Ett slags riswok

En av fördelarna med en schysst gjutjärnswok är att man verkligen kan göra ALL mat i den. Idag blev det därför en "allt-i-ett"-rätt med ris, kyckling, skinka och grönsaker i en mild curryblandning. Och som riswok skulle det säkert kunna kallas "nasi goreng", eftersom det betyder "stekt ris", men min wok kändes något mer indisk än just indonesisk, så jag vet inte vad jag skall kalla den. Utom just "riswok". Nåväl. Här kommer något slags recept i alla fall:

(4 port.)

5 st. kycklinglårfiléer
2 msk olja
1 st gul lök
3 dl ris
1 msk kycklingfond - koncentrerad
½ l vatten
1 tsk paprikapulver
1 tsk salvia
1 tsk mild gul curry (madras)
½ msk socker
1 st vitlöksklyfta
Wokgrönsaker

Gör såhär:
Hetta upp en wokpanna och droppa i hälften av oljan.
Tärna i kycklingen och löken och låt gå i pannan tills kycklingen får färg och löken börjar mjukna. Häll över de torra kryddorna och rör om lite, så att all olja i pannan får del av kryddorna och de löser sig vackert i den.
Häll över riset och låt gå med i pannan ett tag, tills riskornen blivit genomskinliga.
I med fond, vatten och pressa i vitlöken.
Låt koka tills buljongen kokat bort/absorberats.
I med resten av oljan och fräs på det sista.
I med wokgrönsakerna. Stek tills de är färdiga.

Garnera gärna med någon frukt - kanske physalis? Det gjorde jag.

...och så dagens text.

Skrev ju igår om fördelarna med att arbeta i förskolekök, på Du & Jobbet, och idag skriver jag således lite om nackdelarna.

Pasta med god baconsås

Dagens lunch blev idag "något med pasta". Trodde egentligen att jag skulle koka mycket mer pasta, nu när jag är hemma med lillkillen, men han är inte så förtjust i pasta, verkar det som. Idag blev det emellertid "kylrensning" med en liten pastasås som resultat och den var väldigt populär. Både hos lillkillen och hans pappa.

1 paket bacon
2 dl oatly havregrädde (eller vanlig grädde, om man inte är mjölkallergiker)
1 gul lök
½ blomkålshuvud
1 msk olivolja
1 vitlöksklyfta
Några sugar snaps

Dela baconet i små bitar. Lägg i medelvarm panna, så att fettet smälter.
Plocka små buketter av blomkålen och låt gå med i baconfettet.
På med olivoljan
Hacka löken och låt den fräsa med i pannan ett ögonblick, tills den är mjuk.
Slå över grädden.
Hacka i en vitlöksklyfta.
Då såsen fått koka ihop sig något och börjar bli klar - pynta den med några sugar snaps.

Tisdagstema: Verktyg

Tisdagstema: Verktyg

En riktigt bra krönika i Aftonbladet

Ja - faktiskt. En riktigt bra krönika i Aftonbladet idag, om livsmedelsindustrin och lite hur det känns att hitta likadana stansade skivor av vakuumpackad skinka. Kolla in!

Dagens text

Dagens text på "Du och Jobbet" ligger ute, sedan klockan 07.00

Matbloggpriset 2009

Så var det dags för matbloggpriset 2009 - den kanske finaste utnämning en matblogg kan få. Var gärna med och nominera din(a) favorit(er). Och rösta annars - gärna - på mig. :-)

Jag var bland de nominerade bloggarna förra året och var sedan på mässan, då Pain de Martin vann. Fantastiskt festligt och trevligt på alla sätt. Men i år vill jag alltså vinna! :-)

Jag gästbloggar på "Du och Jobbet"

Jo, jag skrev ju i förra veckan om att jag skriver lite annorstädes. Och den här veckan skriver jag för arbetsmiljötidningen "Du och Jobbet" och deras websida. Där har de varje vecka en "gästbloggare" eller krönikör, kanske är mer rätt, som får skriva texter om sitt eget jobb och arbetsmiljön där.

