För att göra en lång historia kort kan man bara snabbt skriva att vi blev några stycken som skulle äta middag hos oss... Det gjorde att det blev lite "gör något enkelt" till nyårsmiddagen... Det blev några gamla klassiker som
Förrätt: "Toast skagen"
Varmrätt: "Stek a la mode med rostade rotsaker och rödvinssky"
och så slutligen dessert: Creme brulée.
Det visade sig vara lättare sagt än gjort, för jag hade både laktosintoleranta och mjölkproteinallergiska kring bordet. Det blev att göra några portioner skagenröra med (hemgjord) majonnäs och sådan där tofu-creme fraice i stället, och så creme brulee av oatlys "grädde utan grädde". Grjejerna blev väl helt ok, även om JAG tycker att de smakar lite konstigt...
Annars är det här mat som jag gillar att göra. Och gillar att äta. Det är precis lagom svårt (eller rättare - barnsligt enkelt) och man kan göra en del med uppläggningen på grejerna för att det skall bli fint på slutet och samtidigt är det rätt "estlig" mat. Det känns - som jag skrivit tidigare - lite som "stadshotellmat".
Creme brulee är ju dessutom lite spektakulärt, när man bränner av sockret, inför ögonen på gästerna medelst en väsande, fräsande eldsprutande blåslampa. Det innehåller alla de element som gör att man ju vill jobba med mat professionellt - höga imponans-poäng och dödsföraktande lek med verktyg som allvarligt kan lemlästa eller dödligt såra användarna. Toppen! Let´s face it - man skulle ju inte bli kock om man inte dagligen fick leka med rakbladsvassa knivar, roterande klingor och mixarblad, kokande oljor och buljonger och annat kul som känns som medeltida slottsförsvar...
Nåväl. Creme bulee är ju dessutom gott - så det blev en succe...
När jag gör creme brulée brukar jag göra såhär:
1) Sätt på spisen och starta ett vattenbad i en kastrull...
Knäck i din "buleevisparbunke" ned två ägg och häll på två dl grädde. Koka ihop med färsk vaniljstång tills du får en god smak. Vispa hela tiden. Bruleen kommer att bli som en tjock, fluffig vaniljsås. Använd dansuckers "gelesocker". Ta 3-4 msk per dl och vispa och låt stå i vattenbadet tills sockret löst sig i smeten. Häll upp i cocotte-formar.
Ugnsbaka i vattenbad tills bruleen står helt still och toppen fått gyllenbruna fläckar.
Vid serveringen - lägg på några snygga röda bär (hallon eller jordgubbar) pudra lätt med något ganska grovkornigt råsocker och bränn av med blåslampa. Vackert och hysteriskt gott!
Har man nu - mot förmodan - ett inte helt grundutrustat kök och således saknar en blåslampa kan man baka av sockerkaramellen i ugn. Högst upp i ugnen med "grill" på i några minuter. Det ser lika snyggt ut, och smakar lika gott, men dina gäster får ju aldrig chansen att se dig stajla med en jetmotordånande bl svetslåga... Och det är ju DÄRFÖR man gör creme brulee... Egentligen.
söndag, december 31, 2006
Nytt år - nya poster
Skall försöka orka med att skriva här på bloggen, i alla fall lite då och då... Jag vet att jag skrivit det förut, men ibland hinner man inte, och så sedan när man faktiskt hinner, så orkar man inte skriva om allt som har hänt...
I mitt liv har det hänt såpass mycket att jag alltså har bytt jobb - igen - och jobbar nu med "Cuibono" - ett utbildningsföretag som bl.a. konsultar åt SIIS och Gastronomihögskolan med att ta fram nya utbildningsprogram åt kockar... Det är kul, men jag vill ut i "produktionen" igen...
Idag är det ju emellertid nyårsafton - alla matnördars högtidsdag nummer 1, så jag har gjort lite god mat. Eftersom mina gäster kan förväntas läsa här, om de får reda på att jag faktiskt sktiver i min blog igen, tänker jag inte avslöja riktigt va än, förrän efteråt... Men det skall bli kul. Och så får jag använda en del kul verktyg i mitt kök....
I mitt liv har det hänt såpass mycket att jag alltså har bytt jobb - igen - och jobbar nu med "Cuibono" - ett utbildningsföretag som bl.a. konsultar åt SIIS och Gastronomihögskolan med att ta fram nya utbildningsprogram åt kockar... Det är kul, men jag vill ut i "produktionen" igen...
Idag är det ju emellertid nyårsafton - alla matnördars högtidsdag nummer 1, så jag har gjort lite god mat. Eftersom mina gäster kan förväntas läsa här, om de får reda på att jag faktiskt sktiver i min blog igen, tänker jag inte avslöja riktigt va än, förrän efteråt... Men det skall bli kul. Och så får jag använda en del kul verktyg i mitt kök....
onsdag, juli 19, 2006
It's a long way to the top if you wanna rock n roll
Ja, vad skall man säga? Jag är kanske världens sämsta bloggare, men ibland gör jag försök, i alla fall, att göra något åt min blogg...
Det har som vanligt hänt massor sedan sist... Min tvillingbror - Mackan A, har blivit pappa - grattis, grattis, grattis, till en liten välskapt pojk som heter Isac. Vi - fru Värn, dottern och jag var och hälsade på dem i helgen. Det var jättemysigt. De bor i Malmö, så det blev en lång bilresa åt bägge hållen, men det var helt klart värt det...
I Malmö gjordes kanske inga direkta kulinariska uppenbarelser, men däremot lagade Mackan och jag käk ihop två kvällar, något vi gör alldeles för sällan. Det var jättekul och mysigt att leka, skämta och bråka med någon i köket. Klart bra.
I övrigt bestod semestermenyn som vanligt med barnfamiljer utan vare sig tid eller stålar mycket av korv, pizza, falafel och så vidare - precis vad växande barn behöver, med andra ord.
När vi skulle vidare till Göteborg i måndags gick bilen sönder. Eller rättare - vi skulle över en vägbula och sedan började den knacka förfärligt. Vi tänkte först att det var avgassystemet, men efter åtskruvning av det fortsatte bilen att låta illa. Vi blev riktigt oroliga och var runt på en massa verkstäder utan att få hjälp. Vi bestämde oss för att åka hemåt i stället för till göteborg, enligt teorin "om vi blir stående längs vägen är vi hellre på väg hem än till Göteborg." Efter samtal med en bekant i Stockholm framkom teorin att det kunde vara kardanaxelstödgummit som var paj och att vi i så fall måste åtgärda detta snarast möjligt. Vi körde av motorvägen och in till hålan Perstorp, där man hissade upp bilen igen. Det visade sig vara bränsleledningen som lossnat från ett fäste och nu låg och slog mot kardanaxeln, som låtit hela tiden. 10 minuter och 50 spänn senare kunde vi åka vidare med en tyst bil... Vi kom till Stockholm vid 1 på natten...
Annars, dåra? Well... Jag har sagt upphttp://www.blogger.com/img/gl.link.gif mig från värtahemmet och har så smått börjat jobba på restaurang gåsgränd 4, i Gamla stan, en liten restaurang med höga ambitioner som framförallt gör bra fiskgrejer. Jag jobbar inte heltid där än, men jag har kört någr apass där och det är jättekul.
Skall annars ha lite semester om ett par veckor, och då åka till fjällen en vecka och sedan är det nya jobbet för hela slanten.
My way to chef stardom is once again tread upon...
Skriver vidare på min kokbok, som aldrig blir färdigoch drömmer vidare om att någon gång, i framtiden, när jag blivit tillräkligt bra och gammal faktiskt ha en egen sylta någonstans. Det vore kul, men arbetsamt, så det får väl vänta till dottern är lite äldre. Jag har ju en del cateringjobb, även om det inte är jättemånga, som ligger i pipe:en, och just de gåtr bra., så det är ju alltid något. Jag verkar i alla fall göra pengar i köksbranchen, och det måste man ju säga är lite ovanligt, så... Well... Vi får se vad som händer i framtiden.
Nu skall jag gå och "konceptualisera" inför menyskrivande, i badet. Vi hörs.
Det har som vanligt hänt massor sedan sist... Min tvillingbror - Mackan A, har blivit pappa - grattis, grattis, grattis, till en liten välskapt pojk som heter Isac. Vi - fru Värn, dottern och jag var och hälsade på dem i helgen. Det var jättemysigt. De bor i Malmö, så det blev en lång bilresa åt bägge hållen, men det var helt klart värt det...
I Malmö gjordes kanske inga direkta kulinariska uppenbarelser, men däremot lagade Mackan och jag käk ihop två kvällar, något vi gör alldeles för sällan. Det var jättekul och mysigt att leka, skämta och bråka med någon i köket. Klart bra.
I övrigt bestod semestermenyn som vanligt med barnfamiljer utan vare sig tid eller stålar mycket av korv, pizza, falafel och så vidare - precis vad växande barn behöver, med andra ord.
När vi skulle vidare till Göteborg i måndags gick bilen sönder. Eller rättare - vi skulle över en vägbula och sedan började den knacka förfärligt. Vi tänkte först att det var avgassystemet, men efter åtskruvning av det fortsatte bilen att låta illa. Vi blev riktigt oroliga och var runt på en massa verkstäder utan att få hjälp. Vi bestämde oss för att åka hemåt i stället för till göteborg, enligt teorin "om vi blir stående längs vägen är vi hellre på väg hem än till Göteborg." Efter samtal med en bekant i Stockholm framkom teorin att det kunde vara kardanaxelstödgummit som var paj och att vi i så fall måste åtgärda detta snarast möjligt. Vi körde av motorvägen och in till hålan Perstorp, där man hissade upp bilen igen. Det visade sig vara bränsleledningen som lossnat från ett fäste och nu låg och slog mot kardanaxeln, som låtit hela tiden. 10 minuter och 50 spänn senare kunde vi åka vidare med en tyst bil... Vi kom till Stockholm vid 1 på natten...
Annars, dåra? Well... Jag har sagt upphttp://www.blogger.com/img/gl.link.gif mig från värtahemmet och har så smått börjat jobba på restaurang gåsgränd 4, i Gamla stan, en liten restaurang med höga ambitioner som framförallt gör bra fiskgrejer. Jag jobbar inte heltid där än, men jag har kört någr apass där och det är jättekul.
Skall annars ha lite semester om ett par veckor, och då åka till fjällen en vecka och sedan är det nya jobbet för hela slanten.
My way to chef stardom is once again tread upon...
Skriver vidare på min kokbok, som aldrig blir färdigoch drömmer vidare om att någon gång, i framtiden, när jag blivit tillräkligt bra och gammal faktiskt ha en egen sylta någonstans. Det vore kul, men arbetsamt, så det får väl vänta till dottern är lite äldre. Jag har ju en del cateringjobb, även om det inte är jättemånga, som ligger i pipe:en, och just de gåtr bra., så det är ju alltid något. Jag verkar i alla fall göra pengar i köksbranchen, och det måste man ju säga är lite ovanligt, så... Well... Vi får se vad som händer i framtiden.
Nu skall jag gå och "konceptualisera" inför menyskrivande, i badet. Vi hörs.
onsdag, juni 14, 2006
Crash, boom, bang...
Hmm. Har inte skrivit på ett tag, för jag har inte haft så mycket att skriva om, eller rättare, allt händer så fort nu så det är ingen idé att skriva något, för det hinner ändra sig, i alla fall...
Jag har inte fått något nytt jobb, än, i alla fall. Söker vidare.
Igår och idag har jag ett cateringuppdrag som är riktigt roligt. Gör lite snittar till en utställning och står sedan där och serverar och får prata franska, engelska och ibland svenska. Kul jobb...
Skall försöka lägga in lite bilder snart, på lite grejer som hänt och sådär, under senaste tiden, men tills dess får jag väl bara skriva: "Grattis Oltermans", till tillökningen i familjen. Och så hörs vi senare...
Jag har inte fått något nytt jobb, än, i alla fall. Söker vidare.
Igår och idag har jag ett cateringuppdrag som är riktigt roligt. Gör lite snittar till en utställning och står sedan där och serverar och får prata franska, engelska och ibland svenska. Kul jobb...
Skall försöka lägga in lite bilder snart, på lite grejer som hänt och sådär, under senaste tiden, men tills dess får jag väl bara skriva: "Grattis Oltermans", till tillökningen i familjen. Och så hörs vi senare...
söndag, maj 21, 2006
Comfortably numb...
Ingenting är beständigt! Finland A) vinner Eurovision song contest och B) åker på smisk av tjeckien i hockey-VM.
En tämligen händelserik vecka. Var på anställningsintervju och köks-koll i måndags. Det är ett jobb jag VERKLIGEN vill ha, så jag hoppas att jag får det. Jag skall få besked i veckan som kommer.
I tisdags var jag och Elma ute hos mamma (eller farmor, om man är Elma) i Hammarby sjöstad. Det var mysigt. Vi var och åt på något så annoslunda som en bra bistro med god mat, som serverade god lunch, vakert upplagt till ett vettigt pris. Kvalitén var jättehög. Maten var jättebra. Priset var helt humant. Jag åt ångkokt torsk med färsk pepparrot och skirat smör. Det var jättegott!
I onsdags hade vi fläsk med löksås på jobbet. Vi skulle sitta i möte hela eftermiddagen, så det blev rätt mycket att fixa med, men vi hann med.
I torsdags var så några masjuka på jobbet och skyllde på maten. Jag berättade för de som klagade att jag trodde att de blivit magsjuka på något annat sätt. OM det verkligen kom från maten skulle vi i köket blivit sjuka först. Nu visade det sig att INGEN i köket faktiskt blev sjuk, meddan flera som antingen bor på samma våning eller varit i direkt vårdande kontakt med en av killarna blev magsjuka.
Nåväl - vi har tagit prover på maten och skickat till laboratorium, gjort tryckplatsprover å skärbrädor och arbetsbänkar och grejer skall få resultatet nästa vecka.Det kan bli spännande.
På torsdagen var det ärtsoppa med pannkakor. Och på fredagen hade jag gjort kåldolmar. Poppis mat alltihop...
För Er som läser den här bloggen och faktiskt känner mig (Ja - det är nog mest de närmaste familjemedlemmarna som faktiskt läser här!) så - JA, jag kände Tomas Ohlsson. Rätt bra. Han har varit rätt aktiv de senaste åren, inom klätterförbundet, och vi har klättrat ihop. Vi var inte världens bästa kompisar, sådär, men vi tyckte att det var kul att klättra ihop och det är alltid olustigt när någon man känner råkar ut för olyckor när de klättrar.
I morgon är det korv stroganoff på jobbet. Vi får se hur DET går. Det är en sådan där rätt som antingen blir en kioskvältare eller som ingen vill ha, beroende på vilket humör de är på...
En tämligen händelserik vecka. Var på anställningsintervju och köks-koll i måndags. Det är ett jobb jag VERKLIGEN vill ha, så jag hoppas att jag får det. Jag skall få besked i veckan som kommer.
I tisdags var jag och Elma ute hos mamma (eller farmor, om man är Elma) i Hammarby sjöstad. Det var mysigt. Vi var och åt på något så annoslunda som en bra bistro med god mat, som serverade god lunch, vakert upplagt till ett vettigt pris. Kvalitén var jättehög. Maten var jättebra. Priset var helt humant. Jag åt ångkokt torsk med färsk pepparrot och skirat smör. Det var jättegott!
I onsdags hade vi fläsk med löksås på jobbet. Vi skulle sitta i möte hela eftermiddagen, så det blev rätt mycket att fixa med, men vi hann med.
I torsdags var så några masjuka på jobbet och skyllde på maten. Jag berättade för de som klagade att jag trodde att de blivit magsjuka på något annat sätt. OM det verkligen kom från maten skulle vi i köket blivit sjuka först. Nu visade det sig att INGEN i köket faktiskt blev sjuk, meddan flera som antingen bor på samma våning eller varit i direkt vårdande kontakt med en av killarna blev magsjuka.
Nåväl - vi har tagit prover på maten och skickat till laboratorium, gjort tryckplatsprover å skärbrädor och arbetsbänkar och grejer skall få resultatet nästa vecka.Det kan bli spännande.
På torsdagen var det ärtsoppa med pannkakor. Och på fredagen hade jag gjort kåldolmar. Poppis mat alltihop...
För Er som läser den här bloggen och faktiskt känner mig (Ja - det är nog mest de närmaste familjemedlemmarna som faktiskt läser här!) så - JA, jag kände Tomas Ohlsson. Rätt bra. Han har varit rätt aktiv de senaste åren, inom klätterförbundet, och vi har klättrat ihop. Vi var inte världens bästa kompisar, sådär, men vi tyckte att det var kul att klättra ihop och det är alltid olustigt när någon man känner råkar ut för olyckor när de klättrar.
I morgon är det korv stroganoff på jobbet. Vi får se hur DET går. Det är en sådan där rätt som antingen blir en kioskvältare eller som ingen vill ha, beroende på vilket humör de är på...
söndag, maj 14, 2006
Jag fick också paket!
Igår blev alltså den ogifta damen i familjen två år, en händelse som firades med tillbörlig pompa och ståt; Sång, hurrarop, tårta, hembakta bullar, småkakor, och drivor av presenter...
Kul grejer, faktiskt. Bland de ballare grejerna märktes ett lektält, i vilket stora delar av eftermiddagen och kvällen tillbringades, en lekspis - i vilken det lagades delikatesser som ugnsstekt fotboll och helstekt sandhink med de sedvanliga garnityren grävskopa och sandkratta, en lekmatta för bilar (på vilken det körs bilar i hög fart) och en dockvagn - i vilken alla dockorn askjutsas runt i och uppfostras att ligga still och sova.
Allt som allt ett väldigt lyckat party.
Vi har också fixat till balkongen, här hemma, så vi äter en del luncher och middagar ute, när väderleken tillåter. Igår blev det enkel mat. Rostbiff och pastrami på karré till köpt potatissallad, rostad lök och enkel sallad med hyvlad parmesan. Man ORKAR inte ställa sig och laga typ köttgryta såhär års, tycker jag.
Som ämnet i titeln på bloggposten antyder fick även jag en present, faktiskt. För att fira diplomeringenoch examen från Culinar fick jag en ny, snygg, kockmössaav köksmästarsnitt (Ni vet - en sådan där cylindermössa, men som kan plattas till till en kantarellhattsliknande form) och en löjligt dyr släng (som också är löjligt snygg, men jag vet ju vad de kostar!) Kul present! Mössan är numer utnämd till "lyckokockmössa" och kommer att användas vid tillfällen som matlagningstävlingar, provjobb på nya ställen och/eller cateringjobb.
Idag skall vi göra något med ungefär en kvadriljard fantasiljoner vuxenpoäng - nämligen titta på ett radhus. Vi skall iväg och kolla på ett litet radhus några hundra meter här ifrån. Det verkar ha bra kök - vilket var bland det första jag kollade, och vara rymligt och sådär. De har annonserat ut det till ett pris som vi skulle kunna ha råd med, men det får inte bli sådär jättemycket dyrare än det är annonserat för om skall köpa det.
Var förresten - när vi ändå pratar om saker som home improvement, utemat och sommarmatlagning på Brisack i Gustavsberg häromdagen. De hade jättemycket balla grejer. Billig och bra märkesköksutrustning. Jag kollade givetvis på bl.a. gasolgrill (vissa av de här monstren har värmehållningsplatta, vattenkran, liten arbetsbänk och ho vid grillen!) och lite "uteserveringsmöbler". Jag fastnade för en serveringsbänk/bar i teak med detaljer i borstat krom. Det ser lite maritimt ut och samtidigt blir det inte "Arr, ohoy, landkrabbor!"-grejen, på samma sätt som om detaljerna varit t.ex. mässing. Kromet gör också att det inte känns "Tiki bar" heller, utan mest blir... .. . . snyggt.
Blir det radhus blir det utekök!
Kul grejer, faktiskt. Bland de ballare grejerna märktes ett lektält, i vilket stora delar av eftermiddagen och kvällen tillbringades, en lekspis - i vilken det lagades delikatesser som ugnsstekt fotboll och helstekt sandhink med de sedvanliga garnityren grävskopa och sandkratta, en lekmatta för bilar (på vilken det körs bilar i hög fart) och en dockvagn - i vilken alla dockorn askjutsas runt i och uppfostras att ligga still och sova.
Allt som allt ett väldigt lyckat party.
Vi har också fixat till balkongen, här hemma, så vi äter en del luncher och middagar ute, när väderleken tillåter. Igår blev det enkel mat. Rostbiff och pastrami på karré till köpt potatissallad, rostad lök och enkel sallad med hyvlad parmesan. Man ORKAR inte ställa sig och laga typ köttgryta såhär års, tycker jag.
Som ämnet i titeln på bloggposten antyder fick även jag en present, faktiskt. För att fira diplomeringenoch examen från Culinar fick jag en ny, snygg, kockmössaav köksmästarsnitt (Ni vet - en sådan där cylindermössa, men som kan plattas till till en kantarellhattsliknande form) och en löjligt dyr släng (som också är löjligt snygg, men jag vet ju vad de kostar!) Kul present! Mössan är numer utnämd till "lyckokockmössa" och kommer att användas vid tillfällen som matlagningstävlingar, provjobb på nya ställen och/eller cateringjobb.
Idag skall vi göra något med ungefär en kvadriljard fantasiljoner vuxenpoäng - nämligen titta på ett radhus. Vi skall iväg och kolla på ett litet radhus några hundra meter här ifrån. Det verkar ha bra kök - vilket var bland det första jag kollade, och vara rymligt och sådär. De har annonserat ut det till ett pris som vi skulle kunna ha råd med, men det får inte bli sådär jättemycket dyrare än det är annonserat för om skall köpa det.
Var förresten - när vi ändå pratar om saker som home improvement, utemat och sommarmatlagning på Brisack i Gustavsberg häromdagen. De hade jättemycket balla grejer. Billig och bra märkesköksutrustning. Jag kollade givetvis på bl.a. gasolgrill (vissa av de här monstren har värmehållningsplatta, vattenkran, liten arbetsbänk och ho vid grillen!) och lite "uteserveringsmöbler". Jag fastnade för en serveringsbänk/bar i teak med detaljer i borstat krom. Det ser lite maritimt ut och samtidigt blir det inte "Arr, ohoy, landkrabbor!"-grejen, på samma sätt som om detaljerna varit t.ex. mässing. Kromet gör också att det inte känns "Tiki bar" heller, utan mest blir... .. . . snyggt.
Blir det radhus blir det utekök!
lördag, maj 13, 2006
Every rose has it's thorn
Every rose has it's thorn.
Every night has it's dawn
Just like every cowboy sings a sad, sad song.
Every rose has it's thorn...
Skrev egentligen om det här redan i måndags, men Blogger verkar ha tappat bort min post och orkade inte skriva om det igen, förrän nu, så...
