till kanske halv 2.)
X -15.00 Full fart. Gärna musiklek. Trummor är kul!
15.00 Mellanmål. Yoghurt är speciellt gott. Och smörgåsrån med lördagskorv.
15.00 - 17.00 fortsatt lek. Gärna musiklek. Trummor är som sagt väldigt roligt.
17.00 middag. Ibland är mamma hemma och äter också.
17.30 till 18.30 Bad, lek, tv-tittande och brottning med pappa. Ibland lek med mamma.
19.00 Kvällsflaska (barnsondnäring), sedan tandborstning, sagoläsning och sängen...
Det är kul att vara hemma med Elma, för vi har fått ett antal grejer som är "våra", som bara vi gör, som att spela trummor tillsammans. Vi gillar båda klassisk rock och älskar att banka på trummor, så familjen Värn äger numer två trumset. Ett ackustiskt skräpset, som används vid den trumkurs som pappa Värn (jag alltså) leder en gång i veckan, med lokala barn, och så ett digitalt trumset som är inköpt för att "öva" på, eftersom det är tyst (man kan spela med hörlurar på sig och då låter det inte så mycket utåt), men som jag också använder när jag spelar med bandet och/eller i kyrkan.
Ibland är det jobbigt också. Elma har ju ett speciellt band till sin mamma, eftersom hon varit hemma längre med Elma och när hon gick tillbaka till jobbet gjorde hon det väldigt långa dagar, med en gång. Det gör att det ibland går dagar som Elma och mamma inte träffas alls och då blir Elma jätteledsen när de sedan träffas och mamma måste gå till jobbet igen... Då känner man sig otillräcklig som pappa.
En grej som är både kul och jobbig är ju att Elma går upprätt nu. Hon är runt 75 centimeter lång, så hon når precis upp i fönsterkarmarna. Det har gått en och annan "prydnadssak" och blomma i golvet under de senaste veckorna. Jag tycker i och för sig att det står för mycket skräp i fönstrena innan, men min fru vill ju gärna att det skall vara "fint"...
Nåväl. Jag kommer kanske att skriva mer allteftersom Elma och jag fortsätter våra äventyr tillsammans. Även om det ett tag framöver handlar mer om barnuppfostran än pommes chatau på den här sidan...
söndag, juni 12, 2005
Pour some sugar on me...
Temat med hårdrockssånger från 80-talet fortsätter i rubrikerna. Ett av skälen är att det är just hårdrock som är förhärskande i proffesionella kök. I de kök jag jobbat hittills är det just gammal hårdrock som nästan uteslutande spelas. Led Zeppelin, Def Leppard, AC/DC, Van Halen osv.
Eftersom jag lovat det förut kommer här, förresten,
Köksskolan - del 2: Köket och dess uppbyggnad:
Ur ett gästperspektiv börjar ju den kulinariska upplevelsen med en beställning hos en servitris eller servitör. Denna lämnar så någon form av beställning till köket. På köksspråk kallas detta en "bång", även om sådana beställningar idag ofta är datoriserade och inte alls blir en utskriven bång. Bången dyker upp på en skärm eller, om det är ett gammaldags kök, där man verkligen använder riktiga bångar, på en tavla och därför kallas just där bången kommer in i köket för "tavlan". Där beställs maten av kockarna, ganom att köksmästaren eller någon annan utsedd ropar upp beställningen enligt bordsnummer, antal gäster, vad som är beställt och om det finns några speciella önskemål. Typ:
"Bord 4 - 6 munnar. 2 sjötunga, en biff bearnaise, två spjäll och en Oscar - potatis till fisken och pompa till resten" och vad som nu händer är en frenetisk aktivitet på flera ställen samtidigt i köket. Ofta säger här nu köksmästaren något i stil med: Bord 4 - Grillarn Oxfilet, 15, spjäll 10, Biff 10. Vänta fisk och pompa". Vilket betyder "Hörrdu, grillardinen - vakna till lite nu - lägg på en oxfile, för det tar ungefär 15 minuter. Om 5 minuter lägger du på biffen och spjällen. Ni andra - vänta litea med att få fram fisken, så blir hela bordet färdigt på samma gång".
Givetvis börjar emellertid kockarna att föbereda även fisken. Det KAN ju vara så att det snart kommer en beställning på just fisk och då är det bra att ha förberett pannan och plockat fram örterna till DEN fisken, i stället för den som nu måste vänta några minuter.
Om det nu skulle ta lite för länge någonstans, eller något saknas till ett bord kan köksmästaren skrika något i stil med "fisken, min hand", vilket betyder "rusa hit med den där fisken nu, så vi får det här bordet satt..." fq4på mq53n hqmnq4 i fqe fi i kök35 kallar "luckan".
Om nu ingen "Nisse" eller servispersonal tar tag i tallrikarna med mat inom, låt oss säga en halv minut, kommer köksmästaren att bli irriterad. Hans besättning har lagad god och vacker mat, som nu står och blir dålig i luckan, där ingen äter den, varpå han lite kärvänligt kan använda en klocka, eller ropa "mat i luckan".
Givetvis kan alla dessa fackuttryck och branchjargong också kryddas med en inte föraktlig mängd svordomar, varför det inte är speciellt ovanligt att man som kock får sin härkomst, sexuella läggning, sjukdomsbild, eller valfri kroppsöppnings integritet ifrågasatt.
nästa gång skall vi prata mer om hur en kock ordnar "mise en place" och vad DET är för något.
Eftersom jag lovat det förut kommer här, förresten,
Köksskolan - del 2: Köket och dess uppbyggnad:
Ur ett gästperspektiv börjar ju den kulinariska upplevelsen med en beställning hos en servitris eller servitör. Denna lämnar så någon form av beställning till köket. På köksspråk kallas detta en "bång", även om sådana beställningar idag ofta är datoriserade och inte alls blir en utskriven bång. Bången dyker upp på en skärm eller, om det är ett gammaldags kök, där man verkligen använder riktiga bångar, på en tavla och därför kallas just där bången kommer in i köket för "tavlan". Där beställs maten av kockarna, ganom att köksmästaren eller någon annan utsedd ropar upp beställningen enligt bordsnummer, antal gäster, vad som är beställt och om det finns några speciella önskemål. Typ:
"Bord 4 - 6 munnar. 2 sjötunga, en biff bearnaise, två spjäll och en Oscar - potatis till fisken och pompa till resten" och vad som nu händer är en frenetisk aktivitet på flera ställen samtidigt i köket. Ofta säger här nu köksmästaren något i stil med: Bord 4 - Grillarn Oxfilet, 15, spjäll 10, Biff 10. Vänta fisk och pompa". Vilket betyder "Hörrdu, grillardinen - vakna till lite nu - lägg på en oxfile, för det tar ungefär 15 minuter. Om 5 minuter lägger du på biffen och spjällen. Ni andra - vänta litea med att få fram fisken, så blir hela bordet färdigt på samma gång".
Givetvis börjar emellertid kockarna att föbereda även fisken. Det KAN ju vara så att det snart kommer en beställning på just fisk och då är det bra att ha förberett pannan och plockat fram örterna till DEN fisken, i stället för den som nu måste vänta några minuter.
Om det nu skulle ta lite för länge någonstans, eller något saknas till ett bord kan köksmästaren skrika något i stil med "fisken, min hand", vilket betyder "rusa hit med den där fisken nu, så vi får det här bordet satt..." fq4på mq53n hqmnq4 i fqe fi i kök35 kallar "luckan".