Jag har försökt att skriva några texter om hur det är att vara kock, sprungen ur en restaurangkökstradition och som gjort steget "in på förskola" och där hittat hem. Det handlar om fördelar (och nackdelar) med jobbet, om kulturella skillnader mellan krogen och förskolan, men också om yrkesstolthet.

...och titta vilken fin liten banner de gjort och lagt ut på sin websida. Tyvärr är inte måndagens text ute än, nu vid 06-snåret, men den kommer väl snart. Nåväl - kolla in, den som vill!



--

EDIT: Kl. 07:02 - nu ligger texten ute.

Anderssons restaurang brinner - igen!

Jag skrev ju om när Melker Anderssons "Grill" utsattes för mordbrand 2007 (och sedemera när den likt en fågel Fenix reste sig ur askan igen).

Nu brinner tydligen "Norr Mälarstrand" - en annan Melker Andersson-restaurang. I fyra ord:

Det är för jävligt!

Grattis pappa! Hoppas din tårta är bättre än den här!

Pappa blir 65 år idag, och således vuxen. Hoppas du får en bättre tårta än det här - som annars är bland det äckligaste jag sett. En dam köper tårtbotten, som hon glömmer av i sin källare och sedan hittar. Efter 25 år är den fortfarande inte angripen av några mikroorganismer eller mögel. Det betyder i verkligheten att ingen mikroorganism har lyckats överleva på tårtbotten på 25 ÅR!

Tårtbotten är av "standardtyp" och innehåller bara "godkända tillsatser", som det heter i reportaget.



Själv kommer jag att i framtiden, även om jag är en sopa när det kommer till bakning, bara att baka mina egna sockerkaksbottnar. För allvarligt - vill vi stoppa något i magen som kan ha ihjäl mikroorganismerna där? Eller något som - bevisligen - kan konservera något i 25 år? Jag är skeptisk!

--

Länk till den här filmen hittade jag hos Kostdoktorn.

Att skriva och att blogga

Som vissa av Er vet skriver jag ibland texter till andra än till just bara min egen blogg. Jag skriver bl.a. ibland krönikor i facktidningar för restaurangfolk. Ibland skriver jag åt diverse matsajter, som bl.a. Taffel och i nästa vecka kommer jag att "gästblogga" eller skriva något slags webkrönikor åt en annan online-tidning.

Allt det här bidrar till att jag inte riktigt har tid att sköta Krubb, som ju är en blogg jag driver helt utan något ekonomiskt stöd från någon. Hoppas ni läser här ändå, lite då och då. Vi får se när och hur jag hinner skriva här. Det kan ta några dagar.

Under tiden: Det kanske finns någon där ute som vill handla ett alldeles rykande färskt exemplar av en prisbelönt kokbok? :-)

Blogguppehåll

Har tagit lite "blogglov". Jag har lite annat i livet, just nu, och tycker varesig att jag har riktigt med tid att skriva, eller inspiration. Jag skriver mer en annan gång.

Ha det så bra så länge.

Fläskfärs-köttbullar med paprika och vitlök

Gjorde köttbullar häromdagen. Av fläskfärs. Gjorde som vanligt en köttbullesmet med lite ströbröd, köttfärs (fläskfärs, i mitt fall), tärnad lök och vichyvatten, men så tärnade jag paprika i och smaksatte med lite vitlök. Kryddade upp med salt och peppar och stekte. Och - Voila! Jättesmaskiga fläskfärsbullar!

Oatly-stuvat rökt kalkonbröst med rosmarinpotatis

En ny dag, men nya utmaningar. Och man kan inte vila för länge på gamla lagrar, även om det varit en fantastisk dag, även idag, med många gratulationer och glada tillrop i telefonen, per sms, mail och här på bloggen. Tack alla!