Jag älskar mitt jobb som kock.
Jag gillar att vara köksmästare och planera och skriva meny och skola in ny personal och hela den där grejen.
Men.
Ja, det finns ett men: Jag skall nog inte göra det på Värtahemmet längre. Jag börjar känna att det är dags att byta arbetsplats. Till något med lite mer action. Något med roligare mat. Något med större kök. Något närmare hem. Något bättre betalt. Något där man inte behöver tjafsa med gästerna om att man "krånglar till maten" när man serverar något "modernt" som Lasagne.
Har skickat iväg några ansökningar och fått en del svar. Ett är från ett ställe där jag VERKLIGEN vill jobba. Det är också dagjobb, men det skulle vara skönt att kul att få det här jobbet. Det skulle kunna utveckla lite mer av min pedagogiska ådra och det skulle vara ett eget kök, från början, så det skulle kunna vara RIKTIGT kul.
Skall dit på måndag på en intervju och sådär, så vi får väl se vad som händer.
Jo - nu är jag diplomerad, förresten! Blev klar i tisdags, efter en buffé med 6 rätter. Det var roligt. Jag fick ta någon slags sous-chef-roll och hjälpa till lite överallt och samtidigt göra en av förrätterna: parmesanostkorgarfyllda med ostcreme (cheese on cheese). Det var jättekul!
Vi skulle få bjuda dit några gäster var och jag hade bjudit två - tjejerna - men Elma var dålig så de blev hemma. Det blev att ringa jourhanade gäst Peder och hans flickvän Marie som solidariskt ställde upp och åt gratis festmat i stället för blodpudding. Najs. Det var jätteskönt att få diplomet också och flera i klassen applåderade lite extra åt mig. Kul. Jag har fått bra referenser också, vilket kanske blir bra på måndag, då.
Idag blir Elma två år, så vi får snart gäster. Inga matgäster, men det är alltid lite fika och grejer att fixa. Vi hörs.
Every night has it's dawn
Just like every cowboy sings a sad, sad song.
Every rose has it's thorn...
Skrev egentligen om det här redan i måndags, men Blogger verkar ha tappat bort min post och orkade inte skriva om det igen, förrän nu, så...
Jag älskar mitt jobb som kock.
Jag gillar att vara köksmästare och planera och skriva meny och skola in ny personal och hela den där grejen.
Men.
Ja, det finns ett men: Jag skall nog inte göra det på Värtahemmet längre. Jag börjar känna att det är dags att byta arbetsplats. Till något med lite mer action. Något med roligare mat. Något med större kök. Något närmare hem. Något bättre betalt. Något där man inte behöver tjafsa med gästerna om att man "krånglar till maten" när man serverar något "modernt" som Lasagne.
Har skickat iväg några ansökningar och fått en del svar. Ett är från ett ställe där jag VERKLIGEN vill jobba. Det är också dagjobb, men det skulle vara skönt att kul att få det här jobbet. Det skulle kunna utveckla lite mer av min pedagogiska ådra och det skulle vara ett eget kök, från början, så det skulle kunna vara RIKTIGT kul.
Skall dit på måndag på en intervju och sådär, så vi får väl se vad som händer.
Jo - nu är jag diplomerad, förresten! Blev klar i tisdags, efter en buffé med 6 rätter. Det var roligt. Jag fick ta någon slags sous-chef-roll och hjälpa till lite överallt och samtidigt göra en av förrätterna: parmesanostkorgarfyllda med ostcreme (cheese on cheese). Det var jättekul!
Vi skulle få bjuda dit några gäster var och jag hade bjudit två - tjejerna - men Elma var dålig så de blev hemma. Det blev att ringa jourhanade gäst Peder och hans flickvän Marie som solidariskt ställde upp och åt gratis festmat i stället för blodpudding. Najs. Det var jätteskönt att få diplomet också och flera i klassen applåderade lite extra åt mig. Kul. Jag har fått bra referenser också, vilket kanske blir bra på måndag, då.
Idag blir Elma två år, så vi får snart gäster. Inga matgäster, men det är alltid lite fika och grejer att fixa. Vi hörs.
fredag, maj 05, 2006
La cose della vita
Jorå, Eros Ramazottis gamla örhänge från 90-talet håller än. Och idag är ju lite "dagen efter italien" kan man väl säga. Hade italienska charkuterier, ostar och viner på programmet igår på culinar. Det var kul och trevligt på alla sätt. Jag lärde mig väldigt mycket nytt, framförallt om vin, som jag inte kan något om alls, i princip.
Gjorde lite pasta under kvällen, också, som jag fyllde med spenat, ostcreme, lök och vitlök, å ena sidan, och å andra sidan kronärtskocka, basilika och ost. Det blev gott.
fNär jag blir stor kommer jag - inser jag - att behöva lära mig mer om kombinationen mat och vin, men det var i alla fall kul igår, att prova lite grejer och se att grejer man inte alls trodde skulle funka ihop faktiskt gjorde det (Jodå - det går alldeles utmärkt att dricka verdicchio till pancetta!).
På tisdag är det examensfest med buffe och grejer. Det skall bli kul. Sedan är det klart.
Närmast har jag en helgs tjänstgöring framför mig på värtahemmet, med kycklingklubba provencal i morgon och skinkstek på söndag. I och för sig inga konstigheter eller speciellt "intressant" mat, men helt ok. Det skall bli skönt att bara laga grejer man vet vad det är och sådär och bara ta det lugnt ett tag.
Gjorde lite pasta under kvällen, också, som jag fyllde med spenat, ostcreme, lök och vitlök, å ena sidan, och å andra sidan kronärtskocka, basilika och ost. Det blev gott.
fNär jag blir stor kommer jag - inser jag - att behöva lära mig mer om kombinationen mat och vin, men det var i alla fall kul igår, att prova lite grejer och se att grejer man inte alls trodde skulle funka ihop faktiskt gjorde det (Jodå - det går alldeles utmärkt att dricka verdicchio till pancetta!).
På tisdag är det examensfest med buffe och grejer. Det skall bli kul. Sedan är det klart.
Närmast har jag en helgs tjänstgöring framför mig på värtahemmet, med kycklingklubba provencal i morgon och skinkstek på söndag. I och för sig inga konstigheter eller speciellt "intressant" mat, men helt ok. Det skall bli skönt att bara laga grejer man vet vad det är och sådär och bara ta det lugnt ett tag.
torsdag, maj 04, 2006
The passenger
la la la la llalala laaa, la la la la llalala laaa, la la la la llalala laaa lalaaa.
Låten med kanske muskhistoriens absolut lättaste refräng ekar ut från den lilla radioapparatens spruckna högtalare. Det är mitt i natten. Ensam står mannen från vidderna, hjälten i historien, och - enligt konstens alla normer - spikar ihop bufferätt efter bufferätt....
Det kom ju en helg. Sonja fyllde 50 , så jag hade lovat att laga maten. Det blev ett litet buffebord med typ 12 rätter med någon slags franskt tema. Där fanns förstås min kycklingleverterrine, en korv på kycklinglår fylld med vitlök och paprika, lite pajer, små kallskurna rätter (skinka, hemmagjord rostbiff, rökt lax...) en god potatissallad med olja, vinäger, röd lök, mangetout och lite färska örter, och så lite annat smått och gott för folk som var laktos och/eller gluten/och eller lökallergiker såsom tämligen ointressanta kycklingklubbor, marinerade i soja, tomatpuré, honung och olja och sedan ugnsgrillade.
In alles typ käk för 100 skaft. Kul. Det gick bra. Alla blev mätta och ingen behövde lägga sig hungrig den dagen heller... Klart skönt.
I tisdags var det dags för "säsongsmenyer och mat och vin kombinationer" på skolan. Det var roligt. Jag blev ansvarig för en grupp som gjorde förrätter och det blev jättebra. Paradnumret blev min gravade, rökta kontrafilet med gottländsk spädsparris, blandad sallad, citronette, örtolja och huvlad parmesan. Snyggt och färggrannt på tallriken och möycket smak i både sparris och kött, så det blev jättelyckat.
Det där köttet tror jag att jag skall göra fler gånger som någon slags förrätt till catering eller något, för det verkar lätt att få ekonomi i det. På 2 kg kontrafile får jag ut kanske 200 tallrikar till en förrätt, så det känns jättebra. Enkelt var det också, även om det tar tid till att grava köttet....
Ikväll har jag extrainsatt lektion på skolan med italienska ostar och mer vin. Det känns lite.. .. . . sådär, men jag hajar givetvis att jag måste greja de kapitlen också i kursen föratt bli godkänd...
Hade förresten fått en kommentar här på bloggen från Max-Tommy Hobstig, min gamla vapendragare från mina punkigare dagar på frälsningsarméns natthärbärge för män, i början av 90-talet. Jag skall kolla in hans websidor och sådär sedan, men det verkar ha gått bra för honom. När vi jobbade nätter på frälsis snackade vi mycket om sociala frågor och om Tolkiens böcker och tecknade serier som Prins Valiant. Då ville jag bli serietecknare. Det blev jag inte.
Nåväl. Kul att se ett litet livstecken från honom igen. Nu skall jag packa de sista grejerna inför kursen ikväll, om jag hittar dem, efter att Elma dragit ut min skolväska över hela golvet i vardagsrummet. Vi hörs.
Låten med kanske muskhistoriens absolut lättaste refräng ekar ut från den lilla radioapparatens spruckna högtalare. Det är mitt i natten. Ensam står mannen från vidderna, hjälten i historien, och - enligt konstens alla normer - spikar ihop bufferätt efter bufferätt....
Det kom ju en helg. Sonja fyllde 50 , så jag hade lovat att laga maten. Det blev ett litet buffebord med typ 12 rätter med någon slags franskt tema. Där fanns förstås min kycklingleverterrine, en korv på kycklinglår fylld med vitlök och paprika, lite pajer, små kallskurna rätter (skinka, hemmagjord rostbiff, rökt lax...) en god potatissallad med olja, vinäger, röd lök, mangetout och lite färska örter, och så lite annat smått och gott för folk som var laktos och/eller gluten/och eller lökallergiker såsom tämligen ointressanta kycklingklubbor, marinerade i soja, tomatpuré, honung och olja och sedan ugnsgrillade.
In alles typ käk för 100 skaft. Kul. Det gick bra. Alla blev mätta och ingen behövde lägga sig hungrig den dagen heller... Klart skönt.
I tisdags var det dags för "säsongsmenyer och mat och vin kombinationer" på skolan. Det var roligt. Jag blev ansvarig för en grupp som gjorde förrätter och det blev jättebra. Paradnumret blev min gravade, rökta kontrafilet med gottländsk spädsparris, blandad sallad, citronette, örtolja och huvlad parmesan. Snyggt och färggrannt på tallriken och möycket smak i både sparris och kött, så det blev jättelyckat.
Det där köttet tror jag att jag skall göra fler gånger som någon slags förrätt till catering eller något, för det verkar lätt att få ekonomi i det. På 2 kg kontrafile får jag ut kanske 200 tallrikar till en förrätt, så det känns jättebra. Enkelt var det också, även om det tar tid till att grava köttet....
Ikväll har jag extrainsatt lektion på skolan med italienska ostar och mer vin. Det känns lite.. .. . . sådär, men jag hajar givetvis att jag måste greja de kapitlen också i kursen föratt bli godkänd...
Hade förresten fått en kommentar här på bloggen från Max-Tommy Hobstig, min gamla vapendragare från mina punkigare dagar på frälsningsarméns natthärbärge för män, i början av 90-talet. Jag skall kolla in hans websidor och sådär sedan, men det verkar ha gått bra för honom. När vi jobbade nätter på frälsis snackade vi mycket om sociala frågor och om Tolkiens böcker och tecknade serier som Prins Valiant. Då ville jag bli serietecknare. Det blev jag inte.
Nåväl. Kul att se ett litet livstecken från honom igen. Nu skall jag packa de sista grejerna inför kursen ikväll, om jag hittar dem, efter att Elma dragit ut min skolväska över hela golvet i vardagsrummet. Vi hörs.
fredag, april 28, 2006
Gomenasai...
Har - sedan vi fick digitalbox - tre musik-TV-kanaler. Det är kul. Mycket musik blir det. Bäst just nu är "VH1", som kör rätt mycket gamla grejer från 80-taket och sådär, men ibland slänger in något nytt örhänge.
Har, efter att tidigare dissat dem helt, fått en ny favoritlåt: Gomenasai av inga mindre än T.a.t.u. - ni vet de där ryska småtjejerna som det var ett sådant skandalrabalder om för några år sedan? Ja - jag hajar att jag är ett offer för hela den komersiella grejer och att jag - som lagom gubbsjuk 30+ - årig snubbe är målgruppen, men hey - man måste ge dem att låten är bra.
Redan när introt och bitar av refrängen samplades av Flipsyde på "Happy Birthday" tänkte jag "oh - det här är bra, undrar vem som gjort originalet. Det här är så bra att han inte kommit på det själv." Jag hade rätt, visade det sig. Precis som det tog Eminems "Stan" för Dido att slå igenom med "thank you" tog det en arg hiphop-gangster-wannabe-jag-är-en-jäkligt-
pinsam-snubbe-som-tjabbar-om-att-sälja-crack-och-skjuta-folk-i-ansiktet-snubbe
att lyfta fram det här lilla örhänget. Synd. I den kulinariska världen skulle detta kunna liknas vid folk som kommer på att majonnäs faktiskt är riktigt, riktigt gott genom att ha ätit junket som McDonalds har på sina McFeast.
Hmm.
Serverade köttsoppa igår. Den blev helt ok. Gjorde den på ytterlår och den fick stå länge, länge. Smaken blev jättebra, men buljongen blev lite för grumlig för min smak. Jag VET att man kan klarna den med äggvita, men jag lät bli för att inte få en kaka av alla grönsaker som ett skum på toppen efteråt.
Till middag serverade vi spaghetti och skinksås. Det är lite sådär... Jag vet inte. Jag har ju en kollega som skulle laga mat härom dagen och då skulle det vara spaghetti och köttfärssås. Men hon hittade ingen spaghetti sa hon. "Den är slut", men jag berättade att jag både hade spaghetti hemma sedan tidigare och hade köpt ny bandspaghetti. Hon gjorde i alla fall något annat, vilket flera av gästerna blev lite putta på, eftersom det stod "Spaghetti med köttfärssås" på matsedeln som suttit uppe ett tag...
Det blev således spaghetti igår. Med skinksås i stället, eftersom köttfärssåsen serverades till ris och/eller potatis i stället...
Cicci - min duktiga kallskänka som vickat hos mig sedan i februari kommer förmodligen att börja jobba på ett annat hak snart. Trist. Jag gillar henne verkligen och hon är skitduktig. Samtidigt kan jag inte erbjuda henne fast jobb, så länge W inte begär tjänstledigt eller så. Jag kan inte ens ge henne "fast vik" så länge jag inte vet hur länge W är borta.... Gomenasai, I guess...
Har, efter att tidigare dissat dem helt, fått en ny favoritlåt: Gomenasai av inga mindre än T.a.t.u. - ni vet de där ryska småtjejerna som det var ett sådant skandalrabalder om för några år sedan? Ja - jag hajar att jag är ett offer för hela den komersiella grejer och att jag - som lagom gubbsjuk 30+ - årig snubbe är målgruppen, men hey - man måste ge dem att låten är bra.
Redan när introt och bitar av refrängen samplades av Flipsyde på "Happy Birthday" tänkte jag "oh - det här är bra, undrar vem som gjort originalet. Det här är så bra att han inte kommit på det själv." Jag hade rätt, visade det sig. Precis som det tog Eminems "Stan" för Dido att slå igenom med "thank you" tog det en arg hiphop-gangster-wannabe-jag-är-en-jäkligt-
pinsam-snubbe-som-tjabbar-om-att-sälja-crack-och-skjuta-folk-i-ansiktet-snubbe
att lyfta fram det här lilla örhänget. Synd. I den kulinariska världen skulle detta kunna liknas vid folk som kommer på att majonnäs faktiskt är riktigt, riktigt gott genom att ha ätit junket som McDonalds har på sina McFeast.
Hmm.
Serverade köttsoppa igår. Den blev helt ok. Gjorde den på ytterlår och den fick stå länge, länge. Smaken blev jättebra, men buljongen blev lite för grumlig för min smak. Jag VET att man kan klarna den med äggvita, men jag lät bli för att inte få en kaka av alla grönsaker som ett skum på toppen efteråt.
Till middag serverade vi spaghetti och skinksås. Det är lite sådär... Jag vet inte. Jag har ju en kollega som skulle laga mat härom dagen och då skulle det vara spaghetti och köttfärssås. Men hon hittade ingen spaghetti sa hon. "Den är slut", men jag berättade att jag både hade spaghetti hemma sedan tidigare och hade köpt ny bandspaghetti. Hon gjorde i alla fall något annat, vilket flera av gästerna blev lite putta på, eftersom det stod "Spaghetti med köttfärssås" på matsedeln som suttit uppe ett tag...
Det blev således spaghetti igår. Med skinksås i stället, eftersom köttfärssåsen serverades till ris och/eller potatis i stället...
Cicci - min duktiga kallskänka som vickat hos mig sedan i februari kommer förmodligen att börja jobba på ett annat hak snart. Trist. Jag gillar henne verkligen och hon är skitduktig. Samtidigt kan jag inte erbjuda henne fast jobb, så länge W inte begär tjänstledigt eller så. Jag kan inte ens ge henne "fast vik" så länge jag inte vet hur länge W är borta.... Gomenasai, I guess...
onsdag, april 26, 2006
Att gå på skola...
Går alltså på Kulinar för att bli diplomerad, en gång i veckan. Det är kul och sådär, men hittills har jag inte lärt mig sådär jättemycket nytt. Jag brukar dessutom vara klar bland de första, eftersom jag - till skillnad från några andra i klassen - faktiskt jobbar med att laga mat, i princip dagligen.
Att som uppgift sätta ett bord om 6 gäster är liksom inga bökigheter. Att laga svensk husmanskost är liksom inget nytt.
Så igår - när det var "smörgåsbord, bufféer och småvarmt" kändes det svårt att motivera sig att gå dit. Jag hade ju påskbuffe för någon vecka sedan på jobbet och jag gör en hel del buffeer under ett år, om man räknar med storhelger, fördelsedagar och annat, så... Elma hade dessutom ramlat och slagit sig igår. Ordentligt. Det blödde näsblod i säkert en halvtimma första varvet. Sedan småblödde hon av och till hela dagen.
Så... Jag "kände inte" för att gå igår. Fick ett snällt och uppmuntrande sms från kompisen Tina som skrev typ att det var vår och att vi snart var klara och att det bara var att bita ihop nu så skulle det säkert bli kul till kvällen också...
Och visst. Det var... .. . . ok.
Rätterna som skulle lagas var typ "svenskt smörgåsbord", så jag tyckte väl inte att något var sådär jättenytt och kul. Däremto hade vi bl.a. Janssons Frestelse på menyn och det gillar jag - liksom alla anjovisrätter - så jag kände väl viss förhoppning att det skulle kunna fixa till sig ändå, när jag börjat kolla på mise-listan för kvällen.
Vad som däremot BLEV en överraskning var att vi, mellan sillar och tråkmat, grillade paprikor, som vi gjorde små ostrullader av, som sedan dubbelpanerades och friterades. Kul. En annan kul smårätt var "suicide wings". Kycklingvingar som typ kokas i smör, tabasco och rödvinsvinäger. Mycket tabasco. Typ en DECIliter till 75 gram smör till en halv deciliter vinäger till 8 vingar. Ni hajar. Hade man pepprat dem ytterligare hade folk fått hjärtproblem...
Men de var goda.
Och det var kul.
Nu är det bara två gastronomilektioner kvar, i nästa vecka (jo, vi har två pass då) och så lite mer buffekäk så är det färdigt sedan.
Största behållningen hittills har alltså varit kycklingvingar och kompisarna. Men snart är det ju examen...
Att som uppgift sätta ett bord om 6 gäster är liksom inga bökigheter. Att laga svensk husmanskost är liksom inget nytt.
Så igår - när det var "smörgåsbord, bufféer och småvarmt" kändes det svårt att motivera sig att gå dit. Jag hade ju påskbuffe för någon vecka sedan på jobbet och jag gör en hel del buffeer under ett år, om man räknar med storhelger, fördelsedagar och annat, så... Elma hade dessutom ramlat och slagit sig igår. Ordentligt. Det blödde näsblod i säkert en halvtimma första varvet. Sedan småblödde hon av och till hela dagen.
Så... Jag "kände inte" för att gå igår. Fick ett snällt och uppmuntrande sms från kompisen Tina som skrev typ att det var vår och att vi snart var klara och att det bara var att bita ihop nu så skulle det säkert bli kul till kvällen också...
Och visst. Det var... .. . . ok.
Rätterna som skulle lagas var typ "svenskt smörgåsbord", så jag tyckte väl inte att något var sådär jättenytt och kul. Däremto hade vi bl.a. Janssons Frestelse på menyn och det gillar jag - liksom alla anjovisrätter - så jag kände väl viss förhoppning att det skulle kunna fixa till sig ändå, när jag börjat kolla på mise-listan för kvällen.
Vad som däremot BLEV en överraskning var att vi, mellan sillar och tråkmat, grillade paprikor, som vi gjorde små ostrullader av, som sedan dubbelpanerades och friterades. Kul. En annan kul smårätt var "suicide wings". Kycklingvingar som typ kokas i smör, tabasco och rödvinsvinäger. Mycket tabasco. Typ en DECIliter till 75 gram smör till en halv deciliter vinäger till 8 vingar. Ni hajar. Hade man pepprat dem ytterligare hade folk fått hjärtproblem...
Men de var goda.
Och det var kul.
Nu är det bara två gastronomilektioner kvar, i nästa vecka (jo, vi har två pass då) och så lite mer buffekäk så är det färdigt sedan.
Största behållningen hittills har alltså varit kycklingvingar och kompisarna. Men snart är det ju examen...
måndag, april 24, 2006
Lasagne och VAB.
Ja, vad säger man? Man är långledig från jobbet för att... .. . jobba? Ibland funderar man på hur man är funtad, egentligen. Nåväl. Var ledig fredag, lördag och söndag. Fredagen gick faktiskt åt till att göra kul grejer som att tvätta mina skolgrejer (mössa, förkläde, slängar, rock, byxor och fixa till skorna) och äntligen städa upp i pärmen och sådär. Tog det med andra ord väldigt lugnt.
Lagade stuvade makaroner och falukorv på kvällen. Jag ORKADE helt enkelt inte engagera mig speciellt mycket mer.
På lördagen gjorde jag lite crepes till lunch, som jag fyllde med en stuvning med lök, morötter, rökt kalkon och lite svamp. Det blev gott. Crepes är en sådan där skön "helglunch"-rätt tycker jag. Dessutom går det att variera med vad man har för rester hemma.