Om nu ingen "Nisse" eller servispersonal tar tag i tallrikarna med mat inom, låt oss säga en halv minut, kommer köksmästaren att bli irriterad. Hans besättning har lagad god och vacker mat, som nu står och blir dålig i luckan, där ingen äter den, varpå han lite kärvänligt kan använda en klocka, eller ropa "mat i luckan".
Givetvis kan alla dessa fackuttryck och branchjargong också kryddas med en inte föraktlig mängd svordomar, varför det inte är speciellt ovanligt att man som kock får sin härkomst, sexuella läggning, sjukdomsbild, eller valfri kroppsöppnings integritet ifrågasatt.
nästa gång skall vi prata mer om hur en kock ordnar "mise en place" och vad DET är för något.
torsdag, juni 09, 2005
I love rock n roll...
Har, min vana trogen, jobbat mer än skrivit i bloggen, vilket kanske i och för sig är bra...
Har sedan sist bl.a. varit i Ågelsjön och bl.a. klättrat. Det var kul. En del mat blev det faktiskt lagat över öppen eld också. Dels grillades det för första gången på året och dels gjordes bl.a. spaghetti Carbonara och rostades bagels till frukost. Kort sagt - en hel del "riktig mat" fastän man varit ute.
Ser annars fram emot (nej, det gör jag inte, men jag försöker vara ironisk, något som inte görs sig så lätt i skrift) mot en till helg på jobbet. Skulle ha varit ledig idag, men har fått hoppa in för en av de andra kockarna. I morgon skall jag och Elin - en tjej som vi haft som köksskoleelev hos oss och som nu precis tagit studenten och därför jobbar lite extra hos oss - försöka spika ihop lasagne till lunchen och jag skall förbereda helgens bl.a. späckade fläskkarré.
Det skall bli kul, men det känns som en hel del jobb.
Har sedan sist bl.a. varit i Ågelsjön och bl.a. klättrat. Det var kul. En del mat blev det faktiskt lagat över öppen eld också. Dels grillades det för första gången på året och dels gjordes bl.a. spaghetti Carbonara och rostades bagels till frukost. Kort sagt - en hel del "riktig mat" fastän man varit ute.
Ser annars fram emot (nej, det gör jag inte, men jag försöker vara ironisk, något som inte görs sig så lätt i skrift) mot en till helg på jobbet. Skulle ha varit ledig idag, men har fått hoppa in för en av de andra kockarna. I morgon skall jag och Elin - en tjej som vi haft som köksskoleelev hos oss och som nu precis tagit studenten och därför jobbar lite extra hos oss - försöka spika ihop lasagne till lunchen och jag skall förbereda helgens bl.a. späckade fläskkarré.
Det skall bli kul, men det känns som en hel del jobb.
tisdag, maj 24, 2005
I wanna rock n roll all night and party every day
(Rubriker på hårdrockstemat fortsätter)...
Har jobbat helgen och således jobbat själv. Det har varit bra. I torsdags frågades om jag inte kunde hitta på någon bra efterrätt till söndagen, som kändes lite festligare - "Du kanske kan baka något gott?...", så det blev att sätta sig ned och tänka lite.
Jag är alltså ökänt dålig för mitt patisserie-arbete. Det finns helt enkelt få saker jag är så dålig på i kök som bageri och efterrätter. Ok - jag kan vispa ihop en hyffsad chokladmousse, eller dekorera tårtor eller så, men när det kommer till att verkligen behöva BAKA något blir det ofta inte riktigt bra.
Således blev det att dra fram ett gammalt ess ur rockärmen - Tarte tatin - den gamla klassiska franska uppochnedvända äppelkakan. Enkelt, med mördegsbotten (eller topp, eller hur man vill se det) och sedan karamell på smör och socker till äpplena. Dessutom ser hela grejen rätt cool ut när den är färdig (och ett faktum att också ta i beaktande är att den tar kanske en halvtimma att göra - vilket är SNABBT när jag håller på med bageri - jag är som sagt RIKTIGT dålig) kändes den som ett självklart val.
Min tarte tatin har ett recept som ser ut typ:
mördeg:
125 g smör
4 dl vetemjöl
1 dl grädde
en liten nupa salt (kryddmått?)
1 ägg
Blanda till en jämn deg. Tillsätt mjölet i små doser. Lätt som en plätt.
Sedan behövs det 3 äpplen och socker och lite mer smör.
Gör såhär:
Ta fram en springform och smära både ringen och botten på den. Täck botten med ett tunt lager strösocker.
Skala och kärna ur äpplena och skär sedan dessa i vackra bitar och lägg dem i ett dekorativt mönser på botten av pajformen. Täck dessa med lite mer socker.
Här kan man, om man vill lyxa till det lite pudra lite ingerfära och färsk rosmarin på äpplena, men det hade jag inte på jobbet, så jag hoppade över det.
Kavla ut mördegen tunt, så att den skulle täcka botten på formen. Pensla degen med en uppvispad äggula.. Lägg degen över äpplena, så att den sluter tätt på insidan av ringen, med äggulan nedat (mot äpplena alltså). Skär bort eventuellt överflöd från botten. Den skall vara slät och snygg.
Skjuts in i ugnen på 200 grader i ungefär 20 minuter. Kolla när botten ser lite gyllenfärgad ut.
Ta ut kakan och lossa försiktigt ringen till spännformen. Vänd upp kakan på en tallrik. Lägg eventuella äppelbitar och karamell tillbaka på kakan med hjälp av en stekpincett - smält socker är MYCKET varmt. Servera med vaniljgrädde, vaniljglass eller en kall marsan.
Voila!
Jag vet att jag lovat mer "köksslang", men jag orkar inte idag, så det får komma nästa gång jag skriver, i stället. Ha det bra så länge.
Har jobbat helgen och således jobbat själv. Det har varit bra. I torsdags frågades om jag inte kunde hitta på någon bra efterrätt till söndagen, som kändes lite festligare - "Du kanske kan baka något gott?...", så det blev att sätta sig ned och tänka lite.
Jag är alltså ökänt dålig för mitt patisserie-arbete. Det finns helt enkelt få saker jag är så dålig på i kök som bageri och efterrätter. Ok - jag kan vispa ihop en hyffsad chokladmousse, eller dekorera tårtor eller så, men när det kommer till att verkligen behöva BAKA något blir det ofta inte riktigt bra.
Således blev det att dra fram ett gammalt ess ur rockärmen - Tarte tatin - den gamla klassiska franska uppochnedvända äppelkakan. Enkelt, med mördegsbotten (eller topp, eller hur man vill se det) och sedan karamell på smör och socker till äpplena. Dessutom ser hela grejen rätt cool ut när den är färdig (och ett faktum att också ta i beaktande är att den tar kanske en halvtimma att göra - vilket är SNABBT när jag håller på med bageri - jag är som sagt RIKTIGT dålig) kändes den som ett självklart val.
Min tarte tatin har ett recept som ser ut typ:
mördeg:
125 g smör
4 dl vetemjöl
1 dl grädde
en liten nupa salt (kryddmått?)
1 ägg
Blanda till en jämn deg. Tillsätt mjölet i små doser. Lätt som en plätt.
Sedan behövs det 3 äpplen och socker och lite mer smör.
Gör såhär:
Ta fram en springform och smära både ringen och botten på den. Täck botten med ett tunt lager strösocker.