Här är en liten rätt jag gjorde till mig och junior härom dagen, som vi båda två tyckte väldigt mycket om.

Ett slags receptskiss ser väl ut typ:

Rosmarinpotatis: Skär potatisen i små halvmånar. Stek i panna med olivolja rosmarin, vitpeppar och lite salt.

Kalkonstuvning: Skär några skivor rökt kalkonbröst i små bitar. Koka ihop bechamel på sisådär 15 g fett, 1 dl vetemjöl och kanske 2 dl oatly "i mat". Smaka av med salt, peppar och lite "liquid smoke". Rör i kalkonbitarna precis innan stuvning.

Vi gillade det verkligen, bägge två!

Nya boken får fint pris!

"Finns det nån mer mat" vann Mat-kategorien i Expressen och Vulkan-tävlingen "Årets Blok".

Jag skriver säkert något mer om det här, när andra skrivit också, så man kan länka och sådär. I morgon skall det tydligen stå något i Expressen.

Jag är - i alla fall - lycklig som en treåring på barnkalas! Någon - eller några - har läst min bok. Och tyckt om den!

--

Ser att Expressen har skrivit några rader om årets blok och jag är nämnd i texten.

...och i bloggen bokhora finns jag tydligen med på bild.

Och nu finns det lite webb-tv på expressen.se också...

Nu har både Linda Skugge och Eva Emma Andersson bloggat en del om det. Hos Linda fanns det lite bilder, och hos Eva-Emma ska det tydligen bli lite video, så småningom, om det funkar...

...och Petra Jankov, från bloggen "en annan sida", som jag pratade en hel del med igår har lyckats få med alla på bild, utom jag. Jag måste komma ihåg att skicka henne en blomma, för omsorgen. Och säkert borde alla hennes läsare också göra det. Jag är ju inte direkt fotogenisk! :-)

I SvD står det idag (fredag) ett par rader också. Jag är med med namn, men inte mer.

Ordlös onsdag - Liten

Mitt bidrag till Ordlös Onsdag, med temat "Liten". Kocken. Som liten.

Idolen Keith Floyd har gått ur tiden.

Läser i flera dagstidningar (och någon kvällsdito) att matestradören Keith Floyd gott ur tiden. Sorgligt.

En man som på många sätt verkade ha en avslappnad syn på mat och matlagning och som kunde visa att det faktiskt gick att laga god mat med ett glas vin på arbetsbänken (ibland var det rätt många glas vin, verkade det som i TV-rutan). En sådan man är väl all heder. Mat-TV blir inte riktigt detsamma.

(och bilden här ovan kommer från artikeln i Expressen)

Jag är bra - trots allt.

Skrev ju igår kväll att jag tänkt skriva något roligt - inspirerad av ett fantastiskt blogginlägg. Det är alltså Mymlan som har funderat kring det här med bl.a. Jantelagen och sedan kommit fram till en fantastisk lista på saker hos sig själv hon faktiskt vågar erkänna sig stolt över. Det där har blivit en sådan där "meme" som det heter i bloggosfären, och nu dyker det upp listor på folk som vågar sig på konststycket att försöka vara stolta för både det ena och det andra.

Det här är en så positiv grej att jag givetvis tänker hänga på. Och nej - det betyder inte att man är världsbäst. På kanske något alls. Men man kan ändå få tillåta sig att tro att man kan något. Så - here goes:

Min lista över 10 saker jag är bra på, eller som gör att jag är bra:

1: Jag är hyffsat allmänbildad - Jag älskar frågesport på TV, läser i faktakalendrar och verkar ha en oändlig kapacitet för att nörda in på "onödigt vetande". Jag har ett hyffsat hum om världens geografi och kan "lite om ganska mycket".