På lördagen var vi hemma hos mamma och pappa, eller "farmor och farfar". Det var mysigt, för det var schysst väder. Vi var först ute och gick en liten prommis och sedan satt vi på deras balkong och fikade. Vi snackade krogkoncept och sådär. Det är kul, för även om det just nu mest är drömmar är det ju ett embryo till någon slags affärsidé, sedan, när det väl är dags att köra något eget...
Så kom till sist söndagen. Det var "middagssöndag" på kåren, så jag hade i fredags blivit tillfrågad om jag kunde "laga lite mat" till församlingen., Det rör sig om ungefär 30 portioner. Jag hade ingen jätteinspiration, så det blev lasagne. Dels för att det inte är så många moment. Dels för att det bara är att köra i ugnen, som tillagningsmetod, så fort man har alla såserna klara och så är det något som faktiskt är rätt gränsöverskridande när det gäller de olika generationerna som finns på kåren.
Gjorde en sallad med lite italienska smaker i, som komplement. Det gick bra och sådär, men när jag kom hem igår var jag helt slut. Hade ont i axlarna efter att ha stått flera timmar i ett för lågt kök och fick begära massage av Fru Värn för att klara kvällen.
Gjorde en ägg och anjovismacka som kvällsmat. Hade ingen kavring, så det blev på danskt rågbröd. Det var helt ok, men kavringen behöver inte känna sig hotad än på ett tag.
Idag VABar jag. Elma har snuva och kan inte gå till dagmamma. Hon r emellertid på bra humör och sådär, så hittills har det mest kännts som en extra helgdag.
Nä - nu skall jag förbereda mig lite inför kvällen, med makaronipudding som middag. Sedan blir det väl att kolla igenom lite vad vi skall göra i skolan i morgon.
Vi hörs.
Lagade stuvade makaroner och falukorv på kvällen. Jag ORKADE helt enkelt inte engagera mig speciellt mycket mer.
På lördagen gjorde jag lite crepes till lunch, som jag fyllde med en stuvning med lök, morötter, rökt kalkon och lite svamp. Det blev gott. Crepes är en sådan där skön "helglunch"-rätt tycker jag. Dessutom går det att variera med vad man har för rester hemma.
På lördagen var vi hemma hos mamma och pappa, eller "farmor och farfar". Det var mysigt, för det var schysst väder. Vi var först ute och gick en liten prommis och sedan satt vi på deras balkong och fikade. Vi snackade krogkoncept och sådär. Det är kul, för även om det just nu mest är drömmar är det ju ett embryo till någon slags affärsidé, sedan, när det väl är dags att köra något eget...
Så kom till sist söndagen. Det var "middagssöndag" på kåren, så jag hade i fredags blivit tillfrågad om jag kunde "laga lite mat" till församlingen., Det rör sig om ungefär 30 portioner. Jag hade ingen jätteinspiration, så det blev lasagne. Dels för att det inte är så många moment. Dels för att det bara är att köra i ugnen, som tillagningsmetod, så fort man har alla såserna klara och så är det något som faktiskt är rätt gränsöverskridande när det gäller de olika generationerna som finns på kåren.
Gjorde en sallad med lite italienska smaker i, som komplement. Det gick bra och sådär, men när jag kom hem igår var jag helt slut. Hade ont i axlarna efter att ha stått flera timmar i ett för lågt kök och fick begära massage av Fru Värn för att klara kvällen.
Gjorde en ägg och anjovismacka som kvällsmat. Hade ingen kavring, så det blev på danskt rågbröd. Det var helt ok, men kavringen behöver inte känna sig hotad än på ett tag.
Idag VABar jag. Elma har snuva och kan inte gå till dagmamma. Hon r emellertid på bra humör och sådär, så hittills har det mest kännts som en extra helgdag.
Nä - nu skall jag förbereda mig lite inför kvällen, med makaronipudding som middag. Sedan blir det väl att kolla igenom lite vad vi skall göra i skolan i morgon.
Vi hörs.
fredag, april 21, 2006
LÅNGfredag, påsken och veckan som varit.
Långfredagen kändes verkligen lång. Jag var trött och omotiverad. Hade ju påskbordet att få i ordning och så var det lammstek som käk. Körde omeletter som kvällsmat, vilket i och för sig gick hem. Tina var på jobbet och hälsade på. Kul. Vi snackar lite utbyte av tjänster, med att hon praktiserar hos mig och jag eller några av mina kockar praktiserar hos henne. Kan bli kul.
På långfredagskvällen var jag med Fredrik och såg "Babas bilar". Kul och skönt med en film man inte behöver engagera sig i. Kändes skönt. Vi åt på gamla favvohaket "bamboo palace" på kungsgatan, men jag antar att de bytt ägare eller i alla fall gjort om konceptet för det var mer inriktat på buffé numer och så asiatiska finrätter. Tidigare kunde man gå dit och äta bra asiatisk husmanskost för mindre pengar. Vet inte vilket som är bäst, men det var i alla fall annorlunda.
Så kom påsken.Påskbordet i år var mindre än förra året, men det var fortfarande en hel massa grejer att få ut på bordet: Ägghalvor med majjo och rom, räkor, ishavssallad, skagenröra, gubbröra, anjovislåda, prinskorv och köttbullar, kokt potatis, gravad lax (som vi gravade själva) rökt lax, sillbord (med 4 sorters sill i år - man KAN 1-2-3-lagen nu...), ostkaka, tre olika tårtor (vilket - för en gångs skull - var kul. Jag brukar HATA tårtor, men det var rätt kul att mecka med gelatin och marsipan och grejer, för en gångs skull), godis i massor (jag gjorde kanderade mandlar, bl.a.) och säkert något annat jag glömt att skriva upp...
Det var kul och uppskattat. I år satt också gästerna ned och åt ordentligt. De inte bara sprang in och kastade i sig några räkor innan de gick igen. Det var skönt. När man lägger ned så mycket tid på att laga och garnera maten är det alltid roligt när det är uppskattat.
På påskaftonskvällen åkte jag till syrran och Hanna, min systerdotter, och käkade lite mat och fick påskägg. Mysigt, men jag var så trött-trasig att jag var världens sämsta sällskap, kändes det som. Köpte i alla fall en ny, eller bättre begagnad, mobiltelefon av systerdottern. Kul med en ballare telefon än min tidigare, och roligt med spel där man hoppar fallskärm i luren!
På påskdagen monterade jag om resterna från bordet och hade påskbord igen. Det gick bra och jag fick inte så mycket svinn på grejerna, så det känns helt ok.
På annadag påsk skulle jag varit ledig, men fick åka in ett par timmar på kvällen och köra i alla fall.- Hoppas vi får veta vad som händer med W snart. Det är jättebökigt att inte veta vad som händer. Ifall man skall anställa någon annan eller försöka fixa en fast vikarie, eller om det baar handlar om att hålla ut någon vecka till... Det blir ingen kontinuitet i vickandet heller, för den som kommer in, så det känns lite... ... . . bökigt.
I tisdags var det kokt fisk och citronsås på jobbety. Det verkade gå hem. Själv var jag på culinar på kvällen och körde lite. Det var kul, men det var tråkig mat senast. Mest grejer jag gör "varje dag" på jobbet. I och för sig var temat "långkok och husmanskost" så det är kanske inte så konstigt. Det blev i alla fall: Fläsklägg med rotmos, bruna bönor med fläsk, kalops, boeuf bourguignon, ärtsoppa och pannkakor. Något som däremot var kul var att jag fick - eftersom jag var den enda som gjort det tidigare . binda upp en bit oxfile. Sedan gravade vi den i salt, socker och krossad svartpeppar och lite kanadensisk whisky och skall varmröka den nästa vecka. Klart kul. Lite mer gourmetaktigt. Har aldrig gravat kött förut, så det skall bli spännande. Kul också att varmröka det. Undcrar vad man serverar till det...
I onsdags var det fläsk med löksås på jobbet. Det var kul, men inte den kioskvältare jag hoppats på. Jag själv kände mig så flottig och äcklig efter att ha stått vid stekbordet i två timmar, så jag orkade inte äta något alls, men de som åt tyckte det var gott. Det blev ett äpple till lunch för mig.
Igår var det ärtsoppa med pannkakor på jobbet. Dags att stå vid stekbordet igen, men jag åt i alla fall lite soppa vid lunchen.
Idag är jag ledig. Cicci skall laga mat för första gången, men det är köttfärslimpa, så det kommer att gå bra. Själv tar jag det lugnt och väntar egentligen mest på att klockan skall bli tre, så skall jag gå och hämta Elma hos Inger. Det är mysigt när vi kan vara tillsammans hela familjen. Det har varit lite för mycket jobb på sistone.
På långfredagskvällen var jag med Fredrik och såg "Babas bilar". Kul och skönt med en film man inte behöver engagera sig i. Kändes skönt. Vi åt på gamla favvohaket "bamboo palace" på kungsgatan, men jag antar att de bytt ägare eller i alla fall gjort om konceptet för det var mer inriktat på buffé numer och så asiatiska finrätter. Tidigare kunde man gå dit och äta bra asiatisk husmanskost för mindre pengar. Vet inte vilket som är bäst, men det var i alla fall annorlunda.
Så kom påsken.Påskbordet i år var mindre än förra året, men det var fortfarande en hel massa grejer att få ut på bordet: Ägghalvor med majjo och rom, räkor, ishavssallad, skagenröra, gubbröra, anjovislåda, prinskorv och köttbullar, kokt potatis, gravad lax (som vi gravade själva) rökt lax, sillbord (med 4 sorters sill i år - man KAN 1-2-3-lagen nu...), ostkaka, tre olika tårtor (vilket - för en gångs skull - var kul. Jag brukar HATA tårtor, men det var rätt kul att mecka med gelatin och marsipan och grejer, för en gångs skull), godis i massor (jag gjorde kanderade mandlar, bl.a.) och säkert något annat jag glömt att skriva upp...
Det var kul och uppskattat. I år satt också gästerna ned och åt ordentligt. De inte bara sprang in och kastade i sig några räkor innan de gick igen. Det var skönt. När man lägger ned så mycket tid på att laga och garnera maten är det alltid roligt när det är uppskattat.
På påskaftonskvällen åkte jag till syrran och Hanna, min systerdotter, och käkade lite mat och fick påskägg. Mysigt, men jag var så trött-trasig att jag var världens sämsta sällskap, kändes det som. Köpte i alla fall en ny, eller bättre begagnad, mobiltelefon av systerdottern. Kul med en ballare telefon än min tidigare, och roligt med spel där man hoppar fallskärm i luren!
På påskdagen monterade jag om resterna från bordet och hade påskbord igen. Det gick bra och jag fick inte så mycket svinn på grejerna, så det känns helt ok.
På annadag påsk skulle jag varit ledig, men fick åka in ett par timmar på kvällen och köra i alla fall.- Hoppas vi får veta vad som händer med W snart. Det är jättebökigt att inte veta vad som händer. Ifall man skall anställa någon annan eller försöka fixa en fast vikarie, eller om det baar handlar om att hålla ut någon vecka till... Det blir ingen kontinuitet i vickandet heller, för den som kommer in, så det känns lite... ... . . bökigt.
I tisdags var det kokt fisk och citronsås på jobbety. Det verkade gå hem. Själv var jag på culinar på kvällen och körde lite. Det var kul, men det var tråkig mat senast. Mest grejer jag gör "varje dag" på jobbet. I och för sig var temat "långkok och husmanskost" så det är kanske inte så konstigt. Det blev i alla fall: Fläsklägg med rotmos, bruna bönor med fläsk, kalops, boeuf bourguignon, ärtsoppa och pannkakor. Något som däremot var kul var att jag fick - eftersom jag var den enda som gjort det tidigare . binda upp en bit oxfile. Sedan gravade vi den i salt, socker och krossad svartpeppar och lite kanadensisk whisky och skall varmröka den nästa vecka. Klart kul. Lite mer gourmetaktigt. Har aldrig gravat kött förut, så det skall bli spännande. Kul också att varmröka det. Undcrar vad man serverar till det...
I onsdags var det fläsk med löksås på jobbet. Det var kul, men inte den kioskvältare jag hoppats på. Jag själv kände mig så flottig och äcklig efter att ha stått vid stekbordet i två timmar, så jag orkade inte äta något alls, men de som åt tyckte det var gott. Det blev ett äpple till lunch för mig.
Igår var det ärtsoppa med pannkakor på jobbet. Dags att stå vid stekbordet igen, men jag åt i alla fall lite soppa vid lunchen.
Idag är jag ledig. Cicci skall laga mat för första gången, men det är köttfärslimpa, så det kommer att gå bra. Själv tar jag det lugnt och väntar egentligen mest på att klockan skall bli tre, så skall jag gå och hämta Elma hos Inger. Det är mysigt när vi kan vara tillsammans hela familjen. Det har varit lite för mycket jobb på sistone.
tisdag, april 11, 2006
Tisdag är fiskdag
Tisdag. Fiskdag. Idag har det varit mammas klassiker "fisk på grön bädd" på jobbet. Kul att göra något traditionellt, och samtidigt introducera något för gästerna som är ens eget.
Veckan som var var rätt lugn. Vi fick våra nya arbetskläder och jag har hunnit tvätta en av rockarna och sådär. De är jättebra. Snygga och lätta att hålla fräscha och så jättesnyggt med brodyr och nya mössorna till. Känns som ett riktigt lyft.
Jag var ledig i helgen, sånär som på ett köksmöte i söndags, med vikarierna, så det har varit lugnt.
Gav tjejerna ett varsitt ex av Anthony Bourdains "Kitchen confidential". De blev glada. Själv kan jag, såhär några år efter att jag läste den första gången, säga att det är bland det bästa jag någonsin läst. Inget annat, utom Bibeln, ha haft en sådan inverkan på mig vad det gäller mitt liv och levere. För Er som inte läst den än - gör det. Ni som HAR läst den vet vad jag pratar om. Det här är ett hjälteepos för mig och mina vapenbröder i branchen, ett rappt och roligt arbetsplatsreportage, men mest av allt kanske en helt fantastisk samling "war stories" från krogbranchen i New York. Den är helt enkelt oemotståndlig för oss bröder i vitt. En riktigt, riktigt bra bok.
Speaking of bra böcker. Mackan - brorsan, alltså, har ju skrivit en och jag har precis börjat läsa den. Den är rolig och intressant, även om jag kanske inte riktigt har någon relation till ämnet "som är Humor och Gud i någon slags allmänteologisk/populärvetenskaplig anda). Kul. Han är alltså den av oss bland syskonen som faktiskt får något publicerat.
Själv skriver jag på min kokbok, som aldrig blir klar - ett slags magnus epos om mat för folk som verkligen gillar "gammaldags" mat. Husmanskost på Svenska och Franska. Ibland kryddat med anekdoter kring recepten. Ibland mer "lärobok". Många av kapitlen har jag använt som någon slags "kurslitteratur" för kockstudenter, praktikanter och kökselever genom åren och annat är egentligen bara grundrecept. Jag verkar inte kunna få den ur händerna eller bli klar med den, och kanske är det så det skall vara - att det blir någon slags "ringpärm" i stället för en bok, men jag har inte riktigt försonats med just den tanken än. Vi får se.
Fyllde förresten på gas till min köksblåslampa och testade den. Det var kul. Verktyg i köket, där man får leka med öppen eld och eller grejer som brummar och väser ÄR kul.Kockeriet är verkligen ett yrke för mig! Lägg därtill tid löneförmånen att leka med sylvassa knivar varje dag och ni förstår kanske varför jag blivit fast. Det är helt enkelt "lagom farligt" i ett professionellt kök. Det är lite som med klättringen - väl avvägda risker för att uppn något som är... .. .. . förgängligt. Och fantastiskt.
Var med spillolja från fritösen till miljöstationen på macken idag. Det kändes lite äckligt, men det var skönt att bli av med den hemifrån i alla fall. Jag brukar gå med ungefär 10 liter åt gången, men nu har vi inte friterat på ett tag, så när jag hällde ut oljan ur dunkarna (oljan skall hällas på fat på macken) så luktade det gammalt kycklingfett och fisk om den... Inte jättefräscht.
Skulle på kockskolan, men det satt en lapp på dörren om att det var inställt på grund av sjukdom. Tog en vända på stan och var in på Hellgrens musikhandel på götgatan i stället. Kul. Lirade roliga fina trummor och drömde ett tag. Gick sedan ned på Birka och lirade på andra fina trummor och drömde lite till. Vill egentligen byta mina trummor mot något kuligare snart, men de får väl duga ett tag till. Vi får se. Det var i alla fall kul att komma in på både Hellgrens och Birka och faktiskt inte vara den sämsta trummisen i butiken. Killarna på Birka tyckte tillochmed att "det är kul när et kommer in någon och kollar på trummor, som inte går fram till det dyraste kitet på en gång och bankar, utan går runt lite och verkligen lirar på grejerna, och som kan smiska smutsen ur även de enklare seten". Kul.
JobbMackan kom tillbaka till jobbet idag. Skönt.
I morgon serverar vi pannbiff med lök.
Skall ringa vinTina och snacka lite med henne om hon kan vicka på fredag.
Nu skall jag lägga mig. Vi hörs.
Veckan som var var rätt lugn. Vi fick våra nya arbetskläder och jag har hunnit tvätta en av rockarna och sådär. De är jättebra. Snygga och lätta att hålla fräscha och så jättesnyggt med brodyr och nya mössorna till. Känns som ett riktigt lyft.
Jag var ledig i helgen, sånär som på ett köksmöte i söndags, med vikarierna, så det har varit lugnt.
Gav tjejerna ett varsitt ex av Anthony Bourdains "Kitchen confidential". De blev glada. Själv kan jag, såhär några år efter att jag läste den första gången, säga att det är bland det bästa jag någonsin läst. Inget annat, utom Bibeln, ha haft en sådan inverkan på mig vad det gäller mitt liv och levere. För Er som inte läst den än - gör det. Ni som HAR läst den vet vad jag pratar om. Det här är ett hjälteepos för mig och mina vapenbröder i branchen, ett rappt och roligt arbetsplatsreportage, men mest av allt kanske en helt fantastisk samling "war stories" från krogbranchen i New York. Den är helt enkelt oemotståndlig för oss bröder i vitt. En riktigt, riktigt bra bok.
Speaking of bra böcker. Mackan - brorsan, alltså, har ju skrivit en och jag har precis börjat läsa den. Den är rolig och intressant, även om jag kanske inte riktigt har någon relation till ämnet "som är Humor och Gud i någon slags allmänteologisk/populärvetenskaplig anda). Kul. Han är alltså den av oss bland syskonen som faktiskt får något publicerat.
Själv skriver jag på min kokbok, som aldrig blir klar - ett slags magnus epos om mat för folk som verkligen gillar "gammaldags" mat. Husmanskost på Svenska och Franska. Ibland kryddat med anekdoter kring recepten. Ibland mer "lärobok". Många av kapitlen har jag använt som någon slags "kurslitteratur" för kockstudenter, praktikanter och kökselever genom åren och annat är egentligen bara grundrecept. Jag verkar inte kunna få den ur händerna eller bli klar med den, och kanske är det så det skall vara - att det blir någon slags "ringpärm" i stället för en bok, men jag har inte riktigt försonats med just den tanken än. Vi får se.
Fyllde förresten på gas till min köksblåslampa och testade den. Det var kul. Verktyg i köket, där man får leka med öppen eld och eller grejer som brummar och väser ÄR kul.Kockeriet är verkligen ett yrke för mig! Lägg därtill tid löneförmånen att leka med sylvassa knivar varje dag och ni förstår kanske varför jag blivit fast. Det är helt enkelt "lagom farligt" i ett professionellt kök. Det är lite som med klättringen - väl avvägda risker för att uppn något som är... .. .. . förgängligt. Och fantastiskt.
Var med spillolja från fritösen till miljöstationen på macken idag. Det kändes lite äckligt, men det var skönt att bli av med den hemifrån i alla fall. Jag brukar gå med ungefär 10 liter åt gången, men nu har vi inte friterat på ett tag, så när jag hällde ut oljan ur dunkarna (oljan skall hällas på fat på macken) så luktade det gammalt kycklingfett och fisk om den... Inte jättefräscht.
Skulle på kockskolan, men det satt en lapp på dörren om att det var inställt på grund av sjukdom. Tog en vända på stan och var in på Hellgrens musikhandel på götgatan i stället. Kul. Lirade roliga fina trummor och drömde ett tag. Gick sedan ned på Birka och lirade på andra fina trummor och drömde lite till. Vill egentligen byta mina trummor mot något kuligare snart, men de får väl duga ett tag till. Vi får se. Det var i alla fall kul att komma in på både Hellgrens och Birka och faktiskt inte vara den sämsta trummisen i butiken. Killarna på Birka tyckte tillochmed att "det är kul när et kommer in någon och kollar på trummor, som inte går fram till det dyraste kitet på en gång och bankar, utan går runt lite och verkligen lirar på grejerna, och som kan smiska smutsen ur även de enklare seten". Kul.
JobbMackan kom tillbaka till jobbet idag. Skönt.
I morgon serverar vi pannbiff med lök.
Skall ringa vinTina och snacka lite med henne om hon kan vicka på fredag.
Nu skall jag lägga mig. Vi hörs.
onsdag, april 05, 2006
Onsdagsnöjd.
Det är onsdag. Jag är rätt nöjd med livet. Jag bara hoppas på att det löser sig med de sista inköpen som skulle fixas till tills i morgon, så att vi får ihop allt.
Igår var det tisdag, vilket betyder två saker - för det första "fridag" från jobbet, tillsammans med Elma och för det andra skolan.
Min "fridag" blev inte så fri som jag hoppats på. Jag har suttit i möte med husbonn och var tvungen att åka in igår också, till jobbet. Jag har haft det så rätt mycket nu, på sistone. Vi har en del att diskutera, husbonn och jag. Jag kommer möjligen att skriva mer om det senare, men jag kan väl skriva såpass mycket att jag tycker det är värt några timmar av min fritid, för att få det fungera...
Igår var också skoldag. Jag hade ju inte varit där på ett par veckor, så det var skönt att komma igång igen. Det var olika mousselinefärser igår, så det var riktigt roligt. Jag fick mala kalvfärs, fläskfärs och göra roliga grejer. Det blev till sist tre olika rätter: Wallenbergare (med pommes persillé och andra klassiska tillbehör), kåldolmar (med grässås, lingon och potatispurée) och så en paté. Det var riktigt roligt att göra paté, vaktiskt. Jag gjorde min på kycklinglever, kalvfärs, fläskfärs, oliver, konjak, vitlök och lite roliga kryddor. Så bakade jag av den i en baconfodrad form. Den blev jättegod, och blev kanonsnygg, när de fina ränderna från baconet låg ovanpå den mjälla patén. Mums fillibabba!