Skala och kärna ur äpplena och skär sedan dessa i vackra bitar och lägg dem i ett dekorativt mönser på botten av pajformen. Täck dessa med lite mer socker.
Här kan man, om man vill lyxa till det lite pudra lite ingerfära och färsk rosmarin på äpplena, men det hade jag inte på jobbet, så jag hoppade över det.
Kavla ut mördegen tunt, så att den skulle täcka botten på formen. Pensla degen med en uppvispad äggula.. Lägg degen över äpplena, så att den sluter tätt på insidan av ringen, med äggulan nedat (mot äpplena alltså). Skär bort eventuellt överflöd från botten. Den skall vara slät och snygg.
Skjuts in i ugnen på 200 grader i ungefär 20 minuter. Kolla när botten ser lite gyllenfärgad ut.
Ta ut kakan och lossa försiktigt ringen till spännformen. Vänd upp kakan på en tallrik. Lägg eventuella äppelbitar och karamell tillbaka på kakan med hjälp av en stekpincett - smält socker är MYCKET varmt. Servera med vaniljgrädde, vaniljglass eller en kall marsan.
Voila!
Jag vet att jag lovat mer "köksslang", men jag orkar inte idag, så det får komma nästa gång jag skriver, i stället. Ha det bra så länge.
lördag, maj 21, 2005
Back in black...
Ja, eller egentligen i vit klädsel, men ändå...
Det har hänt så mycket på sistone.
Dels har Elma, min dotter, fyllt ett år och till då bakade jag faktiskt (jo, faktiskt!) och gjorde bl.a. tårta och fixade till både kardemumma och kanelbullar, som min fru påbörjat.
Annars har jag bl.a. haft ett till cateringjobb, då jag i och för sig bara skulle göra potatisgratäng till en fest, men ändå. Kul var det.
På jobbet har vi varit igenom en jättekonflikt, en av de andra kockarna och jag. Jag tänker inte skriva så mycket mer om det än att vi behövt ha ett möte med ledningen och där vi till sist fick ta in hjälp utifrån (av professionell handledare) för att kunna diskutera med varandra utan att gå till personangrepp.
Markus på jobbet och jag gjorde förresten en lista på våra favoritprylar i köket och kom fram till en "topp 5" som för den här veckan ser ut som:
5: Släng - den där handduken man har i förklädet, ni vet?
4: Sauteuse
3: Ballongvisp - hur skall man annars kunna vispa bra såser?
2: Stekpincett
och inte särskilt överraskande
1: En vass kniv.
Hur ser din lista ut?
Har förresten fått mail om att jag använder för mycket "fackspråk" utan att förklara vad alla grejer är, så - här kommer en liten snabb ordlista i "restaurang-lingo". Del 1 i en obestämd mängd i serien:
"Lär dig prata som en kock"
Del 1: Personal på restaurangen.
Givetvis skiljer det sig från restaurang till restaurang och kök till kök, men några generella regler gäller ändå:
Hovmästaren är alltid "pingvinen", eftersom han är den kanske enda som kan förväntas vara klädd så att han liknar en sådan.
Servitörer är ofta "ardenner" eller "åsnor" eftersom de är bärdjur. Givetvis är det bättre att vara "ardenner" (bra servitör) än åsna - go figure.
Givetvis blir således servitriser "kameler" - lastdjur med två pucklar. Enkelt.
Diskare är oftast "pärldykare" eller "lödderkuskar", medan kockar är allt ifrån "salladsslav (kallskänk/garde-manger), "Såspelle" (Saucier), "Grillarjävel" alternativt "napalmkusk" för grillardin och så vidare. Nyanställdra eller köksskolelever är alltid "prao" eller "alu".
Nästa gång skall vi gå igenom en restaurangs uppbyggnad.
Tills dess - håll knivarna vassa och slängarna välstrukna.
Det har hänt så mycket på sistone.
Dels har Elma, min dotter, fyllt ett år och till då bakade jag faktiskt (jo, faktiskt!) och gjorde bl.a. tårta och fixade till både kardemumma och kanelbullar, som min fru påbörjat.
Annars har jag bl.a. haft ett till cateringjobb, då jag i och för sig bara skulle göra potatisgratäng till en fest, men ändå. Kul var det.
På jobbet har vi varit igenom en jättekonflikt, en av de andra kockarna och jag. Jag tänker inte skriva så mycket mer om det än att vi behövt ha ett möte med ledningen och där vi till sist fick ta in hjälp utifrån (av professionell handledare) för att kunna diskutera med varandra utan att gå till personangrepp.
Markus på jobbet och jag gjorde förresten en lista på våra favoritprylar i köket och kom fram till en "topp 5" som för den här veckan ser ut som:
5: Släng - den där handduken man har i förklädet, ni vet?
4: Sauteuse
3: Ballongvisp - hur skall man annars kunna vispa bra såser?
2: Stekpincett
och inte särskilt överraskande
1: En vass kniv.
Hur ser din lista ut?
Har förresten fått mail om att jag använder för mycket "fackspråk" utan att förklara vad alla grejer är, så - här kommer en liten snabb ordlista i "restaurang-lingo". Del 1 i en obestämd mängd i serien:
"Lär dig prata som en kock"
Del 1: Personal på restaurangen.
Givetvis skiljer det sig från restaurang till restaurang och kök till kök, men några generella regler gäller ändå:
Hovmästaren är alltid "pingvinen", eftersom han är den kanske enda som kan förväntas vara klädd så att han liknar en sådan.
Servitörer är ofta "ardenner" eller "åsnor" eftersom de är bärdjur. Givetvis är det bättre att vara "ardenner" (bra servitör) än åsna - go figure.
Givetvis blir således servitriser "kameler" - lastdjur med två pucklar. Enkelt.
Diskare är oftast "pärldykare" eller "lödderkuskar", medan kockar är allt ifrån "salladsslav (kallskänk/garde-manger), "Såspelle" (Saucier), "Grillarjävel" alternativt "napalmkusk" för grillardin och så vidare. Nyanställdra eller köksskolelever är alltid "prao" eller "alu".
Nästa gång skall vi gå igenom en restaurangs uppbyggnad.
Tills dess - håll knivarna vassa och slängarna välstrukna.
måndag, maj 02, 2005
På ostfronten inget nytt...
Tjaba, alla.
Livet går sin gilla gång och mycket hinner hända mellan varven, vilket gör att man inte hinner med att skriva och när man sedan skriver så finns det så mycket att skriva att man inte vet var man skall börja...
Nåväl.
Sedcan sist har jag först och främst varit i Frankrike. Det var ball. Vi var där, min fru och dotter och jag, och åt gott och var riktigt turistiga. Kul. Och bra käk. Typiskt franska "husmansrätter" som boudin noir, biff med bearnaise, köttgryta, efterrätter som tarte tatin och crème brûlée. Kul och gott och väldigt trevligt, kan man väl sammanfatta det hela som. Och kul att man faktiskt kan mer franska än man tror, sådär, när man är ute och reser.
Här hemma har jag fått vara kökschef ett tag, då vår ordinarie har varit på semester. Vi har haft en del vikarier inne och man kan väl säga att om man har ordet "kock" på sin CV kan man tydligen inte alltid laga mat. Nåväl. Det har gått bra, men ibland har jag blivit lite tjurig på folk som i köket på allvar frågat hur de skall göra potatismos eller persiljesmör.
Jag kommer att skriva mer utförligt sedan om både frankrike och lite vad som händer i köket, men just nu har jag helt enkelt inte riktigt tid.
