Tugget vi dillar

Jodå, restaurangvärlden har också ett fackspråk. En jargong och yrkesslang som ibland kan kännas helt obegripligt för folk utanför. Frukostflingan har ju tidigare haft en återkommande tävling på sin blogg om krogord och den har varit både lärorik och rolig. Precis som hennes bok - "Galoshjesus och frukostflingorna" (Köp den!). Men ibland blir det nästan obegripligt även för oss själva, inom branchen.

För att helt kunna dechiffrera språket måste man börja tänka på ett (ytterst degenererat) speciellt sätt. Könsord och sexuella anspelningar har liksom alltid konstant företräde på de språkliga allfartvägarna. En "tjejslev" är således en slev med hål, en "kamel" är en servitris (dugligt lastdjur, går långa sträckor utan vätska, två pucklar) osv. Förresten är duktiga servitörer ofta "ardenner", medan odugliga snabbt blir "åsna". Språket bär alltså på sin egen logik, om än lite lätt förtäckt.

När jag en gång i tiden började jobba på ett stekhus inne i stan fick jag min första dag på jobbet av en mycket frispråkig (och flirtig och därför oerhört populär) servitris en beställning på "dörrpilsk, men koppa gegget".

Inte helt på det klara med vad jag förväntades göra började jag försöka kläcka kryptot. Efter ett tag skrek sous-chefen : "var är entrecôten?" varpå poletten trillar ned: "entrecôte - vad fyndigt - dörrpilsk = entre-kåt!" Att såsen skulle hällas a part i en egen snipa hade jag redan hajat.

Har du några roliga krogord? Eller roliga anekdoter om slang inom ditt yrke? Skriv gärna en kommentar!