fredag, augusti 29, 2008

Jag - en djävulsdyrkare?

Jag älskar TV-torsdagkvällar. Då går först "Gordon's kitchen nightmares" på 5:an för att någon timma senare följas av "Hell's kitchen" på trean. Jag talar givetvis om snubben på allas läppar just nu - Gordon Ramsay. Karln som gång efter annan blivit utmålad som "galen", "gaphals", "tyrann i köket" och tillochmed (så bra att han faktiskt själv spelar rätt hårt på den imagen - det passar väl hans bad-boy-attityd) djävulen själv.

Många är de som förfärats över hur han kan skälla ut folk efter noter på det sättet, eller hur han ställer omänskliga krav på sin omgivning, eller (och det börjar bli vanligare) att han faktiskt lagar tråkig, osexig eller rent av dålig mat.

Inte sällan kommer de här synpunkterna från folk som faktiskt inte jobbar i kök, och låt mig för ett ögonblick få göra mig till språkrör för varför jag högaktar karln:

1) Han är på sin restaurang och står fortfarande kvar i köket! - att göra TV har inte gjort karln till någon som svanar omkring i kockjacka ute bland gästerna och signerar böcker och aldrig mer lyfter en panna. Karln leder faktiskt sina kök, fortfarande.

2) Karln är bäst och han vet vad det har tagit honom. Ingen svensk kock skulle någonsin gå ut i all press och berätta att "jag skall ta tre stjärnor i guide rouge" och sedan hålla ut en sådan konstant stress och arbetsbörda det faktiskt innebär att skaffa sig det. Inte när alla - i princip i hela världen - vill, och förväntar sig, att du skall misslyckas. Det är överväldigande odds för misslyckande i restaurangbranchen.

3) När det blivit sura miner på en restaurang han jobbar, och han bestämmer sig för att sluta hänger nästan hela personalstyrkan med. Bevisligen verkar inte dom tycka att han är djävulen själv. Eller så tycker de att det är värt att jobba hos honom ändå. Kanske är det för att det ser rätt bra ut på CV:n. Eller så är det så att de som tycker att han är "the greatest bully of the world" har fel.

4) Karln må laga 'tråkig mat' men han är i alla fall bäst i världen . Jag tänker inte gå in på om hans mat är kul, innovativ eller tråkig, men - ärligt - man lyckas inte driva flera restauranger och bli i princip strösslad med stjärnor i alla guider, när man slänger ut matkritiker och skribenter på löpande band, är - påstått - en djävul i köket och maten dessutom är dålig. It doesn't add up, liksom.

5) Han ger faktiskt tillbaka en hel del till den branch han kommer ur: Han har hjälpt otaliga restauranger på dekis, tagit in en veritabel armé av missanpassade människor och gett dem praktikplats och sedan jobb och han har - faktiskt - hjälpt till att lyfta statusen på yrket ytterligare.

Att han dessutom gjort det genom att när han är arg svära åt folk, kastat ut oönskade gäster och matkritiker gör honom - i min bok - till en kandidat på samma lista som Keith Moon i The Who, eller John Bonham i Led Zeppelin: En excentrisk stjärna, men som faktiskt är världsbäst på det de gör.

Om Ramsay faktiskt ÄR djävulen stjälv (han regerar ju i alla fall hell's kitchen!) är jag tydligen djävulsdyrkare.

7 kommentarer:

Jessika sa...

Du för behålla Ramsey för dig själv vad mig beträffar ;). Jag tycker bara att han är ett stort jävla pucko. Han är kanske kock i världsklass men tack, jag avstår.

Petra sa...

Jag tycker han är skön och underhållande. Och att han faktiskt har ett hjärta visar han ju ganska ofta.

Jesper sa...

Jessika: Å andra sidan - genom att vara "ett pucko" säljer han rätt mycket. Och han har några hundra människor anställda - som alla har mat att ställa på bordet för... well... han är "ett pucko"...

Petra: Ja. Och det är ju "hans namn på dörren" på restaurangerna. Det är ju ingen annan som liksom riskerar SIN karriär på att försöka få det att funka för någon "halv-ok" kock...

Jessika sa...

Just idag skulle jag kanske ha uttryckt mig mer diplomatiskt ;), men visst han har ett restaurangimperium. jag har sett något avsnitt av serien och då har jag tänkt jamen herre gud, skärp er (om restaurangen), men jag har lite svårt att komma över hans stil ändå. Man behöver vara tuff i restaurangbranschen där det verkar råda hela havet stormar, jag är bara inte säker på att jag vill jobba i ett Gordon Ramsay kök. Men jag har aldrig jobbat på restaurang. Eller jag har varit servitör ett år.

Jesper sa...

Jessika: Det vet jag inte om jag skulle heller. Men jag skulle gärna vilja HA JOBBAT hos honom. Det är ungefär vad man behöver ha för CV för att få - i princip vilket jobb man vill i hela världen.

(Nu har jag i och för sig världens bästa jobb, redan, så jag behöver inte längre oroa mig för min CV, men du hajar) :-)

landonius sa...

Tack Jesper, skönt att någon mer än jag tycker att Ramsay är en stor kock! Efter att jag en tid sedan blivit sågad jäms med fotknölarna av Lisa, för att jag beundrade Gordons inställning till Yrket, kändes det ganska kallt i utmarkerna. Och som Bourdain sa om Gordons stil: " Bara för att karln kräver mer av sina kockar än att bara komma i tid till jobbet? Tught luck!"

Jesper sa...

Landonius: Jag tror att folk som faktiskt är kockar och som jobbar i branchen och har förståelse lite för hur saker går till tycker att det är mindre upprörande än "civilister".

Vi har sett både fördelarna med att ha någon som vet vad han vill i köket, har lärt oss ta "det onda med det goda" - dvs att stå ut med att bli utskällda, för vi VET att vi har (en bra) lön när dagen är över.

Oavsett varför - jag tror att Ramsay är en TV-kock för oss kockar. En som vi kan se kvaliteter hos, bakom den där "darth vader"-masken.

Typ så.