Vi hörs.
Livet går sin gilla gång och mycket hinner hända mellan varven, vilket gör att man inte hinner med att skriva och när man sedan skriver så finns det så mycket att skriva att man inte vet var man skall börja...
Nåväl.
Sedcan sist har jag först och främst varit i Frankrike. Det var ball. Vi var där, min fru och dotter och jag, och åt gott och var riktigt turistiga. Kul. Och bra käk. Typiskt franska "husmansrätter" som boudin noir, biff med bearnaise, köttgryta, efterrätter som tarte tatin och crème brûlée. Kul och gott och väldigt trevligt, kan man väl sammanfatta det hela som. Och kul att man faktiskt kan mer franska än man tror, sådär, när man är ute och reser.
Här hemma har jag fått vara kökschef ett tag, då vår ordinarie har varit på semester. Vi har haft en del vikarier inne och man kan väl säga att om man har ordet "kock" på sin CV kan man tydligen inte alltid laga mat. Nåväl. Det har gått bra, men ibland har jag blivit lite tjurig på folk som i köket på allvar frågat hur de skall göra potatismos eller persiljesmör.
Jag kommer att skriva mer utförligt sedan om både frankrike och lite vad som händer i köket, men just nu har jag helt enkelt inte riktigt tid.
Vi hörs.
söndag, april 03, 2005
Fisksoppa
Har ikväll bestämt mig för att göra fisksoppa till middag och den är så god att jag tänkte dela med mig av någon slags recept på den. Till en "laddning", vilket är ungefär 6-8 portioner brukar jag göra ungefär såhär:
Ingredienser:
Vit fisk (torsk, hoki, sej, vad du vill) ungefär 400g (eller lite mer om man vill)
God fiskbuljong
Ett glas vitt vin
En liten fänkål
En gul lök
2-3 morötter
4 dl grädde
Smör att steka i
Flingsalt
Dillfrö
Gör såhär:
Hacka löken och släng i en sauteuse eller panna med en hel del smör och ganska mycket salt. Låt den gå tills den är mjuk och lägg över i en stor kastrull. Skala och skär morötterna i slantar och lägg dessa tillsammans med löken i kastrullen. Häll på buljong.
Skär fänkålen i fina bitar och bryn dessa lite snabbt i sauteusen eller pannan i lite smör. När dessa har gått färdigt, strö lite dillfrö på fänkålen och släng i buljongen.
Låt allt koka ihop i sisådär 30 minuter.
Skär fisken i fina bitar. Lägg i den kokande buljongen. Häll i grädden.
Smaka av med salt och peppar.
Bon appetit!
Ingredienser:
Vit fisk (torsk, hoki, sej, vad du vill) ungefär 400g (eller lite mer om man vill)
God fiskbuljong
Ett glas vitt vin
En liten fänkål
En gul lök
2-3 morötter
4 dl grädde
Smör att steka i
Flingsalt
Dillfrö
Gör såhär:
Hacka löken och släng i en sauteuse eller panna med en hel del smör och ganska mycket salt. Låt den gå tills den är mjuk och lägg över i en stor kastrull. Skala och skär morötterna i slantar och lägg dessa tillsammans med löken i kastrullen. Häll på buljong.
Skär fänkålen i fina bitar och bryn dessa lite snabbt i sauteusen eller pannan i lite smör. När dessa har gått färdigt, strö lite dillfrö på fänkålen och släng i buljongen.
Låt allt koka ihop i sisådär 30 minuter.
Skär fisken i fina bitar. Lägg i den kokande buljongen. Häll i grädden.
Smaka av med salt och peppar.
Bon appetit!
fredag, april 01, 2005
När man är trött efter mörka natten...
...som om man just stigit upp ur dyn,
då tar man två deciliter vatten
till en deciliter gryn.
Sen blandar man ett tag
med salt efter behag
Så får man gröt.
Raderna ovan är en sång som jag lärde mig på fjällvandring i Sylarna för några somrar sedan, men jag nynnar dem ibland i alla fall. Någon som vet varifrån de kommer från början?
Nåväl. Att sjunga sina recept kanske inte alltid funkar, men en del grejer har man i huvudet, sådär. Som t.ex. recept på bechamel eller inläggningsspad till sill. Bara för att propotionerna är så enkla att komma ihåg. Vissa sådana där grejer bara poppar in i huvudet. Det är underligt vad man minns, faktiskt.
Nåväl.
De senaste dagarna har jag lagat några "favvisar" på jobbet. Igår var det pannbiff med löksky till lunchen och så gjorde jag en fläskstek, eller karré, eller vad man skall säga, på en bit kotlettrad till kvällen. Idag har det - det är ju torsdag - varit ärtsoppa och pannkakor till lunch och till middag gjorde jag gravad lax med dillstuvad potatis.
Faktiskt första gången jag fått stående ovationer på jobbet, för bra käk. Kul. Det är kul när man träffar rätt med matsedeln. I morgon är det korv med stuvade makaroner. Kanske inte världens roligaste, men det lär gå en del. Det är ju en sådan sak som faktiskt går.
Annars har jag varit förkyld i en dryg vecka. Sedan i måndags har det varit riktigt snorigt, och jag vaknar ibland på nätterna, men jag hoppas att det skall ge sig snart. Jag måste i alla fall jobba vidare. I morgon har jag ett kortpass och sedan är jag ledig i helgen, i alla fall, men sedan blir det att slita ett tag igen för i nästa vecka och veckan därpå är vi en kort i köket igen. Vanjira är på semester, så Markus och jag får klara oss själva. Det kommer i och för sig säkert att gå bra. Vi brukar jobba bra ihop, Markus och jag.
Nåväl. Snorig är man, i alla fall. Försöker att klara mig på nässpray och diverse huskurer, som te på ingerfära och honung, eller varm mjölk med eucalyptus. Det går sådär.
I helgen har jag planerat oxrullader på lördag och slottsstek på söndag. Det blir nog bra. Det är Vanjira som jobbar, så det blir nog rätt bra till på måndag i alla fall - hon brukar förbereda rätt väl för Mise:en till frukostservisen, så det ger sig.
Vad har ni för huskurer mot förkylningar, förresten?
då tar man två deciliter vatten
till en deciliter gryn.
Sen blandar man ett tag
med salt efter behag
Så får man gröt.
Raderna ovan är en sång som jag lärde mig på fjällvandring i Sylarna för några somrar sedan, men jag nynnar dem ibland i alla fall. Någon som vet varifrån de kommer från början?
Nåväl. Att sjunga sina recept kanske inte alltid funkar, men en del grejer har man i huvudet, sådär. Som t.ex. recept på bechamel eller inläggningsspad till sill. Bara för att propotionerna är så enkla att komma ihåg. Vissa sådana där grejer bara poppar in i huvudet. Det är underligt vad man minns, faktiskt.
Nåväl.
De senaste dagarna har jag lagat några "favvisar" på jobbet. Igår var det pannbiff med löksky till lunchen och så gjorde jag en fläskstek, eller karré, eller vad man skall säga, på en bit kotlettrad till kvällen. Idag har det - det är ju torsdag - varit ärtsoppa och pannkakor till lunch och till middag gjorde jag gravad lax med dillstuvad potatis.
Faktiskt första gången jag fått stående ovationer på jobbet, för bra käk. Kul. Det är kul när man träffar rätt med matsedeln. I morgon är det korv med stuvade makaroner. Kanske inte världens roligaste, men det lär gå en del. Det är ju en sådan sak som faktiskt går.
