Att dela upp världen

Inget är så säkert som att man i smågrupper, för att stärka sammanhållningen delar upp världen i "vi" och "de andra". Köksbranchen är inget undantag. Jag skulle vilja säga att det nog inte i någon annan branch är viktigare (för folket i den, själva, alltså) att signallera att man är en del av något exklusit, något som bara är få förunnat, något "quite different".

Frukostflingan kan ha skrivit om det här på sin blogg tidigare, men - bara för att det är rätt kul - här kommer några exempel:

Vi kockar (eller restaurangfolk över huvud taget, men jag skriver kockar) skiljer normalt sett på begreppen "en av oss" och "riktiga människor". Riktiga människor är människor som INTE jobbar när alla andra är lediga, INTE bor i en tryckkokare hela dagarna och därför INTE beter sig som oss. De beter sig som "riktiga människor". Det kan - i ett samtal - låta såhär:

-Hörde du att Jompa på Stisses hade träffat värsta puman?
-Va? En av oss?
-Nej - en riktig människa.

Ett fast uttryck är också "som en riktig människa" enligt: "Jag var ute med fru Värn på vår bröllopsdag och åt på krogen, som en riktig människa".

För ett tag sedan var jag med i Ica-kuriren. Artikeln, som skrevs av Måns Falk blev riktigt bra och trevlig och när själva intervjun och plåtningen för den gjordes snackade vi lite om vad som fått oss att hamna där vi var. Jag utgick ifrån att Måns läst på något slags journalistutbildning och gått "den vanliga media-vägen" och hamnat på Ica-kuriren. När han så berättade att han börjat med att "bryna sina ben" (som det heter - att göra de där första åren i branchen) hos bl.a. Erik Lallerstedt blev jag först glatt överraskad och sedan tinade jag (säkert märkbart) upp.

"Så - då är du ju en av oss".
"Nja, inte är jag ju någon riktig människa..."

Ränderna går aldrig ur.