2: Jag kan, om det behövs, springa 5 km i fältuniform, stridsväst, ryggsäck, kängor och med en automatkarbin i händerna på under 25 minuter har det visat sig. Och även om det inte är jätteviktigt känns det bra att vara bra på något!

3: Mina barn är fantastiska och även om jag inser att de fått ärva i princip alla sina goda egenskaper från sin mor har jag möjligen gjort något rätt. De har i varje fall världens skönaste stajl, bägge två, och jag vill tro att jag haft något med saken att göra.

4: Jag har lätt för att komma ihåg sångtexter - något som visat sig vara inte bara meriterande, utan en direkt nödvändighet i mitt jobb på Ekbacken, där varenda planeringsdag brukar urarta i mer eller mindre ordnad allsång.

5: Jag pratar flera språk och verkar ha lätt för att snabbt lära mig nya. Jag "knäcker snabbt koden" och lär mig sedan snabbt nya ord. Jag talar och skriver i princip felfri Svenska och Engelska, talar fullt förståelig franska och tyska och kan hälsa, tacka, beställa saker och fråga om vägen (och förstå en vägbeskrivning) på t.ex. italienska, spanska, ryska och (ki-) swahili.

6: Jag är en helt ok trummis. Inte tekniskt lysande, men tight och med nyanser.

7: Jag gör - enligt en mycket säker källa - Sveriges bästa crème brûlee.

8: Jag har lätt att anpassa mig i nya situationer.

9: Jag är en helt ok chef. Tror jag. För flera av mina tidigare medarbetare brukar numer - när de är chefer - ringa och fråga mig om råd. Eller be om ursäkt för hur de betedde sig när jag var deras chef. :-)

10: Jag är - i det närmaste - oslagbar i flipperspelet "Indiana Jones". Och Jessika P - om du läser det här. Du behöver inte skriva någon som helst kommentar i kommentarsfältet! :-)

(Och en liten bonus - en extra:)

Även om jag inte alltid är ödmjuk försöker jag att alltid vara omtänksam och kärleksfull och hjälpsam mot människor runt mig. Faktiskt.

Om sjukhusmaten - inifrån

Bloggkompisen Lyxpiraya har skrivit om sina egna erfarenheter av sjukhusmaten, som jag skrev om för några dagar sedan...

Kolla in!

Off Topic: Lite skärrad

Hej, alla. Ville skriva något slags rolig post idag, för jag läste ett sådant fantastiskt blogginlägg i morse, men jag får samla mig till en annan dag innan jag skriver det. Jag är helt enkelt lite skärrad.

När jag ikväll steg av bussen, på min lokala busshållplats stod där ett gäng ungdomar runt en moped. Ur gänget kommer tre killar i tonåren fram mot mig (och andra som kliver av bussen) och en av dem frågar om jag har cigaretter. Då jag berättar att jag inte röker blir en av dem aggressiv och vill ha min plånbok.

Han puttar mig, och jag - som har läst en bok (med hård pärm, för en gångs skull) på bussen som jag nu har i näven - reser denna och mer reflexmässigt än med något slags berått mod klappar till honom i ansiktet, eller i huvudet med den.

Då sticker de andra två killarna. De springer fort, fort från platsen längs en cykelväg mot vårt lokala centrum. Killen som puttat mig vänder sig halvsekunden efter kompisarna, som kanske hunnit två steg, men som bägge i alla fall har ryggen mot mig nu, och springer - även han.

Jag har kanske 100 meter att gå från platsen och fram till min dörr. En väg som är vettigt upplyst. Ingen har dragit kniv. Ingen har hotat mig till livet. Jag har inte blivit rånad. Jag har inte blivit misshandlad. Jag har inte lidit någon ekonomisk skada (utom - visar det sig när jag kontrollerar saken närmare - att jag knäckt ryggen på boken jag läser). Men jag skakar. Det sprutar adrenalin i kroppen och tankarna går i hundratals kilometer i timmen.

I morgon ska jag skriva något kul.