Idag har vi haft en - i och för sig jäktig men - riktigt bra dag på jobbet. Jag har gjort wallenbergare (något som faktiskt ser klyftigare ut än vad det är - jag skrev matsedel för den här veckan för två veckor sedan), med petit poix, persillépotatis (ja - jag har tornerat 20 kg potatis idag!) och gräddsås i stället för brynt smör. Det var en kioskvältare. Jag fick slut på persillépotatis och fick kocka "ful-plugg" till de sista, jag fick slut på ärter flera gånger, men alla tyckte att det var jättegott och jättekul, så det var riktigt poppis. Succé.
På onsdagar är det alltid mycket att göra, och idag var inget undantag, men vi fick i alla fall köket ordentligt städat, pannkakssmeten satt tills i morgon och så dagens måltider under bältena, förstås, trots att två timmar av dagen gått åt till ett möte.
På eftermiddagen idag kom förresten våra nya arbetskläder. Vi har nu fått rockar med brodydr, matchande pillerboxmössor och nya byxor. Det känns jättekul. Rockarna är skitsnygga!
I morgon är det - hoppas jag - ärtsoppa med fläsk - om bara ärterna hann komma innan Elin gick hem. Och så pannkakor, förstås. På fredag är det chili. Det känns helt ok.
Idag har varit en bra dag.
Igår var det tisdag, vilket betyder två saker - för det första "fridag" från jobbet, tillsammans med Elma och för det andra skolan.
Min "fridag" blev inte så fri som jag hoppats på. Jag har suttit i möte med husbonn och var tvungen att åka in igår också, till jobbet. Jag har haft det så rätt mycket nu, på sistone. Vi har en del att diskutera, husbonn och jag. Jag kommer möjligen att skriva mer om det senare, men jag kan väl skriva såpass mycket att jag tycker det är värt några timmar av min fritid, för att få det fungera...
Igår var också skoldag. Jag hade ju inte varit där på ett par veckor, så det var skönt att komma igång igen. Det var olika mousselinefärser igår, så det var riktigt roligt. Jag fick mala kalvfärs, fläskfärs och göra roliga grejer. Det blev till sist tre olika rätter: Wallenbergare (med pommes persillé och andra klassiska tillbehör), kåldolmar (med grässås, lingon och potatispurée) och så en paté. Det var riktigt roligt att göra paté, vaktiskt. Jag gjorde min på kycklinglever, kalvfärs, fläskfärs, oliver, konjak, vitlök och lite roliga kryddor. Så bakade jag av den i en baconfodrad form. Den blev jättegod, och blev kanonsnygg, när de fina ränderna från baconet låg ovanpå den mjälla patén. Mums fillibabba!
Idag har vi haft en - i och för sig jäktig men - riktigt bra dag på jobbet. Jag har gjort wallenbergare (något som faktiskt ser klyftigare ut än vad det är - jag skrev matsedel för den här veckan för två veckor sedan), med petit poix, persillépotatis (ja - jag har tornerat 20 kg potatis idag!) och gräddsås i stället för brynt smör. Det var en kioskvältare. Jag fick slut på persillépotatis och fick kocka "ful-plugg" till de sista, jag fick slut på ärter flera gånger, men alla tyckte att det var jättegott och jättekul, så det var riktigt poppis. Succé.
På onsdagar är det alltid mycket att göra, och idag var inget undantag, men vi fick i alla fall köket ordentligt städat, pannkakssmeten satt tills i morgon och så dagens måltider under bältena, förstås, trots att två timmar av dagen gått åt till ett möte.
På eftermiddagen idag kom förresten våra nya arbetskläder. Vi har nu fått rockar med brodydr, matchande pillerboxmössor och nya byxor. Det känns jättekul. Rockarna är skitsnygga!
I morgon är det - hoppas jag - ärtsoppa med fläsk - om bara ärterna hann komma innan Elin gick hem. Och så pannkakor, förstås. På fredag är det chili. Det känns helt ok.
Idag har varit en bra dag.
måndag, april 03, 2006
Hänt i veckan.
Har nästan inte orkat göra något alls veckan som var. Jag låg sjuk i hög feber och grejer fram till typ torsdag och var sedan såpass feberfri att jag hoppade in och jobbade fredag, lördg och söndag.
Jag är fortfarande snorig och hostar en del, men jag har ingen feber längre. Elma är hos dagmamma och sådär, så egentligen antar jag att vi mår rätt bra, men jag är täppt i näsan och får gå upp några gånger på natten för att ta nässprej, när jag inte tycker att jag kan andas.
I fredags gjorde jag höns i curry på jobbet. Det gick bra och var poppis. I lördag hade jag kycklingschnitzel och den gick förvånansvärt bra. Igår hade jag köttgryta på menyn, men min kötthandlare hade skickat mig dåligt kött, så det blev inget vidare. Jag snackade med dem idag och nämnde då att jag tyckte det var dåligt. De skulle bjuda på nästa leverans av högrev. Det är bra.
Det här med leverantörer är egentligen en rätt fin balansgång. Å ena sidan vill man inte skänka pengar till någon som skickar en skit, men å andra sidan vill man inte bränna alla broar till en leverantör, i det fall att man måste använda sig utav dem igen, så småningom. Det finns ju inte oändligt många grönsakshandlare, t.ex. i Stockholm.
Min grönsakshandlare försöker jag ibland få ratt göra som jag vill, men jag har nu gett upp och börjat ta mina grönsaker från en annan handlare. De fick tillräckligt många chanser tycker jag, men de fortsatte att packa burarna fel (en gång ställde de än äggkarton under 300 kg potatis. Det var en hel karta som var transportskadad när äggen kom fram. Då var jag inte nöjd.) De har varit lite slarviga med avad de har skickat mig för grejer (dålig paprika, halvvissna örter) ett tag, så trots idoga påminnelser av mig, så gör de fel. Det var bara att låte dem ha sin business med andra kunder i stället.
Jag kommer säkert att ge dem en andra chans. Eller en tredje. Eller en fjärde. Men just nu tar jag mina grönsaker från ett annat ställe ett tag, så kanske de lär sig till nästa gång.
På jobbet är det rätt struligt. Det viskas lite om omorganisation och grejer. W är fortfarande sjuk och Mackan har inte kommit hem ännu, så det är fortsatt mycket att göra.
I morgon är det Wallenbergare och mousselinefärs på skolan, så det kommer nog att gå bra.
Vi hörs.
Jag är fortfarande snorig och hostar en del, men jag har ingen feber längre. Elma är hos dagmamma och sådär, så egentligen antar jag att vi mår rätt bra, men jag är täppt i näsan och får gå upp några gånger på natten för att ta nässprej, när jag inte tycker att jag kan andas.
I fredags gjorde jag höns i curry på jobbet. Det gick bra och var poppis. I lördag hade jag kycklingschnitzel och den gick förvånansvärt bra. Igår hade jag köttgryta på menyn, men min kötthandlare hade skickat mig dåligt kött, så det blev inget vidare. Jag snackade med dem idag och nämnde då att jag tyckte det var dåligt. De skulle bjuda på nästa leverans av högrev. Det är bra.
Det här med leverantörer är egentligen en rätt fin balansgång. Å ena sidan vill man inte skänka pengar till någon som skickar en skit, men å andra sidan vill man inte bränna alla broar till en leverantör, i det fall att man måste använda sig utav dem igen, så småningom. Det finns ju inte oändligt många grönsakshandlare, t.ex. i Stockholm.
Min grönsakshandlare försöker jag ibland få ratt göra som jag vill, men jag har nu gett upp och börjat ta mina grönsaker från en annan handlare. De fick tillräckligt många chanser tycker jag, men de fortsatte att packa burarna fel (en gång ställde de än äggkarton under 300 kg potatis. Det var en hel karta som var transportskadad när äggen kom fram. Då var jag inte nöjd.) De har varit lite slarviga med avad de har skickat mig för grejer (dålig paprika, halvvissna örter) ett tag, så trots idoga påminnelser av mig, så gör de fel. Det var bara att låte dem ha sin business med andra kunder i stället.
Jag kommer säkert att ge dem en andra chans. Eller en tredje. Eller en fjärde. Men just nu tar jag mina grönsaker från ett annat ställe ett tag, så kanske de lär sig till nästa gång.
På jobbet är det rätt struligt. Det viskas lite om omorganisation och grejer. W är fortfarande sjuk och Mackan har inte kommit hem ännu, så det är fortsatt mycket att göra.
I morgon är det Wallenbergare och mousselinefärs på skolan, så det kommer nog att gå bra.
Vi hörs.
måndag, mars 27, 2006
Tell me why I don't like mondays...
Bob Geldofs röst ekar ur den lilla högtalaren på bordsradioapparaten. Boomtown Rats sjunger smäktande ut att de vill skjuta hela världen och undrar sedan lite filosofiskt varför de inte gillar måndagar... Hmmm...
Själv är jag hemma från jobbet. Jag är sjuk och/eller vårdar sjukt barn. Elma och jag har bägge feber. Elma hostar och jag är snorig. Så det blir en dag när jag "jobbar hemifrån" idag. Det finns ju alltid administrativa grejer att göra som köksmästare. Beställa grejer, skälla på leverantörer som inte tar sitt jobb på allvar, lägga schema, skriva matsedel, planera inköp och så vidare...
På onsdag har vi någon slags festkväll på jobbet, så vi skall göra trerätters middag, med rtoast skagen, grillbiff och potatisgratäng och så någon inspirerad dessert. Vi får se vad det blir.
Nu skall jag gå och snyta mig och Elma. Vi hörs.
Själv är jag hemma från jobbet. Jag är sjuk och/eller vårdar sjukt barn. Elma och jag har bägge feber. Elma hostar och jag är snorig. Så det blir en dag när jag "jobbar hemifrån" idag. Det finns ju alltid administrativa grejer att göra som köksmästare. Beställa grejer, skälla på leverantörer som inte tar sitt jobb på allvar, lägga schema, skriva matsedel, planera inköp och så vidare...
På onsdag har vi någon slags festkväll på jobbet, så vi skall göra trerätters middag, med rtoast skagen, grillbiff och potatisgratäng och så någon inspirerad dessert. Vi får se vad det blir.
Nu skall jag gå och snyta mig och Elma. Vi hörs.
söndag, mars 26, 2006
Man är inte 20 längre...
Hmm. Man är inte så ung och stark som man tror.
Efter gårdagens näppeligen tunga pass sade min kropp helt enkelt åt mig att coola ner och ta det lungt ett tag. Det började med att jag fick byta kockrock, för jag började blöda näsblod. Med en ny och fräsh kockrock och en papperstuss i näsan var det så dags att bära ut soporna, något som är en enkel match. Jag stretade och drog och tryckte att det jogrde ont i varenda led. Jag orkade inte slänga in soporna på högen i soprummet, utan släpade in säckarna precis innanför dörren...
När jag kom hem hade jag 39,6 i feber.
Jag somnade framför SCI Miami utan att veta hur det slutade.
Idag är jag hängig, men har av någon anledning ingen feber, just nu. Har lite ont i halsen och är snorig, eller något, som täpper i näsan. Ibland luktar det blod i näsan.
Elma har fått någon slags förkylning och hostar och vill inte äta, så jag antar att vi har åkt på samma grej.
i morgon skall jag vara hemma. Jag har gjort något så ovanligt som ringt mig sjuk eller "vård av barn", vilket det nu blir. Jag vill ta varma bad och massera ömma muskler, men med en infektion i kroppen vågar jag inte.
Hade fått mail från kocktina. Kul. Skall försöka lura henne att jobba några timmar extra hos mig så och då. Vi får se hur det går. Hade fått vykort av Mackan på jobbet - "lillkillen" - från Thailand, i fredags. Kul. Han verkade a det bra. Skönt för honom. Han är verkligen värd det. Samtidigt vill jag inget hellre än att han skall komma tillbaka så vi kan jobba ihop. Dels är han så duktig, och els jobbar vi bra tillsammans.
Jo - mammas fisk kommer nog på menyn om någon vecka. Jag skall se vad jag kan få tag i för fisk billigt. Och så måste jag göra något åt receptet, som kräver rätt mycket purjolök och dill till bädden... Hmm.
Undrar förresten var man kan fylla på sin köksblåslampa någonstans? Den skall ju gå på sådan där cigaretttändarvätska... På macken?
Känner i kroppen att man inte är 20 längre.
Jag orkar ingenting, känns det som.
Det blir typ färdig burksopppa och våfflor på mix ikväll. Det är ju våffeldagen.
Vi hörs.
Efter gårdagens näppeligen tunga pass sade min kropp helt enkelt åt mig att coola ner och ta det lungt ett tag. Det började med att jag fick byta kockrock, för jag började blöda näsblod. Med en ny och fräsh kockrock och en papperstuss i näsan var det så dags att bära ut soporna, något som är en enkel match. Jag stretade och drog och tryckte att det jogrde ont i varenda led. Jag orkade inte slänga in soporna på högen i soprummet, utan släpade in säckarna precis innanför dörren...
När jag kom hem hade jag 39,6 i feber.
Jag somnade framför SCI Miami utan att veta hur det slutade.
Idag är jag hängig, men har av någon anledning ingen feber, just nu. Har lite ont i halsen och är snorig, eller något, som täpper i näsan. Ibland luktar det blod i näsan.
Elma har fått någon slags förkylning och hostar och vill inte äta, så jag antar att vi har åkt på samma grej.
i morgon skall jag vara hemma. Jag har gjort något så ovanligt som ringt mig sjuk eller "vård av barn", vilket det nu blir. Jag vill ta varma bad och massera ömma muskler, men med en infektion i kroppen vågar jag inte.
Hade fått mail från kocktina. Kul. Skall försöka lura henne att jobba några timmar extra hos mig så och då. Vi får se hur det går. Hade fått vykort av Mackan på jobbet - "lillkillen" - från Thailand, i fredags. Kul. Han verkade a det bra. Skönt för honom. Han är verkligen värd det. Samtidigt vill jag inget hellre än att han skall komma tillbaka så vi kan jobba ihop. Dels är han så duktig, och els jobbar vi bra tillsammans.
Jo - mammas fisk kommer nog på menyn om någon vecka. Jag skall se vad jag kan få tag i för fisk billigt. Och så måste jag göra något åt receptet, som kräver rätt mycket purjolök och dill till bädden... Hmm.
Undrar förresten var man kan fylla på sin köksblåslampa någonstans? Den skall ju gå på sådan där cigaretttändarvätska... På macken?
Känner i kroppen att man inte är 20 längre.
Jag orkar ingenting, känns det som.
Det blir typ färdig burksopppa och våfflor på mix ikväll. Det är ju våffeldagen.
Vi hörs.
fredag, mars 24, 2006
Thank God it's Friday...
Det är freadg. Jag är ledig, för första fredagen på jättelänge. Kroppen ömmar och jag är stel och svullen i snart sagt varje led...
Det kostar på att ligga på topp, intalar jag mig.
Jag träffade Mackan - min tvillingbrorsa, som var i Stockholm ett par dagar för att göra något TV-grejs. Kul. Kul att ses. Kul att det går bra för honom. Idag skall han lansera sin bok. Den har varit så jättehemlig, så jag har inte en aning om vad den handlar om eller någonting, men den verkar handla om humor och Gud på något sätt. Känns i och för sig som ett rimligt ämne att skriva om om man är f.d. pastor och numer stand-up komiker.
Snackade med Jonas - min gamla köksis från Jensens idag. Han hade flyttat tillbaka till Malmö och skaffat barn och grejer. Vi enades om att vi skulle höras snart igen. Jag saknar ibland att jobba med Jonas och Uffe och de andra från Jensens, även om jag inte saknar Jensens för fem öre.
Det verkar ingen av oss göra förresten - alla jag träffar som jobbat där säger att "Jensens är ett himla skithål". Även om maten var bra och det var bra arbetskamrater är tempot för högt. Dessutom är det - i alla fall i Stockholm - lite för dåligt utbildad servis, så dethänder att gäster blir arga och sådär, när de får fel grejer eller det tar för lång tid att få dem.
Nåväl. Det var kul att snacka lite med Jonas i alla fall.
Igår, när jag träffade Mackan fick jag förresten en cymbal - en Meinl Meteor 16" crash - som jag skall provspela ikväll, tror jag. Det var länge sedan man hann med att öva något speciellt på trummorna, men jag lirar i varje fall trummor några gånger i veckan. Vore kul om man hann öva mer bara...
Fick ett par portioner på mammas "fisk på grön bädd" som jag skall testa ikväll, och se ifall den är så bra som jag minns den. Skall kolla om jag kan komma på något sätt att "optimera den" receptmässigt för 100 tallrikar också, ifall den är bra, så kommer den in på menyn om någon vecka som "dagens fisk". Det är fortfarande mamma som är den största kocken i familjen.
Igår var det kaos på jopbbet. Mjölkbeställningen kom inte, ärtsoppa och pannkakor (500 pankisar - DET är inte kul!) och så med en ny tjej som vickade i köket. Det blev vårrullar och oxjärpar till kvällen sedan, så hon bara hade att värma grejerna i ugnarna... Har inte kollat hur det gick, men ingen ringde på telefonen, så det brukar betyda att det gick ok.
Nu skall jag ta ett bad innan jag går och hämtar Elma hos dagmamman och sedan skall vi handla skor. Tydligen kom lönen idag, så nu får man handla innan måndag, då man är fattig igen! :-)
Vi hörs.
Det kostar på att ligga på topp, intalar jag mig.
Jag träffade Mackan - min tvillingbrorsa, som var i Stockholm ett par dagar för att göra något TV-grejs. Kul. Kul att ses. Kul att det går bra för honom. Idag skall han lansera sin bok. Den har varit så jättehemlig, så jag har inte en aning om vad den handlar om eller någonting, men den verkar handla om humor och Gud på något sätt. Känns i och för sig som ett rimligt ämne att skriva om om man är f.d. pastor och numer stand-up komiker.
Snackade med Jonas - min gamla köksis från Jensens idag. Han hade flyttat tillbaka till Malmö och skaffat barn och grejer. Vi enades om att vi skulle höras snart igen. Jag saknar ibland att jobba med Jonas och Uffe och de andra från Jensens, även om jag inte saknar Jensens för fem öre.
Det verkar ingen av oss göra förresten - alla jag träffar som jobbat där säger att "Jensens är ett himla skithål". Även om maten var bra och det var bra arbetskamrater är tempot för högt. Dessutom är det - i alla fall i Stockholm - lite för dåligt utbildad servis, så dethänder att gäster blir arga och sådär, när de får fel grejer eller det tar för lång tid att få dem.
Nåväl. Det var kul att snacka lite med Jonas i alla fall.
Igår, när jag träffade Mackan fick jag förresten en cymbal - en Meinl Meteor 16" crash - som jag skall provspela ikväll, tror jag. Det var länge sedan man hann med att öva något speciellt på trummorna, men jag lirar i varje fall trummor några gånger i veckan. Vore kul om man hann öva mer bara...
Fick ett par portioner på mammas "fisk på grön bädd" som jag skall testa ikväll, och se ifall den är så bra som jag minns den. Skall kolla om jag kan komma på något sätt att "optimera den" receptmässigt för 100 tallrikar också, ifall den är bra, så kommer den in på menyn om någon vecka som "dagens fisk". Det är fortfarande mamma som är den största kocken i familjen.
Igår var det kaos på jopbbet. Mjölkbeställningen kom inte, ärtsoppa och pannkakor (500 pankisar - DET är inte kul!) och så med en ny tjej som vickade i köket. Det blev vårrullar och oxjärpar till kvällen sedan, så hon bara hade att värma grejerna i ugnarna... Har inte kollat hur det gick, men ingen ringde på telefonen, så det brukar betyda att det gick ok.
Nu skall jag ta ett bad innan jag går och hämtar Elma hos dagmamman och sedan skall vi handla skor. Tydligen kom lönen idag, så nu får man handla innan måndag, då man är fattig igen! :-)
Vi hörs.
tisdag, mars 21, 2006
Send me an angel...
"Here I am. Will you send me an angel? Here I am, in the land of the morning star..." Scorpions dånar ut ur stereon. Mackans gamla skiva med Berlinersymfonikerna live någon gång på 90-talet är i och för sig bra, men jag kan den utantill numer, så den går oftast som någonslags "hissmusik" i bakgrunden i köket...
Det är tungt. Jag har ont. Min kropp skriker efter sömn och värktabletter.Knän och vrister är svullna. Jag har bränt mig, skurit mig och gått emot vassa hörn. Jag är mörbultad och utarbetad. Jag behöver vila. Jag är fortfarande ensam på jobbet, sånär på att någon av timvickarna kommer in och kör några timmar i taget, ibland. Förra veckan rackade jag upp över 60 timmar. Jag var så trött att jag missade mjölkbeställningen och fick hämta mjölk på Martin Ohlsson.
I tisdags skulle jag ha haft föräldraledigt, men fick åka in och styra upp en deloch jobbade 7-17. I torsdags skulle jag haft ledig dag, men fick jobba 7-17. I lördags skulle jag haft ledig dag, men fick jobba 7-17. Igår skulle jag varit ledig, men fick först hoppa in akut några timmar och sedan ha ett möte med husbonn. Jag är helt slutkörd. Jag känner mig som om jag blivit bankad, blancherad och sedan bränd till en kolbricket på ett stekbord. Jag har inget kvar.
Jag längtar efter Mackan. Jag sjunger med i Scorpions "send me an angel".
Det är tungt. Jag har ont. Min kropp skriker efter sömn och värktabletter.Knän och vrister är svullna. Jag har bränt mig, skurit mig och gått emot vassa hörn. Jag är mörbultad och utarbetad. Jag behöver vila. Jag är fortfarande ensam på jobbet, sånär på att någon av timvickarna kommer in och kör några timmar i taget, ibland. Förra veckan rackade jag upp över 60 timmar. Jag var så trött att jag missade mjölkbeställningen och fick hämta mjölk på Martin Ohlsson.
I tisdags skulle jag ha haft föräldraledigt, men fick åka in och styra upp en deloch jobbade 7-17. I torsdags skulle jag haft ledig dag, men fick jobba 7-17. I lördags skulle jag haft ledig dag, men fick jobba 7-17. Igår skulle jag varit ledig, men fick först hoppa in akut några timmar och sedan ha ett möte med husbonn. Jag är helt slutkörd. Jag känner mig som om jag blivit bankad, blancherad och sedan bränd till en kolbricket på ett stekbord. Jag har inget kvar.
Jag längtar efter Mackan. Jag sjunger med i Scorpions "send me an angel".
onsdag, mars 15, 2006
This is the road to hell...
... Låten liras på rockklassiker. Det dånar ut i det nästan tomma köket. En ensam stoisk hjälte står i lysrörsbelysningen och kämpar med att sätta pannkakssmeten tills i morgon...