Annars har jag varit förkyld i en dryg vecka. Sedan i måndags har det varit riktigt snorigt, och jag vaknar ibland på nätterna, men jag hoppas att det skall ge sig snart. Jag måste i alla fall jobba vidare. I morgon har jag ett kortpass och sedan är jag ledig i helgen, i alla fall, men sedan blir det att slita ett tag igen för i nästa vecka och veckan därpå är vi en kort i köket igen. Vanjira är på semester, så Markus och jag får klara oss själva. Det kommer i och för sig säkert att gå bra. Vi brukar jobba bra ihop, Markus och jag.
Nåväl. Snorig är man, i alla fall. Försöker att klara mig på nässpray och diverse huskurer, som te på ingerfära och honung, eller varm mjölk med eucalyptus. Det går sådär.
I helgen har jag planerat oxrullader på lördag och slottsstek på söndag. Det blir nog bra. Det är Vanjira som jobbar, så det blir nog rätt bra till på måndag i alla fall - hon brukar förbereda rätt väl för Mise:en till frukostservisen, så det ger sig.
Vad har ni för huskurer mot förkylningar, förresten?
tisdag, mars 29, 2005
Påskhelgen
Började jobba igen i fredags, efter att jag ju hade en infektion i fingret och fick vara hemma och äta penicillin efter att ha skurit mig. Så... I fredags var det dags att börja jobba igen. Långfredag. Det var rätt kul, för Markus var där och vi har det riktigt kul ihop. När det mesta var klart storstädade vi köket och blev därför kvar lite längre än vi räknat med, men det kändes i alla fall skönt att ha hunnit med allt.
I lördags var det ju påskafton och då hade vi ett "påskbord" - en liten buffé, där vi hade ägghalvor med majonnäs och kaviar (och dillkvist), köttbullar, prinskorv, några olika sorters sillar, lax, räkomeletter, potatis, räkor, sallader, och i princip allt man kan önska sig utom ett påskalamm. Det var kul, men det kom inte så många (bara omkring 20 stycken), så det blev väldigt mycket rester.
Igår hade vi inkokt lax, kokta ärtor, hollandaisesås och potatis. Det var poppis. Och idag har det varit "stek provencal". Det har också varit ok.
Jag är annars förkyld och har lite feber och ser därför faktiskt fram emot helgen, då jag skall vara ledig, och vill nog faktiskt helst gå och lägga mig...
I lördags var det ju påskafton och då hade vi ett "påskbord" - en liten buffé, där vi hade ägghalvor med majonnäs och kaviar (och dillkvist), köttbullar, prinskorv, några olika sorters sillar, lax, räkomeletter, potatis, räkor, sallader, och i princip allt man kan önska sig utom ett påskalamm. Det var kul, men det kom inte så många (bara omkring 20 stycken), så det blev väldigt mycket rester.
Igår hade vi inkokt lax, kokta ärtor, hollandaisesås och potatis. Det var poppis. Och idag har det varit "stek provencal". Det har också varit ok.
Jag är annars förkyld och har lite feber och ser därför faktiskt fram emot helgen, då jag skall vara ledig, och vill nog faktiskt helst gå och lägga mig...
tisdag, mars 22, 2005
Mamma 60 och Chiliaïoli
Jahaja. Igår fyllde mamma 60. Och i lördags firade vi henne (eftersom hon och pappa åkte till Rom igår). Jag hade köpt en kurs - gourmetmatlagning "havets läckerheter" - på medborgarskolan till henne eftersom hon är nästan lika intresserad av mat som jag själv. Givetvis fick den övriga familjen vara med och betala på ett varsitt hörn. :-)
Själva festen var på "Nordens Ljus" - en pråm nedanför nationalmuséum. Det var trevligt och kändes lagom festligt och sådär mysigt som det blir när bara människor som tycker om en samlas. Kul. Maten var dock "sådär" tycker jag. Det var en buffé, med framförallt olika sallader, röror och så några smårätter. Jag åt framförallt gubbröra, som jag gillar (liksom allt annat, nästan, som innehåller anjovis) och så någon couscousrätt med oliver, någon kycklingröra och så sådan där kikärtsröra, som jag nu har glömt vad den heter. Inte Tahini, utan den andra... Ni vet...? Hoummus, va? Nåväl.
Som ni ser var det "rätt spretigt", med pastasallader, inkokt lax, rörorna ovan, couscous och rätter som gräddstuvad pytt och potatissallad på samma bord, men alla blev mätta, så det får nog räknas som rätt lyckat ändå, även om jag saknade "proffesionell stringens och tydlig linje" på menyn...
Igår skulle jag göra av med kycklinglårfiléerna jag inte gjort av med i torsdags, så jag stekte dem i lite smör och kryddor (salt, peppar, rosmarin och paprika) och gjorde potatisklyftor till. Eftersom jag inte hade några uppslag på sås till blev det en halvimproviserad tomat- och chili-aïoli enligt följande:
Två äggulor
En ordentlig sked fransk senap
Ungefär dubbelt så mycket vinäger
Lite citronsaft
4 dl rapsolja
En nypa salt
tre finhackade vitlöksklyftor
Två matskedar tomatpuré
En halv dl. thai-chilisås
Rör ihop alla ingredienser utom tomatpuré och chilisås till en majonnäs. Vispa tills du har stora biceps. Tillsätt tomatpuré och thai-chilisås. Låt stå i kylen i minst en halvtimma.
Det blev riktigt gott, faktiskt. Och kul med en kall sås till kyckling och klyftpotatis, tyckte jag.
Själva festen var på "Nordens Ljus" - en pråm nedanför nationalmuséum. Det var trevligt och kändes lagom festligt och sådär mysigt som det blir när bara människor som tycker om en samlas. Kul. Maten var dock "sådär" tycker jag. Det var en buffé, med framförallt olika sallader, röror och så några smårätter. Jag åt framförallt gubbröra, som jag gillar (liksom allt annat, nästan, som innehåller anjovis) och så någon couscousrätt med oliver, någon kycklingröra och så sådan där kikärtsröra, som jag nu har glömt vad den heter. Inte Tahini, utan den andra... Ni vet...? Hoummus, va? Nåväl.
Som ni ser var det "rätt spretigt", med pastasallader, inkokt lax, rörorna ovan, couscous och rätter som gräddstuvad pytt och potatissallad på samma bord, men alla blev mätta, så det får nog räknas som rätt lyckat ändå, även om jag saknade "proffesionell stringens och tydlig linje" på menyn...
Igår skulle jag göra av med kycklinglårfiléerna jag inte gjort av med i torsdags, så jag stekte dem i lite smör och kryddor (salt, peppar, rosmarin och paprika) och gjorde potatisklyftor till. Eftersom jag inte hade några uppslag på sås till blev det en halvimproviserad tomat- och chili-aïoli enligt följande:
Två äggulor
En ordentlig sked fransk senap
Ungefär dubbelt så mycket vinäger
Lite citronsaft
4 dl rapsolja
En nypa salt
tre finhackade vitlöksklyftor
Två matskedar tomatpuré
En halv dl. thai-chilisås
Rör ihop alla ingredienser utom tomatpuré och chilisås till en majonnäs. Vispa tills du har stora biceps. Tillsätt tomatpuré och thai-chilisås. Låt stå i kylen i minst en halvtimma.
