Det finns viss sorts mat som man kan "riffa" till. Som en jazzmusiker, som improviserar kring ett tema - ett slags solo - ens egen "variant" på gamla klassiker. Alla kockar har egna varianter på boeuf bourguignon, kalops, makaronipudding och köttfärssås.
Så finns det sådan där annan mat - ni vet - där det finns ETT sätt att göra saken RÄTT. En sådan är den gamla bistroklassikern "croque monsieur" - två rostade brödskivor med skinka, ost, fransk senap och tomat emellan. Och inget annat. På sin höjd får kocken lägga en kvist kryddgrönt ovanpå för att bryta av. Men som sagt - en croque monsieur är en just croque monsieur. Och dess släkting "croque madame" (med ananas) är just en croque madame...
Men vad är det här?
Mitt "riff" på den gamla "farbrorsmörgåsen":
Två smörstekta brödskivor
En skiva ost
En skiva mortadella
Wasabisenap
Ett enkelstekt ägg på toppen, garnerat med flingsalt och paprikapulver
Men vad är det för en croque? God är den i alla fall!
6 kommentarer:
Är det inte en crouqe krubb?
Den där wasabisenapen är jag definitivt spekis på...
Malin: Tack. Givetvis är det en Croques Krubb. :-) Och Wasabisenap råkkar. 'Nuf said.
ha! på "min" restaurang är det god sed att göra allting annorlunda. vi gjorde en croque med rökt lax, bechamel smaksatt med dill och citron, och cheddar. smaskigt!
Kallskänkan: Oj. Ja - det låter gott. Det måste jag också testa någon dag.
Plötsligt blev jag enormt sugen på att skapa en croque&dill. Hmmm...
*asgarv*
Skicka en kommentar