Alla daga den här veckan har jag kommit tidigt och gått sent från jobbet. Det i kombination med gårdagens lektion på Culinar gjorde att jag rackade ihop 16 timmar i kök igår. Det är förmodligen personbästa, med möjligen något undantag från Jensens-tiden.
Idag har soloflugit. Igår var Elin och Cicci på jobbet, så jag lyckades beställa lite och sådär. Idag ringde Elin sig sjuk, så det blev att soloflyga hela dagen. Tungt.
Måste förresten hitta en ny grönsakshandlare. Min grönsakshandlare vill bevisligen inte göra affärer med mig längre, då de envisas med att skicka mig transportskadade grejer, vissna grejer, felpackade grejer och sedan resta delar av ordern. Jag har - under de senaste tre veckorna, ringt VARJE gång de skickar sunk till mig och berättat att de måste skärpa sig. De brukar vara ångerfyllda och sedan försöka kompensera nästa gång de skickar grejer, men så pajar de något DEN gången eller så...
Det här lirar inte längre. Jag måste göra något åt det, och det är det tråkigaste som finns, tycker jag, att hålla på och ringa runt och jaga efter bra handlare.
Hade pocherad fisk med hollandaisesås igår. Det var poppis. Hade köttbullar med gräddsås och mos idag. Det var en kioskvältare. I morgon är det soppa och pannkakor, så jag VET att jag har fullt upp. Typ 500 pankisar går ut. Hoppas att Cicci kommer in i morgon.
Någon mailade och frågade om jag inte kan skriva lite om skolan och sådär... Visst. Det kommer. Jag vet inte vad jag skall skriva, bara. Jag går alltså skola för att bli diplomerad hos Culinar i Liljeholmen. De har ett bra skolkök, men det är gammalt och tillochmed i sämre skick än mitt i Värtan. Vi är 15 pers i klassen. 7 är tjejer, vilket förvånanade mig lite granna. Men det är kul. Jag har - p.g.a. min bakgrund - inte haft någon hård uppgift att hitta lekpartner till de praktiska momenten.
Igår körde jag ihop med "vin-Tina", en tjej som pysslar lite med catering och kör lite vinprovarhelger och grejer. Hon jobbar mycket med kombinationer av vin och mat, och har - tillsammans med några kompisar - någonslags importagentur för Italienska viner. I alla fall. Kul. Det gick bra. Igår var det fisk och skaldjurskväll och det var kul. Vi gjorde Moules marinieres, mis-de-pain och persilliadegratinerade greenshells, chipotlemarinerade havskräftor (ja - ni ser - jag gick lös ordentligt igår), kräftfärs-fyllda laxrosor med pommes duchesse och vitvinssås.
Vi blev godkända i de praktiska momenten. Skönt.
I morse åkte Tina till Italien och jag fick SMS från henne tidigare idag. Hon var lite trött efter igår, men hade hunnit pröva lite nya viner. Kul.
Skall köra köttfärslimpa som köttfärsspecialare om två veckor, och kör då också vitfisk på grön bädd. Det blir nog bra. Det är mammas gamla klassiker och de kommer nog funka utmärkt. Mamma är fantastisk att ta till när inspirationen tryter. Hon har alltid en massa uppslag och bra grundrecept som jag sedan freestylare kring. När jag blir stor skall jag ha en restaurang med mamma som någon slags executive chef, som det heter...
Nej - skall skriva ett halvdeppigt mail till kockmackan och berätta att det är dags att avbryta thai-semestern och komma hem och bryna ben till demi-glace. Eller i alla fall att jag saknar att ha någon att brottas med i köket.
Vi hörs.
Alla daga den här veckan har jag kommit tidigt och gått sent från jobbet. Det i kombination med gårdagens lektion på Culinar gjorde att jag rackade ihop 16 timmar i kök igår. Det är förmodligen personbästa, med möjligen något undantag från Jensens-tiden.
Idag har soloflugit. Igår var Elin och Cicci på jobbet, så jag lyckades beställa lite och sådär. Idag ringde Elin sig sjuk, så det blev att soloflyga hela dagen. Tungt.
Måste förresten hitta en ny grönsakshandlare. Min grönsakshandlare vill bevisligen inte göra affärer med mig längre, då de envisas med att skicka mig transportskadade grejer, vissna grejer, felpackade grejer och sedan resta delar av ordern. Jag har - under de senaste tre veckorna, ringt VARJE gång de skickar sunk till mig och berättat att de måste skärpa sig. De brukar vara ångerfyllda och sedan försöka kompensera nästa gång de skickar grejer, men så pajar de något DEN gången eller så...
Det här lirar inte längre. Jag måste göra något åt det, och det är det tråkigaste som finns, tycker jag, att hålla på och ringa runt och jaga efter bra handlare.
Hade pocherad fisk med hollandaisesås igår. Det var poppis. Hade köttbullar med gräddsås och mos idag. Det var en kioskvältare. I morgon är det soppa och pannkakor, så jag VET att jag har fullt upp. Typ 500 pankisar går ut. Hoppas att Cicci kommer in i morgon.
Någon mailade och frågade om jag inte kan skriva lite om skolan och sådär... Visst. Det kommer. Jag vet inte vad jag skall skriva, bara. Jag går alltså skola för att bli diplomerad hos Culinar i Liljeholmen. De har ett bra skolkök, men det är gammalt och tillochmed i sämre skick än mitt i Värtan. Vi är 15 pers i klassen. 7 är tjejer, vilket förvånanade mig lite granna. Men det är kul. Jag har - p.g.a. min bakgrund - inte haft någon hård uppgift att hitta lekpartner till de praktiska momenten.
Igår körde jag ihop med "vin-Tina", en tjej som pysslar lite med catering och kör lite vinprovarhelger och grejer. Hon jobbar mycket med kombinationer av vin och mat, och har - tillsammans med några kompisar - någonslags importagentur för Italienska viner. I alla fall. Kul. Det gick bra. Igår var det fisk och skaldjurskväll och det var kul. Vi gjorde Moules marinieres, mis-de-pain och persilliadegratinerade greenshells, chipotlemarinerade havskräftor (ja - ni ser - jag gick lös ordentligt igår), kräftfärs-fyllda laxrosor med pommes duchesse och vitvinssås.
Vi blev godkända i de praktiska momenten. Skönt.
I morse åkte Tina till Italien och jag fick SMS från henne tidigare idag. Hon var lite trött efter igår, men hade hunnit pröva lite nya viner. Kul.
Skall köra köttfärslimpa som köttfärsspecialare om två veckor, och kör då också vitfisk på grön bädd. Det blir nog bra. Det är mammas gamla klassiker och de kommer nog funka utmärkt. Mamma är fantastisk att ta till när inspirationen tryter. Hon har alltid en massa uppslag och bra grundrecept som jag sedan freestylare kring. När jag blir stor skall jag ha en restaurang med mamma som någon slags executive chef, som det heter...
Nej - skall skriva ett halvdeppigt mail till kockmackan och berätta att det är dags att avbryta thai-semestern och komma hem och bryna ben till demi-glace. Eller i alla fall att jag saknar att ha någon att brottas med i köket.
Vi hörs.
lördag, mars 11, 2006
Hell's kitchen
Har just suttit och tittat på semifinalen i Hell's Kitchen och kommit fram till att jag inte skall se sådana här program på TV, för jag blir så upprörd. 1) Jessica skulle ha åkt för flera veckor sedan. 2) Ralph är en kille som jag ALDRIG skulle ha kvar i mitt kök. Han intrigerar, snackar skit om de andra, vägrar hjälpa till om han tror att han kan framstå som bättre än han är om någon annan gör bort sig och sedan skall boasta om hur bra och erfaren han är....
Michael är den enda värdiga vinnaren.
Gordon Ramsey är för övrigt riktigt, riktigt ball. Stenhård. När man gjorde den svenska motsvarigheten av hans förra serie (som jag tror hette "den elake kocken" på svenska) - "Krogakuten" tog man Melker Andersson som svensk motsvarighet. Skillnaden är att Melker är en halvgapig överambitiös kille med för mycket egen prestige förr att vara så hänsynslös och bra som Gordon. Kort sagt - Melker är en korgosse i jämförelse.
Det bäddar för en riktigt spännande final, nästa lördag.
Själv håller jag på och leker med tankar på meny för några veckor framåt. Jag VET att jag måste ha ut vissa grejer ur köket snart - jag vill till exempel rensa frysen - men samtidigt vill man inte bara stå och langa ut skräp i luckan... Jag tror att nästa vecka är i hamn med korvgryta, pocherad sej med hollandaise, köttbullar med gräddsås och mos, köttsoppa och pankisar, kycklingklubba, stek provencal och något mer jag glömt bort nu... Veckan därpå kör jag mandeltorsk på tisdagen (och därefter säkert typ torsk med äggsås tisdagen därpå, eller möjligen stekt strömming), men sedan är det lite svårt. Pannbiff med lök, kanske? Funderar på att köra en "fry up buffe" någon av dagarna, kanske...
Vi får se lite...
Under tiden skall jag koncentrera mig på att bli upprörd över att Ralph fortfarande får chansen att kocka tillsammans med Gordon Ramsey, medan jag fortfarande inte får ett eget TV-program! :)
Michael är den enda värdiga vinnaren.
Gordon Ramsey är för övrigt riktigt, riktigt ball. Stenhård. När man gjorde den svenska motsvarigheten av hans förra serie (som jag tror hette "den elake kocken" på svenska) - "Krogakuten" tog man Melker Andersson som svensk motsvarighet. Skillnaden är att Melker är en halvgapig överambitiös kille med för mycket egen prestige förr att vara så hänsynslös och bra som Gordon. Kort sagt - Melker är en korgosse i jämförelse.
Det bäddar för en riktigt spännande final, nästa lördag.
Själv håller jag på och leker med tankar på meny för några veckor framåt. Jag VET att jag måste ha ut vissa grejer ur köket snart - jag vill till exempel rensa frysen - men samtidigt vill man inte bara stå och langa ut skräp i luckan... Jag tror att nästa vecka är i hamn med korvgryta, pocherad sej med hollandaise, köttbullar med gräddsås och mos, köttsoppa och pankisar, kycklingklubba, stek provencal och något mer jag glömt bort nu... Veckan därpå kör jag mandeltorsk på tisdagen (och därefter säkert typ torsk med äggsås tisdagen därpå, eller möjligen stekt strömming), men sedan är det lite svårt. Pannbiff med lök, kanske? Funderar på att köra en "fry up buffe" någon av dagarna, kanske...
Vi får se lite...
Under tiden skall jag koncentrera mig på att bli upprörd över att Ralph fortfarande får chansen att kocka tillsammans med Gordon Ramsey, medan jag fortfarande inte får ett eget TV-program! :)
fredag, mars 10, 2006
Veckan i sammandrag...
Hmm. Vad skall man säga? Efter helgen och allt på jobbet har jag varit lite trött och mest sovit när jag kommit hem. Vi går - mer eller mindre - ständigt med en man kort på jobbet och det märks.
I tisdags var jag på restaurangskolan igen. Det var kul, vi hade kycklinglektion, men jag orkade inte vara kvar till sent och "baka av" mina grejer, när de var färdiga (och jag skulle vänta två timmar på mina klasskamrater), så jag frågade om det var ok att avvika och det var det...
På onsdagen serverade vi så fläsklägg med rotmos på jobbet. Elin skulle fixa fläsklägget på tisdagen, men hade aldrig gjort det förut, så hon kokade fläskläggen utan nät. De blev inte så snygga, men rotmoset blev bra, så det gick ok ändå...
På torsdag var det ärtsoppa med pannkakaor, som vanligt. Ärtsoppan blev ovanligt god - med lite fett från urkoket av fläskläggen, så det gick rätt mycket soppa.Dessutom var det mycket folk som kom och åt, så vi skickade ut försvarliga 86 portioner, på två man. Med frukost, lunch, fika och middag snackar vi en bit över 240 tallrikar. Kul med en bra dag, men jag var snortrött, eftersom jag varit där hela dagen.
'Hela torsdagen var förresten jäktig.
Jag vet ju hur torsdagarna brukar vara så jag tänkte vara där ordentligt i tid på morgonen och var där vid typ kvart i sju.Då hade sotaren, utan förvarning (eller rättare - han hade ringt vid 18-tiden kvällen innan och lämnat ett meddelande på min telefonsvarare) kommit och slagit in hela köket i plast för att göra rent ventilationen.
Han var klar knappt 30 minuter innan jag skulle servera frukost. Jag var INTE nöjd.
Sedan var det så min kanske största lunchservis hittills på Värtahemmet. Kul. Efter lite städn ing, disk, fix med skärmaskin (Cicci fick skära ost och grejer till helgen) och sortering av bl.a. mjölkvaror och grejer som kommit med beställningarna var det dags för middag.
Hade Nasi goreng och Pytt i panna att skicka ut. Det visade sig vara mer poppis än jag trott, så när jag stängde köket hade jag inte en smula käk att servera. Inte en grej. Jag hade bara någon portion kvar av dagens vegetariska - veg-biffar med potatismos, smörslungade morötter och lök.
Efter fiskbeställningar, fix med överblivet bröd, sophantering och kartonger hade jag klockat nästan 12 timmar på jobbet. Då var det dags för avskedsfest för Tina, som jobbat som vårdare på hemmet ett par år. Vi var på Kamarina - en grekisk liten sylta på Söder. Bra käk, bra tilltagna portioner, men lite tråkig servis och halvsunkig miljö. Festen var dock jättetrevlig. Jag käkade lammstek med timjanås och sedan avslutade vi alla med ett mycket fnittrigt nattkaffe/drink hemma hos Tina.
I morse var mina fötter dubbelt så stora som vanligt kändes det som. Vristerna var jämntjocka och röda. När jag badade luktade badvattnet fläskfett och lök.Jag kände mig som en lakad skinka, ungefär.
Jag är ledig idag. Tänkte ägna dagen åt att sköta lite beställningar till nästa vecka och sedan lira lite trummor. Det skall bli bra.
I tisdags var jag på restaurangskolan igen. Det var kul, vi hade kycklinglektion, men jag orkade inte vara kvar till sent och "baka av" mina grejer, när de var färdiga (och jag skulle vänta två timmar på mina klasskamrater), så jag frågade om det var ok att avvika och det var det...
På onsdagen serverade vi så fläsklägg med rotmos på jobbet. Elin skulle fixa fläsklägget på tisdagen, men hade aldrig gjort det förut, så hon kokade fläskläggen utan nät. De blev inte så snygga, men rotmoset blev bra, så det gick ok ändå...
På torsdag var det ärtsoppa med pannkakaor, som vanligt. Ärtsoppan blev ovanligt god - med lite fett från urkoket av fläskläggen, så det gick rätt mycket soppa.Dessutom var det mycket folk som kom och åt, så vi skickade ut försvarliga 86 portioner, på två man. Med frukost, lunch, fika och middag snackar vi en bit över 240 tallrikar. Kul med en bra dag, men jag var snortrött, eftersom jag varit där hela dagen.
'Hela torsdagen var förresten jäktig.
Jag vet ju hur torsdagarna brukar vara så jag tänkte vara där ordentligt i tid på morgonen och var där vid typ kvart i sju.Då hade sotaren, utan förvarning (eller rättare - han hade ringt vid 18-tiden kvällen innan och lämnat ett meddelande på min telefonsvarare) kommit och slagit in hela köket i plast för att göra rent ventilationen.
Han var klar knappt 30 minuter innan jag skulle servera frukost. Jag var INTE nöjd.
Sedan var det så min kanske största lunchservis hittills på Värtahemmet. Kul. Efter lite städn ing, disk, fix med skärmaskin (Cicci fick skära ost och grejer till helgen) och sortering av bl.a. mjölkvaror och grejer som kommit med beställningarna var det dags för middag.
Hade Nasi goreng och Pytt i panna att skicka ut. Det visade sig vara mer poppis än jag trott, så när jag stängde köket hade jag inte en smula käk att servera. Inte en grej. Jag hade bara någon portion kvar av dagens vegetariska - veg-biffar med potatismos, smörslungade morötter och lök.
Efter fiskbeställningar, fix med överblivet bröd, sophantering och kartonger hade jag klockat nästan 12 timmar på jobbet. Då var det dags för avskedsfest för Tina, som jobbat som vårdare på hemmet ett par år. Vi var på Kamarina - en grekisk liten sylta på Söder. Bra käk, bra tilltagna portioner, men lite tråkig servis och halvsunkig miljö. Festen var dock jättetrevlig. Jag käkade lammstek med timjanås och sedan avslutade vi alla med ett mycket fnittrigt nattkaffe/drink hemma hos Tina.
I morse var mina fötter dubbelt så stora som vanligt kändes det som. Vristerna var jämntjocka och röda. När jag badade luktade badvattnet fläskfett och lök.Jag kände mig som en lakad skinka, ungefär.
Jag är ledig idag. Tänkte ägna dagen åt att sköta lite beställningar till nästa vecka och sedan lira lite trummor. Det skall bli bra.
tisdag, mars 07, 2006
Helgens små äventyr...
W är sjukskriven för något knas med axeln, så jag fick ta helgen igen. Det var helt ok, men det var lite mycket att göra. Det blev emellertid poppis käk och det är ju det som är viktigast.
I lördags gjorde jag katrinplommonspäckad karre, med potatis (och ris till de som ville ha) och äppelgräddsås. Jag gjorde på drygt 15 kilo karre och hade två skivor kvar efter servisen. Kul. Det är ett bra betyg.
På söndagen gjorde jag min gamla boeuf bourguignon, och den gick som vanligt väldigt bra.
Jag orkade inte fixa med efterrätter, så det var mest fruktsallad och glass och vispgrädde och sådant som skulle fixas till... Skönt.
I Lördags var "husbonn" - S, på jobbet, för att städa sitt kontor. Vi hade ett snack om bl.a. hur beställningarna skall funka och hur det funkar med W. Jag försökte vara diplomatisk, men jag tror att det kom fram vad jag tyckte ändå.
I Söndags var jag efter, i princip hela dagen, trots att det bara var köttgryta att fixa ihop, för jag hade en hel del grejer att ta hand om från veckan. Beställningar och inventering, t.ex. Jag blev - trots att jag var på jobbet nästan en timma före utsatt tid - kvar på jobbet en timma efter utsatt tid. Långpanna igen...
Igår var jag helt slut. Mest i kroppen. När man jobbar i ett kök så skär man sig, bränner sig, kommer åt hörn på bänkar och grejer hela tiden. Inte minst står man på klinkergolv, så jag var öm i hela kroppen kändes det som. Flera av fingrarna var svullna av småsår och brännblåsor, mitt högra pekfinger hade skavt av en del under, där min gamla knivvalk tidigare funnits. Det tar några veckor att få tillbaka kockhänderna, nu när man varit hemma ett halvår med lillan. Fötterna kändes som om de skulle trilla av jäms med anklarna. Ryggen var stel och det knakade i axlarna.Det låter kanske hemskt, men det var faktiskt rätt skönt att lämna Elma hos dagmamma, så man fick vara lite ifred ett tag och ta hand om sig efter helgen.
Igår hade jag alltså "ledig dag", men den gick åt, i alla fall till en del, att ringa runt till elverantörer och beställa grejer och/eller skälla ut dem för att de skickat dåliga grejer till mig.Min kötthandlare hade dessutom gjort en dumgrej: Jag ringde in en order i fredags, på deras telefonsvarare, eftersom kontoret hade stängt tidigare (när det var helg). Den ordern kompletterade jag sedan på söndagen, men igår när jag ringde dem har de skickat ordern från fredagen i ett kolli och ordern från i söndags i ett annat. Så de kom helt enkelt med grejer till oss två gånger igår. Jag talade med dem och berättade att jag inte tänker betala dubbla fraktavgifter. De höll med.
Idag skall jag ringa Elin och kolla hur allt funkar.Hon och Cicci kör själva idag, och eftersom de båda är vikarier kan det bli lite... .. . . rörigt. Hoppas att det funkar, i alla fall.
I morgon skall vi servera fläsklägg med rotmos på jobbet. Det brukar vara poppis.
Ikväll skall jag förresten till Culinar igen. Vi har kycklinglektion idag, så det blir bl.a. styckning. Kan bli kul, men jag tycker kyckling är en tråkig råvara. Men det är väl så - alla momenten måste ju klaras av, för att ta examen, så... Det är ju bara att bita ihop.
Nej - nu skall jag göra mig klar för tandis. Vi hörs.
Ps. Fick förresten ett mail från min gamla "snacka-mat-kompis" Zazu för ett tag sedan. Jag har inte skrivit om det, men jag vet att Z läser här ibland, så... Tack. Och kul att du hörde av dig. Vi hörs. Ds.
I lördags gjorde jag katrinplommonspäckad karre, med potatis (och ris till de som ville ha) och äppelgräddsås. Jag gjorde på drygt 15 kilo karre och hade två skivor kvar efter servisen. Kul. Det är ett bra betyg.
På söndagen gjorde jag min gamla boeuf bourguignon, och den gick som vanligt väldigt bra.
Jag orkade inte fixa med efterrätter, så det var mest fruktsallad och glass och vispgrädde och sådant som skulle fixas till... Skönt.
I Lördags var "husbonn" - S, på jobbet, för att städa sitt kontor. Vi hade ett snack om bl.a. hur beställningarna skall funka och hur det funkar med W. Jag försökte vara diplomatisk, men jag tror att det kom fram vad jag tyckte ändå.
I Söndags var jag efter, i princip hela dagen, trots att det bara var köttgryta att fixa ihop, för jag hade en hel del grejer att ta hand om från veckan. Beställningar och inventering, t.ex. Jag blev - trots att jag var på jobbet nästan en timma före utsatt tid - kvar på jobbet en timma efter utsatt tid. Långpanna igen...
Igår var jag helt slut. Mest i kroppen. När man jobbar i ett kök så skär man sig, bränner sig, kommer åt hörn på bänkar och grejer hela tiden. Inte minst står man på klinkergolv, så jag var öm i hela kroppen kändes det som. Flera av fingrarna var svullna av småsår och brännblåsor, mitt högra pekfinger hade skavt av en del under, där min gamla knivvalk tidigare funnits. Det tar några veckor att få tillbaka kockhänderna, nu när man varit hemma ett halvår med lillan. Fötterna kändes som om de skulle trilla av jäms med anklarna. Ryggen var stel och det knakade i axlarna.Det låter kanske hemskt, men det var faktiskt rätt skönt att lämna Elma hos dagmamma, så man fick vara lite ifred ett tag och ta hand om sig efter helgen.
Igår hade jag alltså "ledig dag", men den gick åt, i alla fall till en del, att ringa runt till elverantörer och beställa grejer och/eller skälla ut dem för att de skickat dåliga grejer till mig.Min kötthandlare hade dessutom gjort en dumgrej: Jag ringde in en order i fredags, på deras telefonsvarare, eftersom kontoret hade stängt tidigare (när det var helg). Den ordern kompletterade jag sedan på söndagen, men igår när jag ringde dem har de skickat ordern från fredagen i ett kolli och ordern från i söndags i ett annat. Så de kom helt enkelt med grejer till oss två gånger igår. Jag talade med dem och berättade att jag inte tänker betala dubbla fraktavgifter. De höll med.