Det blev riktigt gott, faktiskt. Och kul med en kall sås till kyckling och klyftpotatis, tyckte jag.
lördag, mars 19, 2005
favoritkyckling och följetongen fingret
Att skära sig i fingret kan visa sig vara dummare än man först tror: Jag hackade ju morötter härom dagen och fick troligen in någon jordbakterie i såret, när jag skar mig... När jag så skulle jobba igår var fingret rätt ömt och efter några timmar tänkte jag att "det här funkar inte, jag behöver en värktablett" och gick till syster på behandlingshemmet. Hon lade om fingret igen, gav mig några tabletter och skrev en remiss till läkare och ett "Nu går du dit med en gång och sedan går du hem, för sådär kan du inte jobba..."
Kommer till läkaren som snabbt undersöker fingret (nu är jag lite yr av systers tabletter) och konstaterar att "Oj, det var mig ett infekterat finger, om jag någonsin sett ett!". Så frågar han om familjeförhållanden och om jag har barn. Det tar ett tag innan det går upp för mig att anledningen är att han inte vill att jag skall byta blöjor på bebisen, tills fingret blivit bättre. Han suckar, ger mig penicillin och sjukskriver mig till nästa torsdag.
Det är ungefär det värsta scenariot jag kan tänka mig. A) Den här helgen är "min" helg på jobbet, och jag måste nu lämna den till Markus, eftersom Vanjira är sjuk. Markus har behövt jobba ensam ett par dagar och är rätt sliten. B) Jag gillar Markus och vi har kul ihop och jag vill därför vara på jobbet. C) Nästa helg, vilket är lagom tills jag kommer tillbaka kommer att bli "min" helg, eftersom Markus, som jobbat den här helgen vill ha ledigt. Det är bara det att nästa helg är påskhelgen, med ett påskbord som skall ut på lördagen. Något som jag INTE vill göra själv eller stå och förbereda på fredag kväll, vilket å andra sidan är det troligaste scenariot, då Markus inte kommer att hinna med det, om han är själv i nästa vecka, något vi räknar med. Vi är, som fransmannen säger "Dans la merde".
Nåväl.
Fick ett mail om att jag inte postat vare sig recept eller något om matlagning på sistone, så - här kommer en kycklingrätt jag gillar - Olas favoritkyckling:
Ola är en kompis, som faktiskt också är kock, som jag numer oftast träffar tillsammans med Henrik - trummisen i favoritpunkbandet "Tekla Knös". Ola har byggt deras studio... Nåväl. Ola var på min födelsedagsfest för något år sedan och bjöds på den här lilla, rätt enkla rätten och blev alldeles kär, så:
Du behöver till 2 pers:
3 kycklinglårfiléer
En halv dl. Acaciahonung
1 kycklingbuljongtärning, eller två matskedar god fond
En halv dl tomatpuré
En halv dl. rökig whisky eller en tsk saturnus whiskyessens
En god nypa flingsalt (gärna rökt)
Nymalen svartpeppar
En ganska rejäl nypa rosmarin
2-3 dl. vatten
Lite smör för bryning
Eventuellt soya
Gör såhär:
Bryn kycklinglårfileerna i en panna i smör, när dessa har en fin färg, smula buljongtärning över, ringla honung över och deglacera pannan med kycklingen i, med whisky och vatten.
Rör i tomatpuré, salt, peppar, rosmarin och ev. soya och smaka av med mer whisky och honung till god smak.
Låt gå färdigt i varm ugn, utan lock, tills såsen har gått ihop och fått fin konsistens. Servera med ditt favorittillbehör.
Bon appétit!
Kommer till läkaren som snabbt undersöker fingret (nu är jag lite yr av systers tabletter) och konstaterar att "Oj, det var mig ett infekterat finger, om jag någonsin sett ett!". Så frågar han om familjeförhållanden och om jag har barn. Det tar ett tag innan det går upp för mig att anledningen är att han inte vill att jag skall byta blöjor på bebisen, tills fingret blivit bättre. Han suckar, ger mig penicillin och sjukskriver mig till nästa torsdag.
Det är ungefär det värsta scenariot jag kan tänka mig. A) Den här helgen är "min" helg på jobbet, och jag måste nu lämna den till Markus, eftersom Vanjira är sjuk. Markus har behövt jobba ensam ett par dagar och är rätt sliten. B) Jag gillar Markus och vi har kul ihop och jag vill därför vara på jobbet. C) Nästa helg, vilket är lagom tills jag kommer tillbaka kommer att bli "min" helg, eftersom Markus, som jobbat den här helgen vill ha ledigt. Det är bara det att nästa helg är påskhelgen, med ett påskbord som skall ut på lördagen. Något som jag INTE vill göra själv eller stå och förbereda på fredag kväll, vilket å andra sidan är det troligaste scenariot, då Markus inte kommer att hinna med det, om han är själv i nästa vecka, något vi räknar med. Vi är, som fransmannen säger "Dans la merde".
Nåväl.
Fick ett mail om att jag inte postat vare sig recept eller något om matlagning på sistone, så - här kommer en kycklingrätt jag gillar - Olas favoritkyckling:
Ola är en kompis, som faktiskt också är kock, som jag numer oftast träffar tillsammans med Henrik - trummisen i favoritpunkbandet "Tekla Knös". Ola har byggt deras studio... Nåväl. Ola var på min födelsedagsfest för något år sedan och bjöds på den här lilla, rätt enkla rätten och blev alldeles kär, så:
Du behöver till 2 pers:
3 kycklinglårfiléer
En halv dl. Acaciahonung
1 kycklingbuljongtärning, eller två matskedar god fond
En halv dl tomatpuré
En halv dl. rökig whisky eller en tsk saturnus whiskyessens
En god nypa flingsalt (gärna rökt)
Nymalen svartpeppar
En ganska rejäl nypa rosmarin
2-3 dl. vatten
Lite smör för bryning
Eventuellt soya
Gör såhär:
Bryn kycklinglårfileerna i en panna i smör, när dessa har en fin färg, smula buljongtärning över, ringla honung över och deglacera pannan med kycklingen i, med whisky och vatten.
Rör i tomatpuré, salt, peppar, rosmarin och ev. soya och smaka av med mer whisky och honung till god smak.
Låt gå färdigt i varm ugn, utan lock, tills såsen har gått ihop och fått fin konsistens. Servera med ditt favorittillbehör.
Bon appétit!
torsdag, mars 17, 2005
Ny lista
Hittade följande på Elins blogg och tyckte den var lite kul, så - med bandagerat pekfinger och risk för felskrivningar:
01 Öppna en bok du har i närheten, slå upp sidan tolv och citera den fjärde meningen.
"Följ allemansrätten till punkt och pricka och använd sunt förnuft, så kanske även dina barn kan klättra här och njuta av omgivningarna" Citerat från "Klättring vid Ågelsjön" av Fredrik Schlyter.
02 Sträck ut din vänstra arm så långt du kan. Vad rör du först vid?
Min kameraväska.
03 Vad har du på dig just nu?
Svart T-tröja med tryck, bruna byxor från prana. Typisk "hemma och sunka"-klädsel.
04 Vad finns på väggarna i rummet du sitter i?
Ett kort på ett fallskärmshopp jag gjorde för några år sedan, några teckningar och vykort och så min karta från Kilimanjaro, med bl.a. Göran Kropps, Renata Chlumskas, Staffan Heimserssons och Paul Bonczs autografer på.
05 Hur ser det ut utanför fönstret?
Snö. Utanför går en gångväg mellan husen. Jag ser en liten lekplats och sopstugan något hundratal meter bort.