Idag skall jag ringa Elin och kolla hur allt funkar.Hon och Cicci kör själva idag, och eftersom de båda är vikarier kan det bli lite... .. . . rörigt. Hoppas att det funkar, i alla fall.
I morgon skall vi servera fläsklägg med rotmos på jobbet. Det brukar vara poppis.
Ikväll skall jag förresten till Culinar igen. Vi har kycklinglektion idag, så det blir bl.a. styckning. Kan bli kul, men jag tycker kyckling är en tråkig råvara. Men det är väl så - alla momenten måste ju klaras av, för att ta examen, så... Det är ju bara att bita ihop.
Nej - nu skall jag göra mig klar för tandis. Vi hörs.
Ps. Fick förresten ett mail från min gamla "snacka-mat-kompis" Zazu för ett tag sedan. Jag har inte skrivit om det, men jag vet att Z läser här ibland, så... Tack. Och kul att du hörde av dig. Vi hörs. Ds.
fredag, mars 03, 2006
Tung dag
Har haft en tung dag idag. Eftersom W är sjukskriven och Elin - vår "ordinarie vikarie" jobbade helgen som gick har jag fått hoppa in och jobba den här helgen. Idag hade jag så en annan av våra timvickar hos oss. Hon är bra, men det blev ändå att spika ihop en dag från 7.00 till 17.30. Man är lite mosig i skallen...
I morgon blir det späckad karre till lunch.
Det blir nog poppis.
I morgon blir det späckad karre till lunch.
Det blir nog poppis.
torsdag, mars 02, 2006
Roliga leksaker...
Har förresten glömt att skriva att mitt kök nu är komplett. Eller. Jag kan inte - just nu - komma på något mer jag vill ha till det. Eller, jo, jag vill ha ett sexigare kök, men nu har jag alla verktyg i köket jag kan tänka mig att jag behöver, på ett tag.
Jag fick ju för ett tag sedan en sedan länge efterlängtad fritös av mina föräldrar. Jag fick den egentligen i 30-årspresent, men den kom några månader senare, för just den modellen jag ville ha fanns inte när de skulle handla den.
Sedan fick jag en sådan där "vevvisp" i julklapp. Ni vet en sådan där "i stället för elvisp". Jättebra till att vispa t.ex. maräng med, när man skall vara lite lätt på handen i början, men sedan vispa tills man får stora biceps.
Igår fick jag så en grej jag velat ha i flera år - en köksblåslampa. Den kom utan gas, så jag har inte hunnit testa den än, men den är jättesnygg. Och det är bara så himla kul att bränna sockret på sina creme brulee med den, så man bara MÅSTE ha en, egentligen.
Jag undrar vad jag skall önska mig till köket nu? Silikondukar har jag hört är poppis bland modemedvetna kockar, att baka på och annat... Hmm....
Jag fick ju för ett tag sedan en sedan länge efterlängtad fritös av mina föräldrar. Jag fick den egentligen i 30-årspresent, men den kom några månader senare, för just den modellen jag ville ha fanns inte när de skulle handla den.
Sedan fick jag en sådan där "vevvisp" i julklapp. Ni vet en sådan där "i stället för elvisp". Jättebra till att vispa t.ex. maräng med, när man skall vara lite lätt på handen i början, men sedan vispa tills man får stora biceps.
Igår fick jag så en grej jag velat ha i flera år - en köksblåslampa. Den kom utan gas, så jag har inte hunnit testa den än, men den är jättesnygg. Och det är bara så himla kul att bränna sockret på sina creme brulee med den, så man bara MÅSTE ha en, egentligen.
Jag undrar vad jag skall önska mig till köket nu? Silikondukar har jag hört är poppis bland modemedvetna kockar, att baka på och annat... Hmm....
Tillbaka på jobbet
Jag orkade aldrig hålla på och skriva när jag var hemma med Elma, egentligen. Det var alltid något nytt att upptäcka. Elma växer och mår bra och vi har haft väldigt kul ihop under min föräldratid, men det är också roligt att vara tillbaka på jobbet.
Det är skönt att ha vuxna omkring sig att prata med, om inte annat. Även om jag saknar att gå ut och åka pulka eller läsa Miffyböcker med Elma i knät tills hon somnar för middagsluren är det skönt att kunna föra ett samtal, med riktiga ord, med någon.
Nåväl.
Är tillbaka på jobbet. Det är både bra och dåligt. Mest bra. Jag älskar mitt jobb. Men jag blir vansinnig på W. W och jag har aldrig kommit riktigt bra överens och nu har vi varit väldigt nära kokpunkten ett tag. Jag blir tokig och sedan blir jag arg på mig själv för att jag tillåter mig att bli tokig... Bökigt läge.
Jag har förresten börjat på kockskola. Kul. Jag har i och för sig inte lärt mig något nytt hittills, men det har varit roligt att få "stajla" med de andra studenterna. Det är vuxenutbildning, så vi är några stycken som redan är i branchen. Andra är på väg in. Man går en termin och blir på det "diplomerad restaurangkock" som det heter, om man klarar praktiska prov och har typ 80-procentig närvaro. Det skall alltså gå bra, känns det som.
Vi har hittills inte haft så svåra moment (första veckan reduktioner, äggrätter, crepes, stuvningar, bechamel och emulsioner. Andra veckan: Fonder, sky, såser, demi-glace, soppor och bröd) Hittills har jag varit bäst i klassen och därför fått visa bl.a. lite knivteknik (vad är julienne, brunoise, mire poix etc?) och brukar få - eftersom jag oftast är färdig först med de praktiska momenten - hjälpa mina klasskamrater med deras uppgifter.
Jag stormtrivs. Det är kanon.
Jag har emellertid, under min utbildning ställts i ett moraliskt dilemma, som jag kanske kommer att återkomma till, här på bloggen, vid ett senare tillfälle. Men jag har en klaskompis som är krögare...
Jaha, vad skall man skriva mer då? Well. Det har lagats lite mer fransk bistromat på sistone. Jag fick i soppmomentet i skolan t.ex. göra löksoppa härom dagen. Ingen match. På jobbet gjorde jag , förra helgen jag jobbade, för ett par veckor sedan, Tarte tain. Nu i helgen blir det boeuf bourguignon.
Saknar Mackan - jobbmackan alltså - enormt. Han är i Thailand och kommer inte hem på än en månad. Hur jag/vi skall klara oss hajar jag inte. Han är verkligen ljuset i mörkret när jag blir för arg på W.
Brorsa-Mackan kommer förresten ut med en bok i dagarna. Grattis. Kul. Kolla mer på hans websida. http://www.standup.mu
Nu skall jag förbereda bouqet garni och mire poix till fonden till kvällens sås. Nej, jag bara skämtade. Jag skall faktiskt titta lite på TV och ta det lugnt. Vi hörs.
Det är skönt att ha vuxna omkring sig att prata med, om inte annat. Även om jag saknar att gå ut och åka pulka eller läsa Miffyböcker med Elma i knät tills hon somnar för middagsluren är det skönt att kunna föra ett samtal, med riktiga ord, med någon.
Nåväl.
Är tillbaka på jobbet. Det är både bra och dåligt. Mest bra. Jag älskar mitt jobb. Men jag blir vansinnig på W. W och jag har aldrig kommit riktigt bra överens och nu har vi varit väldigt nära kokpunkten ett tag. Jag blir tokig och sedan blir jag arg på mig själv för att jag tillåter mig att bli tokig... Bökigt läge.
Jag har förresten börjat på kockskola. Kul. Jag har i och för sig inte lärt mig något nytt hittills, men det har varit roligt att få "stajla" med de andra studenterna. Det är vuxenutbildning, så vi är några stycken som redan är i branchen. Andra är på väg in. Man går en termin och blir på det "diplomerad restaurangkock" som det heter, om man klarar praktiska prov och har typ 80-procentig närvaro. Det skall alltså gå bra, känns det som.
Vi har hittills inte haft så svåra moment (första veckan reduktioner, äggrätter, crepes, stuvningar, bechamel och emulsioner. Andra veckan: Fonder, sky, såser, demi-glace, soppor och bröd) Hittills har jag varit bäst i klassen och därför fått visa bl.a. lite knivteknik (vad är julienne, brunoise, mire poix etc?) och brukar få - eftersom jag oftast är färdig först med de praktiska momenten - hjälpa mina klasskamrater med deras uppgifter.
Jag stormtrivs. Det är kanon.
Jag har emellertid, under min utbildning ställts i ett moraliskt dilemma, som jag kanske kommer att återkomma till, här på bloggen, vid ett senare tillfälle. Men jag har en klaskompis som är krögare...
Jaha, vad skall man skriva mer då? Well. Det har lagats lite mer fransk bistromat på sistone. Jag fick i soppmomentet i skolan t.ex. göra löksoppa härom dagen. Ingen match. På jobbet gjorde jag , förra helgen jag jobbade, för ett par veckor sedan, Tarte tain. Nu i helgen blir det boeuf bourguignon.
Saknar Mackan - jobbmackan alltså - enormt. Han är i Thailand och kommer inte hem på än en månad. Hur jag/vi skall klara oss hajar jag inte. Han är verkligen ljuset i mörkret när jag blir för arg på W.
Brorsa-Mackan kommer förresten ut med en bok i dagarna. Grattis. Kul. Kolla mer på hans websida. http://www.standup.mu
Nu skall jag förbereda bouqet garni och mire poix till fonden till kvällens sås. Nej, jag bara skämtade. Jag skall faktiskt titta lite på TV och ta det lugnt. Vi hörs.
måndag, november 07, 2005
Dilemma...
Hmm. Står efter gårdagen inför dilemmat om jag skall bli världsberömd TV-kock, namnge en egen linje verktyg av tefal, skriva autografer, åka jorden runt och signera kokböcker eller om jag skall bli sjukt berömd rocktrummis och bli dränkt i gosedjur eller trosor... --- - - Varför finns det ingen SYO-konsulent när man är över 30?
Spelade lite trummor igår. Det var skönt. Jag blir bättre och bättre hela tiden och det är kul att det går framåt. Det är kul att spela så många olika sorters musik, också, från typ Jazzigare grejer, till Blues och så Rock, förstås och ända till typ 70 och 80-tals frikyrko-lovsång.
Elma och jag är fortfarande förkylda. Vi sunkar runt här hemma, snorandes och hostandes på varandra, men idag har ingen av oss feber, peppar peppar.
Var med Pappa igår och såg på Charlie Normans minneskonsert. Helt sjukt sväng. Det var kul att se alla coola artister lira och sjunga, som Robert Wells, Arne Domnerus, Titti Sjöblom, Björn Skifs, Lill-babs... Men ballast var helt klart de olika komp-konstellationerna. Under ett par nummer var de tre (3!) trummisar på scenen bl.a. Klart ballt. En av dessa, som lirade i Robert Wells trio, spelade verkligen på HELA trumsetet. Skinnen på trummorna, klocka och kant på cymbaler, rimshots, kantspel, sargspel, stomspel, markeringar mot hihat-stativ, vända stockar på baskaggeskinnet, och SNORTAJT. Precis hur bra som helst. Det är sådant som får en att börja fundera på att kanske införskaffa en svart kostym och vispar, i stället för de största, tyngsta stockarna man kan hitta i Hickory och sina gamla svarta T-tröjor.
Elma gillar förresten pasta med kräftstjärtar, vet vi, sedan igår kväll. Det är bra. Det är över huvud taget bra att hon äter det mesta, tycker jag. Hon har en mamma som t.ex. inte äter korv och det gör ju att man hela tiden måste tänka på annat. Som kock gillar jag människor som äter all sorts mat.
Fick ett mail där författaren tyckte att jag skulle posta fler bilder på Elma, så här kommer en till...
Elma och Farfar...
Spelade lite trummor igår. Det var skönt. Jag blir bättre och bättre hela tiden och det är kul att det går framåt. Det är kul att spela så många olika sorters musik, också, från typ Jazzigare grejer, till Blues och så Rock, förstås och ända till typ 70 och 80-tals frikyrko-lovsång.
Elma och jag är fortfarande förkylda. Vi sunkar runt här hemma, snorandes och hostandes på varandra, men idag har ingen av oss feber, peppar peppar.
Var med Pappa igår och såg på Charlie Normans minneskonsert. Helt sjukt sväng. Det var kul att se alla coola artister lira och sjunga, som Robert Wells, Arne Domnerus, Titti Sjöblom, Björn Skifs, Lill-babs... Men ballast var helt klart de olika komp-konstellationerna. Under ett par nummer var de tre (3!) trummisar på scenen bl.a. Klart ballt. En av dessa, som lirade i Robert Wells trio, spelade verkligen på HELA trumsetet. Skinnen på trummorna, klocka och kant på cymbaler, rimshots, kantspel, sargspel, stomspel, markeringar mot hihat-stativ, vända stockar på baskaggeskinnet, och SNORTAJT. Precis hur bra som helst. Det är sådant som får en att börja fundera på att kanske införskaffa en svart kostym och vispar, i stället för de största, tyngsta stockarna man kan hitta i Hickory och sina gamla svarta T-tröjor.
Elma gillar förresten pasta med kräftstjärtar, vet vi, sedan igår kväll. Det är bra. Det är över huvud taget bra att hon äter det mesta, tycker jag. Hon har en mamma som t.ex. inte äter korv och det gör ju att man hela tiden måste tänka på annat. Som kock gillar jag människor som äter all sorts mat.
Fick ett mail där författaren tyckte att jag skulle posta fler bilder på Elma, så här kommer en till...
Elma och Farfar...
lördag, november 05, 2005
Husmansdag med gourmetavslutning
Elma och jag är sjuka. Vi har snuva och feber bägge två och har inte sovit så mycket i natt. Elma vaknar hela tiden när hon hostar och hon sover hos mig i sängen, för att jag är så nojig med hennes andning. Förra hösten hade Elma kikhosta och slutade att andas vid ett par tillfällen och blev blå i ansiktet, så jag blir jättenojig så fort hon är lite snorig...
Nåväl. Eftersom vi bägge varit dåliga ett par dagar har det blivit enkel husmanskost för hela slanten. Grejer som bara kräver att man skär något i bitar och sedan ställer det i en gryta på spisen eller i ugnen utan att man behöver kolla till det.
Så härom dagen gjorde jag Boeuf Bourguignon, min favoritgryta, skulle man nog kunna säga. Den blev, som vanligt, väldigt god.
Idag blev det resterna av nämnda gryta till lunch och så gjorde jag kålpudding till middag, något som jag faktiskt inte brukar göra så ofta. Det senaste året har jag gjort det hemma kanske en eller två gånger. På jobbet har jag det på menyn lite oftare.
Ikväll, för att det var lördag, har jag i alla fall varit gourmet-aktig och gjort chiliaîoli att dippa i. Lördagsgodis för vuxna!
Nåväl. Eftersom vi bägge varit dåliga ett par dagar har det blivit enkel husmanskost för hela slanten. Grejer som bara kräver att man skär något i bitar och sedan ställer det i en gryta på spisen eller i ugnen utan att man behöver kolla till det.
Så härom dagen gjorde jag Boeuf Bourguignon, min favoritgryta, skulle man nog kunna säga. Den blev, som vanligt, väldigt god.
Idag blev det resterna av nämnda gryta till lunch och så gjorde jag kålpudding till middag, något som jag faktiskt inte brukar göra så ofta. Det senaste året har jag gjort det hemma kanske en eller två gånger. På jobbet har jag det på menyn lite oftare.
Ikväll, för att det var lördag, har jag i alla fall varit gourmet-aktig och gjort chiliaîoli att dippa i. Lördagsgodis för vuxna!
onsdag, november 02, 2005
Onsdag, dåra...
Ja, efter att ha hämtat mig lite från chocken, dåra... Anthony Bourdain är tydligen i stan för att göra reklam för sin kokbok (som jag önskat mig i typ ett halvår), som nu kommit ut på Svenska, genom att bl.a. gästkocka på Berns ikväll.
Samtidigt skall han spela in ett avsnitt av sin TV-serie, med ett specialprogram om Sverige och svensk mat. Kul.
Här på Bloggen händer väldigt lite, förutom att jag blivit comment-spammad och därför behövt fixa till så att man måste autenticera alla inlägg i comment-fältet...
Elma och jag är på väg ut en sväng och skall leka, så vi får se om jag orkar skriva mer sedan.
Samtidigt skall han spela in ett avsnitt av sin TV-serie, med ett specialprogram om Sverige och svensk mat. Kul.
Här på Bloggen händer väldigt lite, förutom att jag blivit comment-spammad och därför behövt fixa till så att man måste autenticera alla inlägg i comment-fältet...
Elma och jag är på väg ut en sväng och skall leka, så vi får se om jag orkar skriva mer sedan.
Hjälten är på radio!
Just nu är Anthony Bourdain - hjälten från vidderna - på radion. Jag skriver mer sedan. Jag blev bara awestruck av att höra "mästarens röst".
tisdag, november 01, 2005
Nytt blad...
Vad skall man säga - jag är en värdelös bloggare. En av anledningarna till det är för att jag helt enkelt har svårt att hitta tid. En annan är för att jag inte har så mycket att skriva om.
Jag är hemma från jobbet och är pappaledig med Elma. Elma - min och min frus dotter - är en liten bestämd ung dam på ungefär ett och ett halvt år. Hon har precis lärt sig gå och klättra och pratar rätt mycket, fast inte på ett språk som någon annan förstår. Hon låter mest som chewbacca i Star Wars, faktiskt, fast hon säger ibland "mamma", "pappa", "träd", "katt", "titta", "lampa", "bääää" och "där".
Kort sagt - matlagningen har under det senaste inte tagits till så mycket högre höjder än korv och pommes frites, fiskpinnar med stuvad spenat eller köttbullar med mos. Jodå - kockars barn gillar också barnmat.
Elma gillar i och för sig andra saker också, som kanske är lite mer spännande - som pappas fisksoppa, pappas kycklinggryta och en och annan sallad med t.ex. fårost och rostade pinjenötter.
Dagarna går just nu åt till ett nästintill spikat schema som ser ut ungefär såhär:
7.30 - 8.00 Frukost (gröt, yoghurt, smörgås, ad-droppar, vatten)
8.00 - 9.00 Träning (på att gå, klättra i möbler, sträcka sig efter saker etc.)
9.00 - 10.30 Utomhuslek (gunga är roligast).
10.30 - 11.00 Skrika på pappa - varför är maten inte färdig än?!
11.00 - 11.30 Lunch (Korv är jättegott)
11.30 - X Sova middag (Här vill pappa gärna att man sover till typ 2, medan Elma vill sova till kanske 12. Ibland kompromissar man och Elma OCH Pappa sover tillsammans till kanske halv 2.)
X -15.00 Full fart. Gärna musiklek. Trummor är kul!
15.00 Mellanmål. Yoghurt är speciellt gott. Och smörgåsrån med lördagskorv.
15.00 - 17.00 fortsatt lek. Gärna musiklek. Trummor är som sagt väldigt roligt.
17.00 middag. Ibland är mamma hemma och äter också.
17.30 till 18.30 Bad, lek, tv-tittande och brottning med pappa. Ibland lek med mamma.
19.00 Kvällsflaska (barnsondnäring), sedan tandborstning, sagoläsning och sängen...
Det är kul att vara hemma med Elma, för vi har fått ett antal grejer som är "våra", som bara vi gör, som att spela trummor tillsammans. Vi gillar båda klassisk rock och älskar att banka på trummor, så familjen Värn äger numer två trumset. Ett ackustiskt skräpset, som används vid den trumkurs som pappa Värn (jag alltså) leder en gång i veckan, med lokala barn, och så ett digitalt trumset som är inköpt för att "öva" på, eftersom det är tyst (man kan spela med hörlurar på sig och då låter det inte så mycket utåt), men som jag också använder när jag spelar med bandet och/eller i kyrkan.
Ibland är det jobbigt också. Elma har ju ett speciellt band till sin mamma, eftersom hon varit hemma längre med Elma och när hon gick tillbaka till jobbet gjorde hon det väldigt långa dagar, med en gång. Det gör att det ibland går dagar som Elma och mamma inte träffas alls och då blir Elma jätteledsen när de sedan träffas och mamma måste gå till jobbet igen... Då känner man sig otillräcklig som pappa.
En grej som är både kul och jobbig är ju att Elma går upprätt nu. Hon är runt 75 centimeter lång, så hon når precis upp i fönsterkarmarna. Det har gått en och annan "prydnadssak" och blomma i golvet under de senaste veckorna. Jag tycker i och för sig att det står för mycket skräp i fönstrena innan, men min fru vill ju gärna att det skall vara "fint"...
Nåväl. Jag kommer kanske att skriva mer allteftersom Elma och jag fortsätter våra äventyr tillsammans. Även om det ett tag framöver handlar mer om barnuppfostran än pommes chatau på den här sidan...
söndag, juni 12, 2005
Pour some sugar on me...
Temat med hårdrockssånger från 80-talet fortsätter i rubrikerna. Ett av skälen är att det är just hårdrock som är förhärskande i proffesionella kök. I de kök jag jobbat hittills är det just gammal hårdrock som nästan uteslutande spelas. Led Zeppelin, Def Leppard, AC/DC, Van Halen osv.
Eftersom jag lovat det förut kommer här, förresten,
Köksskolan - del 2: Köket och dess uppbyggnad:
Ur ett gästperspektiv börjar ju den kulinariska upplevelsen med en beställning hos en servitris eller servitör. Denna lämnar så någon form av beställning till köket. På köksspråk kallas detta en "bång", även om sådana beställningar idag ofta är datoriserade och inte alls blir en utskriven bång. Bången dyker upp på en skärm eller, om det är ett gammaldags kök, där man verkligen använder riktiga bångar, på en tavla och därför kallas just där bången kommer in i köket för "tavlan". Där beställs maten av kockarna, ganom att köksmästaren eller någon annan utsedd ropar upp beställningen enligt bordsnummer, antal gäster, vad som är beställt och om det finns några speciella önskemål. Typ:
"Bord 4 - 6 munnar. 2 sjötunga, en biff bearnaise, två spjäll och en Oscar - potatis till fisken och pompa till resten" och vad som nu händer är en frenetisk aktivitet på flera ställen samtidigt i köket. Ofta säger här nu köksmästaren något i stil med: Bord 4 - Grillarn Oxfilet, 15, spjäll 10, Biff 10. Vänta fisk och pompa". Vilket betyder "Hörrdu, grillardinen - vakna till lite nu - lägg på en oxfile, för det tar ungefär 15 minuter. Om 5 minuter lägger du på biffen och spjällen. Ni andra - vänta litea med att få fram fisken, så blir hela bordet färdigt på samma gång".