06 Vad har du för bakgrundsljud just nu?
The Who - "Behind blue eyes"
07 Vem sov du senast tillsammans med?
Min fru. Och min dotter. Och, tror jag - en av katterna.
08 Om du ska ge bort blommor, vad väljer du?
Det är olika, men jag har gett bort bonsaiträd några gånger. Till mamma är det ofta gula tulpaner, för det gillar hon.
09 Har du någon gång haft på dig pyjamas ute bland folk?
Njae.
10 Vilka är dina tre favoritsaker i sovrummet?
En ram med bilder från vårat bröllop, sängen - förstås, och så har jag min gamla nalle, som jag fick när jag var precis nyfödd kvar, och den är givetvis laddad med ett ton nostalgi.
11 Vilken färg har du på duschdraperiet?
(Fick gå ut och titta) - det är vitt, visar det sig. Jag har aldrig tänkt på det förut. Det är min fru som handlar sådant.
12 Vad finns bakom dig?
En bokhylla med bl.a. gamla klättertidningar och några årgångar av "Gourmet". Och så kartan från Kilimanjaro.
13 Har du någon gång använt Tradera?
Nej. Men jag har köpt och sålt begagnad friluftsutrustning på utsidan, några gånger.
14 Favoritfika på café?
Nästan vad som helst, så länge det är med kompisar och man har tid på sig att fika ordentligt. Smoothie på Tullys på Götgatan är i och för sig riktigt mysigt.
I övrigt har jag idag bytt förbandet på fingret och det var så skönt... Det hade blodat rätt mycket, men nu verkade det hålla upp något sånär, så det droppade bara lite, just när man bytte kompresserna. I morgon, och i helgen hade jag i alla fall tänkt att jobba, fast det får ju bli med latexhandske och så...
01 Öppna en bok du har i närheten, slå upp sidan tolv och citera den fjärde meningen.
"Följ allemansrätten till punkt och pricka och använd sunt förnuft, så kanske även dina barn kan klättra här och njuta av omgivningarna" Citerat från "Klättring vid Ågelsjön" av Fredrik Schlyter.
02 Sträck ut din vänstra arm så långt du kan. Vad rör du först vid?
Min kameraväska.
03 Vad har du på dig just nu?
Svart T-tröja med tryck, bruna byxor från prana. Typisk "hemma och sunka"-klädsel.
04 Vad finns på väggarna i rummet du sitter i?
Ett kort på ett fallskärmshopp jag gjorde för några år sedan, några teckningar och vykort och så min karta från Kilimanjaro, med bl.a. Göran Kropps, Renata Chlumskas, Staffan Heimserssons och Paul Bonczs autografer på.
05 Hur ser det ut utanför fönstret?
Snö. Utanför går en gångväg mellan husen. Jag ser en liten lekplats och sopstugan något hundratal meter bort.
06 Vad har du för bakgrundsljud just nu?
The Who - "Behind blue eyes"
07 Vem sov du senast tillsammans med?
Min fru. Och min dotter. Och, tror jag - en av katterna.
08 Om du ska ge bort blommor, vad väljer du?
Det är olika, men jag har gett bort bonsaiträd några gånger. Till mamma är det ofta gula tulpaner, för det gillar hon.
09 Har du någon gång haft på dig pyjamas ute bland folk?
Njae.
10 Vilka är dina tre favoritsaker i sovrummet?
En ram med bilder från vårat bröllop, sängen - förstås, och så har jag min gamla nalle, som jag fick när jag var precis nyfödd kvar, och den är givetvis laddad med ett ton nostalgi.
11 Vilken färg har du på duschdraperiet?
(Fick gå ut och titta) - det är vitt, visar det sig. Jag har aldrig tänkt på det förut. Det är min fru som handlar sådant.
12 Vad finns bakom dig?
En bokhylla med bl.a. gamla klättertidningar och några årgångar av "Gourmet". Och så kartan från Kilimanjaro.
13 Har du någon gång använt Tradera?
Nej. Men jag har köpt och sålt begagnad friluftsutrustning på utsidan, några gånger.
14 Favoritfika på café?
Nästan vad som helst, så länge det är med kompisar och man har tid på sig att fika ordentligt. Smoothie på Tullys på Götgatan är i och för sig riktigt mysigt.
I övrigt har jag idag bytt förbandet på fingret och det var så skönt... Det hade blodat rätt mycket, men nu verkade det hålla upp något sånär, så det droppade bara lite, just när man bytte kompresserna. I morgon, och i helgen hade jag i alla fall tänkt att jobba, fast det får ju bli med latexhandske och så...
Vad använder du ditt vänstra pekfinger till?
Det är nästan för pinsamt att skriva, men ibland går det inte riktigt som man tänkt sig:
Nästan alla kockar jag känner har någon gång skurit sig så att de behövt uppsöka läkare - och konstigt vore det väl annars - vi använder ju knivar varje dag och lagar bokstavligen hundratals portioner, om inte tusentals, i veckan (Själv snittar jag nog på runt 1000 i veckan).
Utan att bli för utstuderad i de skräckfilmsmässiga detaljerna kan man snabbt säga att jag två gånger under min kockkarriär behövt uppsöka hjälp efter att ha skurit mig: En gång då jag skulle dela ett fruset hamburgerbröd och skar mig i handflatan, och så igår, då jag skulle hacka morötter.
Jag kom helt enkelt "lite nära" med kniven och kände att "Ojdå, där tog den i fingret". Jag kollade ned på fingret och tänkte först att "Den tog nog inte så farligt, för det verkar inte blöda så förfärligt" Inom loppet av en kanske halv sekund hann jag sedan lägga märke till den lilla snutten av fingret som nu satt prydligt fastkletad på knivens bredsida och sedan hur det började blöda. Ymnigt. Man har ju ganska många blodkärl i fingrarna.
Har nu fingret (och halva handen, för att det skall fästa) i tryckförband, som skall sitta kvar tills i morgon, med en massa specialkompresser och elände närmast fingret. Det gör ont och det har tagit ungefär 20 minuter att skriva den här texten, mot kanske 3 annars, utan bandage på pekfingret, men det skall väl bli bättre snart.
Det sägs ju att det läker fort i fingrarna, i alla fall...
Nästan alla kockar jag känner har någon gång skurit sig så att de behövt uppsöka läkare - och konstigt vore det väl annars - vi använder ju knivar varje dag och lagar bokstavligen hundratals portioner, om inte tusentals, i veckan (Själv snittar jag nog på runt 1000 i veckan).
Utan att bli för utstuderad i de skräckfilmsmässiga detaljerna kan man snabbt säga att jag två gånger under min kockkarriär behövt uppsöka hjälp efter att ha skurit mig: En gång då jag skulle dela ett fruset hamburgerbröd och skar mig i handflatan, och så igår, då jag skulle hacka morötter.
Jag kom helt enkelt "lite nära" med kniven och kände att "Ojdå, där tog den i fingret". Jag kollade ned på fingret och tänkte först att "Den tog nog inte så farligt, för det verkar inte blöda så förfärligt" Inom loppet av en kanske halv sekund hann jag sedan lägga märke till den lilla snutten av fingret som nu satt prydligt fastkletad på knivens bredsida och sedan hur det började blöda. Ymnigt. Man har ju ganska många blodkärl i fingrarna.