Givetvis börjar emellertid kockarna att föbereda även fisken. Det KAN ju vara så att det snart kommer en beställning på just fisk och då är det bra att ha förberett pannan och plockat fram örterna till DEN fisken, i stället för den som nu måste vänta några minuter.
Om det nu skulle ta lite för länge någonstans, eller något saknas till ett bord kan köksmästaren skrika något i stil med "fisken, min hand", vilket betyder "rusa hit med den där fisken nu, så vi får det här bordet satt..." fq4på mq53n hqmnq4 i fqe fi i kök35 kallar "luckan".
Om nu ingen "Nisse" eller servispersonal tar tag i tallrikarna med mat inom, låt oss säga en halv minut, kommer köksmästaren att bli irriterad. Hans besättning har lagad god och vacker mat, som nu står och blir dålig i luckan, där ingen äter den, varpå han lite kärvänligt kan använda en klocka, eller ropa "mat i luckan".
Givetvis kan alla dessa fackuttryck och branchjargong också kryddas med en inte föraktlig mängd svordomar, varför det inte är speciellt ovanligt att man som kock får sin härkomst, sexuella läggning, sjukdomsbild, eller valfri kroppsöppnings integritet ifrågasatt.
nästa gång skall vi prata mer om hur en kock ordnar "mise en place" och vad DET är för något.
Eftersom jag lovat det förut kommer här, förresten,
Köksskolan - del 2: Köket och dess uppbyggnad:
Ur ett gästperspektiv börjar ju den kulinariska upplevelsen med en beställning hos en servitris eller servitör. Denna lämnar så någon form av beställning till köket. På köksspråk kallas detta en "bång", även om sådana beställningar idag ofta är datoriserade och inte alls blir en utskriven bång. Bången dyker upp på en skärm eller, om det är ett gammaldags kök, där man verkligen använder riktiga bångar, på en tavla och därför kallas just där bången kommer in i köket för "tavlan". Där beställs maten av kockarna, ganom att köksmästaren eller någon annan utsedd ropar upp beställningen enligt bordsnummer, antal gäster, vad som är beställt och om det finns några speciella önskemål. Typ:
"Bord 4 - 6 munnar. 2 sjötunga, en biff bearnaise, två spjäll och en Oscar - potatis till fisken och pompa till resten" och vad som nu händer är en frenetisk aktivitet på flera ställen samtidigt i köket. Ofta säger här nu köksmästaren något i stil med: Bord 4 - Grillarn Oxfilet, 15, spjäll 10, Biff 10. Vänta fisk och pompa". Vilket betyder "Hörrdu, grillardinen - vakna till lite nu - lägg på en oxfile, för det tar ungefär 15 minuter. Om 5 minuter lägger du på biffen och spjällen. Ni andra - vänta litea med att få fram fisken, så blir hela bordet färdigt på samma gång".
Givetvis börjar emellertid kockarna att föbereda även fisken. Det KAN ju vara så att det snart kommer en beställning på just fisk och då är det bra att ha förberett pannan och plockat fram örterna till DEN fisken, i stället för den som nu måste vänta några minuter.
Om det nu skulle ta lite för länge någonstans, eller något saknas till ett bord kan köksmästaren skrika något i stil med "fisken, min hand", vilket betyder "rusa hit med den där fisken nu, så vi får det här bordet satt..." fq4på mq53n hqmnq4 i fqe fi i kök35 kallar "luckan".
Om nu ingen "Nisse" eller servispersonal tar tag i tallrikarna med mat inom, låt oss säga en halv minut, kommer köksmästaren att bli irriterad. Hans besättning har lagad god och vacker mat, som nu står och blir dålig i luckan, där ingen äter den, varpå han lite kärvänligt kan använda en klocka, eller ropa "mat i luckan".
Givetvis kan alla dessa fackuttryck och branchjargong också kryddas med en inte föraktlig mängd svordomar, varför det inte är speciellt ovanligt att man som kock får sin härkomst, sexuella läggning, sjukdomsbild, eller valfri kroppsöppnings integritet ifrågasatt.
nästa gång skall vi prata mer om hur en kock ordnar "mise en place" och vad DET är för något.
torsdag, juni 09, 2005
I love rock n roll...
Har, min vana trogen, jobbat mer än skrivit i bloggen, vilket kanske i och för sig är bra...
Har sedan sist bl.a. varit i Ågelsjön och bl.a. klättrat. Det var kul. En del mat blev det faktiskt lagat över öppen eld också. Dels grillades det för första gången på året och dels gjordes bl.a. spaghetti Carbonara och rostades bagels till frukost. Kort sagt - en hel del "riktig mat" fastän man varit ute.
Ser annars fram emot (nej, det gör jag inte, men jag försöker vara ironisk, något som inte görs sig så lätt i skrift) mot en till helg på jobbet. Skulle ha varit ledig idag, men har fått hoppa in för en av de andra kockarna. I morgon skall jag och Elin - en tjej som vi haft som köksskoleelev hos oss och som nu precis tagit studenten och därför jobbar lite extra hos oss - försöka spika ihop lasagne till lunchen och jag skall förbereda helgens bl.a. späckade fläskkarré.
Det skall bli kul, men det känns som en hel del jobb.
Har sedan sist bl.a. varit i Ågelsjön och bl.a. klättrat. Det var kul. En del mat blev det faktiskt lagat över öppen eld också. Dels grillades det för första gången på året och dels gjordes bl.a. spaghetti Carbonara och rostades bagels till frukost. Kort sagt - en hel del "riktig mat" fastän man varit ute.
Ser annars fram emot (nej, det gör jag inte, men jag försöker vara ironisk, något som inte görs sig så lätt i skrift) mot en till helg på jobbet. Skulle ha varit ledig idag, men har fått hoppa in för en av de andra kockarna. I morgon skall jag och Elin - en tjej som vi haft som köksskoleelev hos oss och som nu precis tagit studenten och därför jobbar lite extra hos oss - försöka spika ihop lasagne till lunchen och jag skall förbereda helgens bl.a. späckade fläskkarré.
Det skall bli kul, men det känns som en hel del jobb.
tisdag, maj 24, 2005
I wanna rock n roll all night and party every day
(Rubriker på hårdrockstemat fortsätter)...
Har jobbat helgen och således jobbat själv. Det har varit bra. I torsdags frågades om jag inte kunde hitta på någon bra efterrätt till söndagen, som kändes lite festligare - "Du kanske kan baka något gott?...", så det blev att sätta sig ned och tänka lite.
Jag är alltså ökänt dålig för mitt patisserie-arbete. Det finns helt enkelt få saker jag är så dålig på i kök som bageri och efterrätter. Ok - jag kan vispa ihop en hyffsad chokladmousse, eller dekorera tårtor eller så, men när det kommer till att verkligen behöva BAKA något blir det ofta inte riktigt bra.
Således blev det att dra fram ett gammalt ess ur rockärmen - Tarte tatin - den gamla klassiska franska uppochnedvända äppelkakan. Enkelt, med mördegsbotten (eller topp, eller hur man vill se det) och sedan karamell på smör och socker till äpplena. Dessutom ser hela grejen rätt cool ut när den är färdig (och ett faktum att också ta i beaktande är att den tar kanske en halvtimma att göra - vilket är SNABBT när jag håller på med bageri - jag är som sagt RIKTIGT dålig) kändes den som ett självklart val.
Min tarte tatin har ett recept som ser ut typ:
mördeg:
125 g smör
4 dl vetemjöl
1 dl grädde
en liten nupa salt (kryddmått?)
1 ägg
Blanda till en jämn deg. Tillsätt mjölet i små doser. Lätt som en plätt.
Sedan behövs det 3 äpplen och socker och lite mer smör.
Gör såhär:
Ta fram en springform och smära både ringen och botten på den. Täck botten med ett tunt lager strösocker.
Skala och kärna ur äpplena och skär sedan dessa i vackra bitar och lägg dem i ett dekorativt mönser på botten av pajformen. Täck dessa med lite mer socker.
Här kan man, om man vill lyxa till det lite pudra lite ingerfära och färsk rosmarin på äpplena, men det hade jag inte på jobbet, så jag hoppade över det.
Kavla ut mördegen tunt, så att den skulle täcka botten på formen. Pensla degen med en uppvispad äggula.. Lägg degen över äpplena, så att den sluter tätt på insidan av ringen, med äggulan nedat (mot äpplena alltså). Skär bort eventuellt överflöd från botten. Den skall vara slät och snygg.
Skjuts in i ugnen på 200 grader i ungefär 20 minuter. Kolla när botten ser lite gyllenfärgad ut.
Ta ut kakan och lossa försiktigt ringen till spännformen. Vänd upp kakan på en tallrik. Lägg eventuella äppelbitar och karamell tillbaka på kakan med hjälp av en stekpincett - smält socker är MYCKET varmt. Servera med vaniljgrädde, vaniljglass eller en kall marsan.
Voila!
Jag vet att jag lovat mer "köksslang", men jag orkar inte idag, så det får komma nästa gång jag skriver, i stället. Ha det bra så länge.
Har jobbat helgen och således jobbat själv. Det har varit bra. I torsdags frågades om jag inte kunde hitta på någon bra efterrätt till söndagen, som kändes lite festligare - "Du kanske kan baka något gott?...", så det blev att sätta sig ned och tänka lite.
Jag är alltså ökänt dålig för mitt patisserie-arbete. Det finns helt enkelt få saker jag är så dålig på i kök som bageri och efterrätter. Ok - jag kan vispa ihop en hyffsad chokladmousse, eller dekorera tårtor eller så, men när det kommer till att verkligen behöva BAKA något blir det ofta inte riktigt bra.
Således blev det att dra fram ett gammalt ess ur rockärmen - Tarte tatin - den gamla klassiska franska uppochnedvända äppelkakan. Enkelt, med mördegsbotten (eller topp, eller hur man vill se det) och sedan karamell på smör och socker till äpplena. Dessutom ser hela grejen rätt cool ut när den är färdig (och ett faktum att också ta i beaktande är att den tar kanske en halvtimma att göra - vilket är SNABBT när jag håller på med bageri - jag är som sagt RIKTIGT dålig) kändes den som ett självklart val.
Min tarte tatin har ett recept som ser ut typ:
mördeg:
125 g smör
4 dl vetemjöl
1 dl grädde
en liten nupa salt (kryddmått?)
1 ägg
Blanda till en jämn deg. Tillsätt mjölet i små doser. Lätt som en plätt.
Sedan behövs det 3 äpplen och socker och lite mer smör.
Gör såhär:
Ta fram en springform och smära både ringen och botten på den. Täck botten med ett tunt lager strösocker.
Skala och kärna ur äpplena och skär sedan dessa i vackra bitar och lägg dem i ett dekorativt mönser på botten av pajformen. Täck dessa med lite mer socker.
Här kan man, om man vill lyxa till det lite pudra lite ingerfära och färsk rosmarin på äpplena, men det hade jag inte på jobbet, så jag hoppade över det.
Kavla ut mördegen tunt, så att den skulle täcka botten på formen. Pensla degen med en uppvispad äggula.. Lägg degen över äpplena, så att den sluter tätt på insidan av ringen, med äggulan nedat (mot äpplena alltså). Skär bort eventuellt överflöd från botten. Den skall vara slät och snygg.
Skjuts in i ugnen på 200 grader i ungefär 20 minuter. Kolla när botten ser lite gyllenfärgad ut.
Ta ut kakan och lossa försiktigt ringen till spännformen. Vänd upp kakan på en tallrik. Lägg eventuella äppelbitar och karamell tillbaka på kakan med hjälp av en stekpincett - smält socker är MYCKET varmt. Servera med vaniljgrädde, vaniljglass eller en kall marsan.
Voila!
Jag vet att jag lovat mer "köksslang", men jag orkar inte idag, så det får komma nästa gång jag skriver, i stället. Ha det bra så länge.
lördag, maj 21, 2005
Back in black...
Ja, eller egentligen i vit klädsel, men ändå...
Det har hänt så mycket på sistone.
Dels har Elma, min dotter, fyllt ett år och till då bakade jag faktiskt (jo, faktiskt!) och gjorde bl.a. tårta och fixade till både kardemumma och kanelbullar, som min fru påbörjat.
Annars har jag bl.a. haft ett till cateringjobb, då jag i och för sig bara skulle göra potatisgratäng till en fest, men ändå. Kul var det.
På jobbet har vi varit igenom en jättekonflikt, en av de andra kockarna och jag. Jag tänker inte skriva så mycket mer om det än att vi behövt ha ett möte med ledningen och där vi till sist fick ta in hjälp utifrån (av professionell handledare) för att kunna diskutera med varandra utan att gå till personangrepp.
Markus på jobbet och jag gjorde förresten en lista på våra favoritprylar i köket och kom fram till en "topp 5" som för den här veckan ser ut som:
5: Släng - den där handduken man har i förklädet, ni vet?
4: Sauteuse
3: Ballongvisp - hur skall man annars kunna vispa bra såser?
2: Stekpincett
och inte särskilt överraskande
1: En vass kniv.
Hur ser din lista ut?
Har förresten fått mail om att jag använder för mycket "fackspråk" utan att förklara vad alla grejer är, så - här kommer en liten snabb ordlista i "restaurang-lingo". Del 1 i en obestämd mängd i serien:
"Lär dig prata som en kock"
Del 1: Personal på restaurangen.
Givetvis skiljer det sig från restaurang till restaurang och kök till kök, men några generella regler gäller ändå:
Hovmästaren är alltid "pingvinen", eftersom han är den kanske enda som kan förväntas vara klädd så att han liknar en sådan.
Servitörer är ofta "ardenner" eller "åsnor" eftersom de är bärdjur. Givetvis är det bättre att vara "ardenner" (bra servitör) än åsna - go figure.
Givetvis blir således servitriser "kameler" - lastdjur med två pucklar. Enkelt.
Diskare är oftast "pärldykare" eller "lödderkuskar", medan kockar är allt ifrån "salladsslav (kallskänk/garde-manger), "Såspelle" (Saucier), "Grillarjävel" alternativt "napalmkusk" för grillardin och så vidare. Nyanställdra eller köksskolelever är alltid "prao" eller "alu".
Nästa gång skall vi gå igenom en restaurangs uppbyggnad.
Tills dess - håll knivarna vassa och slängarna välstrukna.
Det har hänt så mycket på sistone.
Dels har Elma, min dotter, fyllt ett år och till då bakade jag faktiskt (jo, faktiskt!) och gjorde bl.a. tårta och fixade till både kardemumma och kanelbullar, som min fru påbörjat.
Annars har jag bl.a. haft ett till cateringjobb, då jag i och för sig bara skulle göra potatisgratäng till en fest, men ändå. Kul var det.
På jobbet har vi varit igenom en jättekonflikt, en av de andra kockarna och jag. Jag tänker inte skriva så mycket mer om det än att vi behövt ha ett möte med ledningen och där vi till sist fick ta in hjälp utifrån (av professionell handledare) för att kunna diskutera med varandra utan att gå till personangrepp.
Markus på jobbet och jag gjorde förresten en lista på våra favoritprylar i köket och kom fram till en "topp 5" som för den här veckan ser ut som:
5: Släng - den där handduken man har i förklädet, ni vet?
4: Sauteuse
3: Ballongvisp - hur skall man annars kunna vispa bra såser?
2: Stekpincett
och inte särskilt överraskande
1: En vass kniv.
Hur ser din lista ut?
Har förresten fått mail om att jag använder för mycket "fackspråk" utan att förklara vad alla grejer är, så - här kommer en liten snabb ordlista i "restaurang-lingo". Del 1 i en obestämd mängd i serien:
"Lär dig prata som en kock"
Del 1: Personal på restaurangen.
Givetvis skiljer det sig från restaurang till restaurang och kök till kök, men några generella regler gäller ändå:
Hovmästaren är alltid "pingvinen", eftersom han är den kanske enda som kan förväntas vara klädd så att han liknar en sådan.
Servitörer är ofta "ardenner" eller "åsnor" eftersom de är bärdjur. Givetvis är det bättre att vara "ardenner" (bra servitör) än åsna - go figure.
Givetvis blir således servitriser "kameler" - lastdjur med två pucklar. Enkelt.
Diskare är oftast "pärldykare" eller "lödderkuskar", medan kockar är allt ifrån "salladsslav (kallskänk/garde-manger), "Såspelle" (Saucier), "Grillarjävel" alternativt "napalmkusk" för grillardin och så vidare. Nyanställdra eller köksskolelever är alltid "prao" eller "alu".
Nästa gång skall vi gå igenom en restaurangs uppbyggnad.
Tills dess - håll knivarna vassa och slängarna välstrukna.
måndag, maj 02, 2005
På ostfronten inget nytt...
Tjaba, alla.
Livet går sin gilla gång och mycket hinner hända mellan varven, vilket gör att man inte hinner med att skriva och när man sedan skriver så finns det så mycket att skriva att man inte vet var man skall börja...
Nåväl.
Sedcan sist har jag först och främst varit i Frankrike. Det var ball. Vi var där, min fru och dotter och jag, och åt gott och var riktigt turistiga. Kul. Och bra käk. Typiskt franska "husmansrätter" som boudin noir, biff med bearnaise, köttgryta, efterrätter som tarte tatin och crème brûlée. Kul och gott och väldigt trevligt, kan man väl sammanfatta det hela som. Och kul att man faktiskt kan mer franska än man tror, sådär, när man är ute och reser.
Här hemma har jag fått vara kökschef ett tag, då vår ordinarie har varit på semester. Vi har haft en del vikarier inne och man kan väl säga att om man har ordet "kock" på sin CV kan man tydligen inte alltid laga mat. Nåväl. Det har gått bra, men ibland har jag blivit lite tjurig på folk som i köket på allvar frågat hur de skall göra potatismos eller persiljesmör.
Jag kommer att skriva mer utförligt sedan om både frankrike och lite vad som händer i köket, men just nu har jag helt enkelt inte riktigt tid.
Vi hörs.
Livet går sin gilla gång och mycket hinner hända mellan varven, vilket gör att man inte hinner med att skriva och när man sedan skriver så finns det så mycket att skriva att man inte vet var man skall börja...
Nåväl.
Sedcan sist har jag först och främst varit i Frankrike. Det var ball. Vi var där, min fru och dotter och jag, och åt gott och var riktigt turistiga. Kul. Och bra käk. Typiskt franska "husmansrätter" som boudin noir, biff med bearnaise, köttgryta, efterrätter som tarte tatin och crème brûlée. Kul och gott och väldigt trevligt, kan man väl sammanfatta det hela som. Och kul att man faktiskt kan mer franska än man tror, sådär, när man är ute och reser.
Här hemma har jag fått vara kökschef ett tag, då vår ordinarie har varit på semester. Vi har haft en del vikarier inne och man kan väl säga att om man har ordet "kock" på sin CV kan man tydligen inte alltid laga mat. Nåväl. Det har gått bra, men ibland har jag blivit lite tjurig på folk som i köket på allvar frågat hur de skall göra potatismos eller persiljesmör.
Jag kommer att skriva mer utförligt sedan om både frankrike och lite vad som händer i köket, men just nu har jag helt enkelt inte riktigt tid.
Vi hörs.
söndag, april 03, 2005
Fisksoppa
Har ikväll bestämt mig för att göra fisksoppa till middag och den är så god att jag tänkte dela med mig av någon slags recept på den. Till en "laddning", vilket är ungefär 6-8 portioner brukar jag göra ungefär såhär:
Ingredienser:
Vit fisk (torsk, hoki, sej, vad du vill) ungefär 400g (eller lite mer om man vill)
God fiskbuljong
Ett glas vitt vin
En liten fänkål
En gul lök
2-3 morötter
4 dl grädde
Smör att steka i
Flingsalt
Dillfrö
Gör såhär:
Hacka löken och släng i en sauteuse eller panna med en hel del smör och ganska mycket salt. Låt den gå tills den är mjuk och lägg över i en stor kastrull. Skala och skär morötterna i slantar och lägg dessa tillsammans med löken i kastrullen. Häll på buljong.
Skär fänkålen i fina bitar och bryn dessa lite snabbt i sauteusen eller pannan i lite smör. När dessa har gått färdigt, strö lite dillfrö på fänkålen och släng i buljongen.
Låt allt koka ihop i sisådär 30 minuter.
Skär fisken i fina bitar. Lägg i den kokande buljongen. Häll i grädden.
Smaka av med salt och peppar.
Bon appetit!
Ingredienser:
Vit fisk (torsk, hoki, sej, vad du vill) ungefär 400g (eller lite mer om man vill)
God fiskbuljong
Ett glas vitt vin
En liten fänkål
En gul lök
2-3 morötter
4 dl grädde
Smör att steka i
Flingsalt
Dillfrö
Gör såhär:
Hacka löken och släng i en sauteuse eller panna med en hel del smör och ganska mycket salt. Låt den gå tills den är mjuk och lägg över i en stor kastrull. Skala och skär morötterna i slantar och lägg dessa tillsammans med löken i kastrullen. Häll på buljong.
Skär fänkålen i fina bitar och bryn dessa lite snabbt i sauteusen eller pannan i lite smör. När dessa har gått färdigt, strö lite dillfrö på fänkålen och släng i buljongen.
Låt allt koka ihop i sisådär 30 minuter.
Skär fisken i fina bitar. Lägg i den kokande buljongen. Häll i grädden.
Smaka av med salt och peppar.
Bon appetit!
fredag, april 01, 2005
När man är trött efter mörka natten...
...som om man just stigit upp ur dyn,
då tar man två deciliter vatten
till en deciliter gryn.
Sen blandar man ett tag
med salt efter behag
Så får man gröt.
Raderna ovan är en sång som jag lärde mig på fjällvandring i Sylarna för några somrar sedan, men jag nynnar dem ibland i alla fall. Någon som vet varifrån de kommer från början?
Nåväl. Att sjunga sina recept kanske inte alltid funkar, men en del grejer har man i huvudet, sådär. Som t.ex. recept på bechamel eller inläggningsspad till sill. Bara för att propotionerna är så enkla att komma ihåg. Vissa sådana där grejer bara poppar in i huvudet. Det är underligt vad man minns, faktiskt.
Nåväl.
De senaste dagarna har jag lagat några "favvisar" på jobbet. Igår var det pannbiff med löksky till lunchen och så gjorde jag en fläskstek, eller karré, eller vad man skall säga, på en bit kotlettrad till kvällen. Idag har det - det är ju torsdag - varit ärtsoppa och pannkakor till lunch och till middag gjorde jag gravad lax med dillstuvad potatis.
Faktiskt första gången jag fått stående ovationer på jobbet, för bra käk. Kul. Det är kul när man träffar rätt med matsedeln. I morgon är det korv med stuvade makaroner. Kanske inte världens roligaste, men det lär gå en del. Det är ju en sådan sak som faktiskt går.