Har nu fingret (och halva handen, för att det skall fästa) i tryckförband, som skall sitta kvar tills i morgon, med en massa specialkompresser och elände närmast fingret. Det gör ont och det har tagit ungefär 20 minuter att skriva den här texten, mot kanske 3 annars, utan bandage på pekfingret, men det skall väl bli bättre snart.
Det sägs ju att det läker fort i fingrarna, i alla fall...
tisdag, mars 15, 2005
Kampen om ugnen går vidare...
Vakna bloggläsare känner ju till att vi skall köpa ny ugn på jobbet, men för Er andra kan man väl säga att det nu står mellan två ugnar - en från Rational och en från Zanussi. Zanussi är lite billigare och den från rational är - har det visat sig - mycket bättre.
Eftersom våra leverantörer av ugnar givetvis vill sälja just SIN ugn har vi nu varit hos zanussi förra måndagen, och blev bjudna på italiensk mat, ugnssnack och en demonstration av en hel del utrustning i deras demo-kök i Electroluxhuset vid S:t Görans sjukhus.
Igår var vi hos rational. Demon var helt annorlunda. Istället för att ta dit "pelle kändiskock" som bjuder på mat hade man en snubbe som varit ute hos oss lite och tagit reda på vad vi lagar för mat (han hade fått vår matsedel för ett par veckor), han hade sedan en demo för Markus och mig, där vi själva fick laga den maten i deras ugn. Lysande. Det visade oss att det faktiskt gick aatt göra en hel del av den mat vi gör idag bättre i ugnen än på t.ex. stekbord och/eller i storgrytor. Dessutom var menysystemet till datorn på frontpanelen (jo, allt är datorstyrt numer) såpass enkelt att nästan vem som helst kan använda ugnen och få ett vettigt resultat. Att ugnen sedan kan skriva ut loggar för HACCP-självkontrollen och man slipper stå med termometrar och elände och fylla i blanketter är ännu bättre.
Needless to say blev vi kära och skall idag snacka med ägarna om att det blir en ugn från Rational och inget annat. Jag hoppas att vi får som vi vill.
Eftersom våra leverantörer av ugnar givetvis vill sälja just SIN ugn har vi nu varit hos zanussi förra måndagen, och blev bjudna på italiensk mat, ugnssnack och en demonstration av en hel del utrustning i deras demo-kök i Electroluxhuset vid S:t Görans sjukhus.
Igår var vi hos rational. Demon var helt annorlunda. Istället för att ta dit "pelle kändiskock" som bjuder på mat hade man en snubbe som varit ute hos oss lite och tagit reda på vad vi lagar för mat (han hade fått vår matsedel för ett par veckor), han hade sedan en demo för Markus och mig, där vi själva fick laga den maten i deras ugn. Lysande. Det visade oss att det faktiskt gick aatt göra en hel del av den mat vi gör idag bättre i ugnen än på t.ex. stekbord och/eller i storgrytor. Dessutom var menysystemet till datorn på frontpanelen (jo, allt är datorstyrt numer) såpass enkelt att nästan vem som helst kan använda ugnen och få ett vettigt resultat. Att ugnen sedan kan skriva ut loggar för HACCP-självkontrollen och man slipper stå med termometrar och elände och fylla i blanketter är ännu bättre.
Needless to say blev vi kära och skall idag snacka med ägarna om att det blir en ugn från Rational och inget annat. Jag hoppas att vi får som vi vill.
måndag, mars 14, 2005
Den första i mars.
Inser nu att jag inte skrivit hittills i mars. Fy på mig. Men jag har faktiskt haft för mycket att göra. Markus kom tillbaka i tisdags, på jobbet, men innan dess har det varit rätt hektiskt med alla vikarier och sådär. Igår hade jag ett cateringuppdrag, som blivit ombeställt ett par gånger, med olika många gäster varje gång, som tagit oerhört mycket tid, så... Well...
Nåväl - cateringuppdraget, då? Det var en femtioårsfest. Mina svärföräldrars kompis Marias gubbe Olle fyllde 50 och skulle ha fest. Från början för runt 80 gäster. Efter ett tag ändrades detta till 100 gäster och igår, när jag kommer till festlokalen visar det sig vara 120 gäster. Lite sent att fixa till något, men Maria hade köpt korv, salladsgrönsaker, lite köttbullar och potatis, så jag fixade till det också, och satte ut på bordet.
I övrigt bestod menyn av en buffé på "Europeiska rätter" eller snarare "Svenska råvaror möter de stora europeiska köken", eller så. Mina rätter var i alla fall: Kycklingleverterrinne med balsamicovinägersirap, köttfärsspett med persilja, vitlök och basilika till tomat och paprikasås och en fetaostyoghurt, couscous med grönsaker, potatissallad, rostbiff, italienska charkuterier, kycklingben-"korvar" eller rullader - på urbenat kycklinglår fyllt med örter och paprika, pajer (en med fetaost, rödlök, soltorkade tomater och en med paprika, gul lök och curry), nachos med guacamole, diverse sallader, smördegsskruvar med soltorkade tomater och ädelost och så förstås bröd och kompletteringsmaten.
Maten tror jag var en succé, men jag var tvungen att gå, för att hinna med en buss, innan alla hade hunnit få mat... Jag skall tala med Maria och Olle sedan och kolla hur allt avlöpte.
En hel del av gästerna ville i alla fall ha namn och nummer och sådär, så vi får väl se ifall någon hör av sig och vill ha catering till någon mer fest.
Idag, första dagen på två veckor, lite drygt, som jag kan ta det riktigt lugnt (och inte gå upp tidigt och laga mat hela dagen) var jag faktiskt så trött på att stå vid spisen att det blev färdiga köttbullar och pulvermos till lunch.
Nåväl - cateringuppdraget, då? Det var en femtioårsfest. Mina svärföräldrars kompis Marias gubbe Olle fyllde 50 och skulle ha fest. Från början för runt 80 gäster. Efter ett tag ändrades detta till 100 gäster och igår, när jag kommer till festlokalen visar det sig vara 120 gäster. Lite sent att fixa till något, men Maria hade köpt korv, salladsgrönsaker, lite köttbullar och potatis, så jag fixade till det också, och satte ut på bordet.
I övrigt bestod menyn av en buffé på "Europeiska rätter" eller snarare "Svenska råvaror möter de stora europeiska köken", eller så. Mina rätter var i alla fall: Kycklingleverterrinne med balsamicovinägersirap, köttfärsspett med persilja, vitlök och basilika till tomat och paprikasås och en fetaostyoghurt, couscous med grönsaker, potatissallad, rostbiff, italienska charkuterier, kycklingben-"korvar" eller rullader - på urbenat kycklinglår fyllt med örter och paprika, pajer (en med fetaost, rödlök, soltorkade tomater och en med paprika, gul lök och curry), nachos med guacamole, diverse sallader, smördegsskruvar med soltorkade tomater och ädelost och så förstås bröd och kompletteringsmaten.
Maten tror jag var en succé, men jag var tvungen att gå, för att hinna med en buss, innan alla hade hunnit få mat... Jag skall tala med Maria och Olle sedan och kolla hur allt avlöpte.
En hel del av gästerna ville i alla fall ha namn och nummer och sådär, så vi får väl se ifall någon hör av sig och vill ha catering till någon mer fest.
Idag, första dagen på två veckor, lite drygt, som jag kan ta det riktigt lugnt (och inte gå upp tidigt och laga mat hela dagen) var jag faktiskt så trött på att stå vid spisen att det blev färdiga köttbullar och pulvermos till lunch.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