Annars har jag varit förkyld i en dryg vecka. Sedan i måndags har det varit riktigt snorigt, och jag vaknar ibland på nätterna, men jag hoppas att det skall ge sig snart. Jag måste i alla fall jobba vidare. I morgon har jag ett kortpass och sedan är jag ledig i helgen, i alla fall, men sedan blir det att slita ett tag igen för i nästa vecka och veckan därpå är vi en kort i köket igen. Vanjira är på semester, så Markus och jag får klara oss själva. Det kommer i och för sig säkert att gå bra. Vi brukar jobba bra ihop, Markus och jag.
Nåväl. Snorig är man, i alla fall. Försöker att klara mig på nässpray och diverse huskurer, som te på ingerfära och honung, eller varm mjölk med eucalyptus. Det går sådär.
I helgen har jag planerat oxrullader på lördag och slottsstek på söndag. Det blir nog bra. Det är Vanjira som jobbar, så det blir nog rätt bra till på måndag i alla fall - hon brukar förbereda rätt väl för Mise:en till frukostservisen, så det ger sig.
Vad har ni för huskurer mot förkylningar, förresten?
då tar man två deciliter vatten
till en deciliter gryn.
Sen blandar man ett tag
med salt efter behag
Så får man gröt.
Raderna ovan är en sång som jag lärde mig på fjällvandring i Sylarna för några somrar sedan, men jag nynnar dem ibland i alla fall. Någon som vet varifrån de kommer från början?
Nåväl. Att sjunga sina recept kanske inte alltid funkar, men en del grejer har man i huvudet, sådär. Som t.ex. recept på bechamel eller inläggningsspad till sill. Bara för att propotionerna är så enkla att komma ihåg. Vissa sådana där grejer bara poppar in i huvudet. Det är underligt vad man minns, faktiskt.
Nåväl.
De senaste dagarna har jag lagat några "favvisar" på jobbet. Igår var det pannbiff med löksky till lunchen och så gjorde jag en fläskstek, eller karré, eller vad man skall säga, på en bit kotlettrad till kvällen. Idag har det - det är ju torsdag - varit ärtsoppa och pannkakor till lunch och till middag gjorde jag gravad lax med dillstuvad potatis.
Faktiskt första gången jag fått stående ovationer på jobbet, för bra käk. Kul. Det är kul när man träffar rätt med matsedeln. I morgon är det korv med stuvade makaroner. Kanske inte världens roligaste, men det lär gå en del. Det är ju en sådan sak som faktiskt går.
Annars har jag varit förkyld i en dryg vecka. Sedan i måndags har det varit riktigt snorigt, och jag vaknar ibland på nätterna, men jag hoppas att det skall ge sig snart. Jag måste i alla fall jobba vidare. I morgon har jag ett kortpass och sedan är jag ledig i helgen, i alla fall, men sedan blir det att slita ett tag igen för i nästa vecka och veckan därpå är vi en kort i köket igen. Vanjira är på semester, så Markus och jag får klara oss själva. Det kommer i och för sig säkert att gå bra. Vi brukar jobba bra ihop, Markus och jag.
Nåväl. Snorig är man, i alla fall. Försöker att klara mig på nässpray och diverse huskurer, som te på ingerfära och honung, eller varm mjölk med eucalyptus. Det går sådär.
I helgen har jag planerat oxrullader på lördag och slottsstek på söndag. Det blir nog bra. Det är Vanjira som jobbar, så det blir nog rätt bra till på måndag i alla fall - hon brukar förbereda rätt väl för Mise:en till frukostservisen, så det ger sig.
Vad har ni för huskurer mot förkylningar, förresten?
tisdag, mars 29, 2005
Påskhelgen
Började jobba igen i fredags, efter att jag ju hade en infektion i fingret och fick vara hemma och äta penicillin efter att ha skurit mig. Så... I fredags var det dags att börja jobba igen. Långfredag. Det var rätt kul, för Markus var där och vi har det riktigt kul ihop. När det mesta var klart storstädade vi köket och blev därför kvar lite längre än vi räknat med, men det kändes i alla fall skönt att ha hunnit med allt.
I lördags var det ju påskafton och då hade vi ett "påskbord" - en liten buffé, där vi hade ägghalvor med majonnäs och kaviar (och dillkvist), köttbullar, prinskorv, några olika sorters sillar, lax, räkomeletter, potatis, räkor, sallader, och i princip allt man kan önska sig utom ett påskalamm. Det var kul, men det kom inte så många (bara omkring 20 stycken), så det blev väldigt mycket rester.
Igår hade vi inkokt lax, kokta ärtor, hollandaisesås och potatis. Det var poppis. Och idag har det varit "stek provencal". Det har också varit ok.
Jag är annars förkyld och har lite feber och ser därför faktiskt fram emot helgen, då jag skall vara ledig, och vill nog faktiskt helst gå och lägga mig...
I lördags var det ju påskafton och då hade vi ett "påskbord" - en liten buffé, där vi hade ägghalvor med majonnäs och kaviar (och dillkvist), köttbullar, prinskorv, några olika sorters sillar, lax, räkomeletter, potatis, räkor, sallader, och i princip allt man kan önska sig utom ett påskalamm. Det var kul, men det kom inte så många (bara omkring 20 stycken), så det blev väldigt mycket rester.
Igår hade vi inkokt lax, kokta ärtor, hollandaisesås och potatis. Det var poppis. Och idag har det varit "stek provencal". Det har också varit ok.
Jag är annars förkyld och har lite feber och ser därför faktiskt fram emot helgen, då jag skall vara ledig, och vill nog faktiskt helst gå och lägga mig...
tisdag, mars 22, 2005
Mamma 60 och Chiliaïoli
Jahaja. Igår fyllde mamma 60. Och i lördags firade vi henne (eftersom hon och pappa åkte till Rom igår). Jag hade köpt en kurs - gourmetmatlagning "havets läckerheter" - på medborgarskolan till henne eftersom hon är nästan lika intresserad av mat som jag själv. Givetvis fick den övriga familjen vara med och betala på ett varsitt hörn. :-)
Själva festen var på "Nordens Ljus" - en pråm nedanför nationalmuséum. Det var trevligt och kändes lagom festligt och sådär mysigt som det blir när bara människor som tycker om en samlas. Kul. Maten var dock "sådär" tycker jag. Det var en buffé, med framförallt olika sallader, röror och så några smårätter. Jag åt framförallt gubbröra, som jag gillar (liksom allt annat, nästan, som innehåller anjovis) och så någon couscousrätt med oliver, någon kycklingröra och så sådan där kikärtsröra, som jag nu har glömt vad den heter. Inte Tahini, utan den andra... Ni vet...? Hoummus, va? Nåväl.
Som ni ser var det "rätt spretigt", med pastasallader, inkokt lax, rörorna ovan, couscous och rätter som gräddstuvad pytt och potatissallad på samma bord, men alla blev mätta, så det får nog räknas som rätt lyckat ändå, även om jag saknade "proffesionell stringens och tydlig linje" på menyn...
Igår skulle jag göra av med kycklinglårfiléerna jag inte gjort av med i torsdags, så jag stekte dem i lite smör och kryddor (salt, peppar, rosmarin och paprika) och gjorde potatisklyftor till. Eftersom jag inte hade några uppslag på sås till blev det en halvimproviserad tomat- och chili-aïoli enligt följande:
Två äggulor
En ordentlig sked fransk senap
Ungefär dubbelt så mycket vinäger
Lite citronsaft
4 dl rapsolja
En nypa salt
tre finhackade vitlöksklyftor
Två matskedar tomatpuré
En halv dl. thai-chilisås
Rör ihop alla ingredienser utom tomatpuré och chilisås till en majonnäs. Vispa tills du har stora biceps. Tillsätt tomatpuré och thai-chilisås. Låt stå i kylen i minst en halvtimma.
Det blev riktigt gott, faktiskt. Och kul med en kall sås till kyckling och klyftpotatis, tyckte jag.
Själva festen var på "Nordens Ljus" - en pråm nedanför nationalmuséum. Det var trevligt och kändes lagom festligt och sådär mysigt som det blir när bara människor som tycker om en samlas. Kul. Maten var dock "sådär" tycker jag. Det var en buffé, med framförallt olika sallader, röror och så några smårätter. Jag åt framförallt gubbröra, som jag gillar (liksom allt annat, nästan, som innehåller anjovis) och så någon couscousrätt med oliver, någon kycklingröra och så sådan där kikärtsröra, som jag nu har glömt vad den heter. Inte Tahini, utan den andra... Ni vet...? Hoummus, va? Nåväl.
Som ni ser var det "rätt spretigt", med pastasallader, inkokt lax, rörorna ovan, couscous och rätter som gräddstuvad pytt och potatissallad på samma bord, men alla blev mätta, så det får nog räknas som rätt lyckat ändå, även om jag saknade "proffesionell stringens och tydlig linje" på menyn...
Igår skulle jag göra av med kycklinglårfiléerna jag inte gjort av med i torsdags, så jag stekte dem i lite smör och kryddor (salt, peppar, rosmarin och paprika) och gjorde potatisklyftor till. Eftersom jag inte hade några uppslag på sås till blev det en halvimproviserad tomat- och chili-aïoli enligt följande:
Två äggulor
En ordentlig sked fransk senap
Ungefär dubbelt så mycket vinäger
Lite citronsaft
4 dl rapsolja
En nypa salt
tre finhackade vitlöksklyftor
Två matskedar tomatpuré
En halv dl. thai-chilisås
Rör ihop alla ingredienser utom tomatpuré och chilisås till en majonnäs. Vispa tills du har stora biceps. Tillsätt tomatpuré och thai-chilisås. Låt stå i kylen i minst en halvtimma.
Det blev riktigt gott, faktiskt. Och kul med en kall sås till kyckling och klyftpotatis, tyckte jag.
lördag, mars 19, 2005
favoritkyckling och följetongen fingret
Att skära sig i fingret kan visa sig vara dummare än man först tror: Jag hackade ju morötter härom dagen och fick troligen in någon jordbakterie i såret, när jag skar mig... När jag så skulle jobba igår var fingret rätt ömt och efter några timmar tänkte jag att "det här funkar inte, jag behöver en värktablett" och gick till syster på behandlingshemmet. Hon lade om fingret igen, gav mig några tabletter och skrev en remiss till läkare och ett "Nu går du dit med en gång och sedan går du hem, för sådär kan du inte jobba..."
Kommer till läkaren som snabbt undersöker fingret (nu är jag lite yr av systers tabletter) och konstaterar att "Oj, det var mig ett infekterat finger, om jag någonsin sett ett!". Så frågar han om familjeförhållanden och om jag har barn. Det tar ett tag innan det går upp för mig att anledningen är att han inte vill att jag skall byta blöjor på bebisen, tills fingret blivit bättre. Han suckar, ger mig penicillin och sjukskriver mig till nästa torsdag.
Det är ungefär det värsta scenariot jag kan tänka mig. A) Den här helgen är "min" helg på jobbet, och jag måste nu lämna den till Markus, eftersom Vanjira är sjuk. Markus har behövt jobba ensam ett par dagar och är rätt sliten. B) Jag gillar Markus och vi har kul ihop och jag vill därför vara på jobbet. C) Nästa helg, vilket är lagom tills jag kommer tillbaka kommer att bli "min" helg, eftersom Markus, som jobbat den här helgen vill ha ledigt. Det är bara det att nästa helg är påskhelgen, med ett påskbord som skall ut på lördagen. Något som jag INTE vill göra själv eller stå och förbereda på fredag kväll, vilket å andra sidan är det troligaste scenariot, då Markus inte kommer att hinna med det, om han är själv i nästa vecka, något vi räknar med. Vi är, som fransmannen säger "Dans la merde".
Nåväl.
Fick ett mail om att jag inte postat vare sig recept eller något om matlagning på sistone, så - här kommer en kycklingrätt jag gillar - Olas favoritkyckling:
Ola är en kompis, som faktiskt också är kock, som jag numer oftast träffar tillsammans med Henrik - trummisen i favoritpunkbandet "Tekla Knös". Ola har byggt deras studio... Nåväl. Ola var på min födelsedagsfest för något år sedan och bjöds på den här lilla, rätt enkla rätten och blev alldeles kär, så:
Du behöver till 2 pers:
3 kycklinglårfiléer
En halv dl. Acaciahonung
1 kycklingbuljongtärning, eller två matskedar god fond
En halv dl tomatpuré
En halv dl. rökig whisky eller en tsk saturnus whiskyessens
En god nypa flingsalt (gärna rökt)
Nymalen svartpeppar
En ganska rejäl nypa rosmarin
2-3 dl. vatten
Lite smör för bryning
Eventuellt soya
Gör såhär:
Bryn kycklinglårfileerna i en panna i smör, när dessa har en fin färg, smula buljongtärning över, ringla honung över och deglacera pannan med kycklingen i, med whisky och vatten.
Rör i tomatpuré, salt, peppar, rosmarin och ev. soya och smaka av med mer whisky och honung till god smak.
Låt gå färdigt i varm ugn, utan lock, tills såsen har gått ihop och fått fin konsistens. Servera med ditt favorittillbehör.
Bon appétit!
Kommer till läkaren som snabbt undersöker fingret (nu är jag lite yr av systers tabletter) och konstaterar att "Oj, det var mig ett infekterat finger, om jag någonsin sett ett!". Så frågar han om familjeförhållanden och om jag har barn. Det tar ett tag innan det går upp för mig att anledningen är att han inte vill att jag skall byta blöjor på bebisen, tills fingret blivit bättre. Han suckar, ger mig penicillin och sjukskriver mig till nästa torsdag.
Det är ungefär det värsta scenariot jag kan tänka mig. A) Den här helgen är "min" helg på jobbet, och jag måste nu lämna den till Markus, eftersom Vanjira är sjuk. Markus har behövt jobba ensam ett par dagar och är rätt sliten. B) Jag gillar Markus och vi har kul ihop och jag vill därför vara på jobbet. C) Nästa helg, vilket är lagom tills jag kommer tillbaka kommer att bli "min" helg, eftersom Markus, som jobbat den här helgen vill ha ledigt. Det är bara det att nästa helg är påskhelgen, med ett påskbord som skall ut på lördagen. Något som jag INTE vill göra själv eller stå och förbereda på fredag kväll, vilket å andra sidan är det troligaste scenariot, då Markus inte kommer att hinna med det, om han är själv i nästa vecka, något vi räknar med. Vi är, som fransmannen säger "Dans la merde".
Nåväl.
Fick ett mail om att jag inte postat vare sig recept eller något om matlagning på sistone, så - här kommer en kycklingrätt jag gillar - Olas favoritkyckling:
Ola är en kompis, som faktiskt också är kock, som jag numer oftast träffar tillsammans med Henrik - trummisen i favoritpunkbandet "Tekla Knös". Ola har byggt deras studio... Nåväl. Ola var på min födelsedagsfest för något år sedan och bjöds på den här lilla, rätt enkla rätten och blev alldeles kär, så:
Du behöver till 2 pers:
3 kycklinglårfiléer
En halv dl. Acaciahonung
1 kycklingbuljongtärning, eller två matskedar god fond
En halv dl tomatpuré
En halv dl. rökig whisky eller en tsk saturnus whiskyessens
En god nypa flingsalt (gärna rökt)
Nymalen svartpeppar
En ganska rejäl nypa rosmarin
2-3 dl. vatten
Lite smör för bryning
Eventuellt soya
Gör såhär:
Bryn kycklinglårfileerna i en panna i smör, när dessa har en fin färg, smula buljongtärning över, ringla honung över och deglacera pannan med kycklingen i, med whisky och vatten.
Rör i tomatpuré, salt, peppar, rosmarin och ev. soya och smaka av med mer whisky och honung till god smak.
Låt gå färdigt i varm ugn, utan lock, tills såsen har gått ihop och fått fin konsistens. Servera med ditt favorittillbehör.
Bon appétit!
torsdag, mars 17, 2005
Ny lista
Hittade följande på Elins blogg och tyckte den var lite kul, så - med bandagerat pekfinger och risk för felskrivningar:
01 Öppna en bok du har i närheten, slå upp sidan tolv och citera den fjärde meningen.
"Följ allemansrätten till punkt och pricka och använd sunt förnuft, så kanske även dina barn kan klättra här och njuta av omgivningarna" Citerat från "Klättring vid Ågelsjön" av Fredrik Schlyter.
02 Sträck ut din vänstra arm så långt du kan. Vad rör du först vid?
Min kameraväska.
03 Vad har du på dig just nu?
Svart T-tröja med tryck, bruna byxor från prana. Typisk "hemma och sunka"-klädsel.
04 Vad finns på väggarna i rummet du sitter i?
Ett kort på ett fallskärmshopp jag gjorde för några år sedan, några teckningar och vykort och så min karta från Kilimanjaro, med bl.a. Göran Kropps, Renata Chlumskas, Staffan Heimserssons och Paul Bonczs autografer på.
05 Hur ser det ut utanför fönstret?
Snö. Utanför går en gångväg mellan husen. Jag ser en liten lekplats och sopstugan något hundratal meter bort.
06 Vad har du för bakgrundsljud just nu?
The Who - "Behind blue eyes"
07 Vem sov du senast tillsammans med?
Min fru. Och min dotter. Och, tror jag - en av katterna.
08 Om du ska ge bort blommor, vad väljer du?
Det är olika, men jag har gett bort bonsaiträd några gånger. Till mamma är det ofta gula tulpaner, för det gillar hon.
09 Har du någon gång haft på dig pyjamas ute bland folk?
Njae.
10 Vilka är dina tre favoritsaker i sovrummet?
En ram med bilder från vårat bröllop, sängen - förstås, och så har jag min gamla nalle, som jag fick när jag var precis nyfödd kvar, och den är givetvis laddad med ett ton nostalgi.
11 Vilken färg har du på duschdraperiet?
(Fick gå ut och titta) - det är vitt, visar det sig. Jag har aldrig tänkt på det förut. Det är min fru som handlar sådant.
12 Vad finns bakom dig?
En bokhylla med bl.a. gamla klättertidningar och några årgångar av "Gourmet". Och så kartan från Kilimanjaro.
13 Har du någon gång använt Tradera?
Nej. Men jag har köpt och sålt begagnad friluftsutrustning på utsidan, några gånger.
14 Favoritfika på café?
Nästan vad som helst, så länge det är med kompisar och man har tid på sig att fika ordentligt. Smoothie på Tullys på Götgatan är i och för sig riktigt mysigt.
I övrigt har jag idag bytt förbandet på fingret och det var så skönt... Det hade blodat rätt mycket, men nu verkade det hålla upp något sånär, så det droppade bara lite, just när man bytte kompresserna. I morgon, och i helgen hade jag i alla fall tänkt att jobba, fast det får ju bli med latexhandske och så...
01 Öppna en bok du har i närheten, slå upp sidan tolv och citera den fjärde meningen.
"Följ allemansrätten till punkt och pricka och använd sunt förnuft, så kanske även dina barn kan klättra här och njuta av omgivningarna" Citerat från "Klättring vid Ågelsjön" av Fredrik Schlyter.
02 Sträck ut din vänstra arm så långt du kan. Vad rör du först vid?
Min kameraväska.
03 Vad har du på dig just nu?
Svart T-tröja med tryck, bruna byxor från prana. Typisk "hemma och sunka"-klädsel.
04 Vad finns på väggarna i rummet du sitter i?
Ett kort på ett fallskärmshopp jag gjorde för några år sedan, några teckningar och vykort och så min karta från Kilimanjaro, med bl.a. Göran Kropps, Renata Chlumskas, Staffan Heimserssons och Paul Bonczs autografer på.
05 Hur ser det ut utanför fönstret?
Snö. Utanför går en gångväg mellan husen. Jag ser en liten lekplats och sopstugan något hundratal meter bort.
06 Vad har du för bakgrundsljud just nu?
The Who - "Behind blue eyes"
07 Vem sov du senast tillsammans med?
Min fru. Och min dotter. Och, tror jag - en av katterna.
08 Om du ska ge bort blommor, vad väljer du?
Det är olika, men jag har gett bort bonsaiträd några gånger. Till mamma är det ofta gula tulpaner, för det gillar hon.
09 Har du någon gång haft på dig pyjamas ute bland folk?
Njae.
10 Vilka är dina tre favoritsaker i sovrummet?
En ram med bilder från vårat bröllop, sängen - förstås, och så har jag min gamla nalle, som jag fick när jag var precis nyfödd kvar, och den är givetvis laddad med ett ton nostalgi.
11 Vilken färg har du på duschdraperiet?
(Fick gå ut och titta) - det är vitt, visar det sig. Jag har aldrig tänkt på det förut. Det är min fru som handlar sådant.
12 Vad finns bakom dig?
En bokhylla med bl.a. gamla klättertidningar och några årgångar av "Gourmet". Och så kartan från Kilimanjaro.
13 Har du någon gång använt Tradera?
Nej. Men jag har köpt och sålt begagnad friluftsutrustning på utsidan, några gånger.
14 Favoritfika på café?
Nästan vad som helst, så länge det är med kompisar och man har tid på sig att fika ordentligt. Smoothie på Tullys på Götgatan är i och för sig riktigt mysigt.
I övrigt har jag idag bytt förbandet på fingret och det var så skönt... Det hade blodat rätt mycket, men nu verkade det hålla upp något sånär, så det droppade bara lite, just när man bytte kompresserna. I morgon, och i helgen hade jag i alla fall tänkt att jobba, fast det får ju bli med latexhandske och så...
Vad använder du ditt vänstra pekfinger till?
Det är nästan för pinsamt att skriva, men ibland går det inte riktigt som man tänkt sig:
Nästan alla kockar jag känner har någon gång skurit sig så att de behövt uppsöka läkare - och konstigt vore det väl annars - vi använder ju knivar varje dag och lagar bokstavligen hundratals portioner, om inte tusentals, i veckan (Själv snittar jag nog på runt 1000 i veckan).
Utan att bli för utstuderad i de skräckfilmsmässiga detaljerna kan man snabbt säga att jag två gånger under min kockkarriär behövt uppsöka hjälp efter att ha skurit mig: En gång då jag skulle dela ett fruset hamburgerbröd och skar mig i handflatan, och så igår, då jag skulle hacka morötter.
Jag kom helt enkelt "lite nära" med kniven och kände att "Ojdå, där tog den i fingret". Jag kollade ned på fingret och tänkte först att "Den tog nog inte så farligt, för det verkar inte blöda så förfärligt" Inom loppet av en kanske halv sekund hann jag sedan lägga märke till den lilla snutten av fingret som nu satt prydligt fastkletad på knivens bredsida och sedan hur det började blöda. Ymnigt. Man har ju ganska många blodkärl i fingrarna.
Har nu fingret (och halva handen, för att det skall fästa) i tryckförband, som skall sitta kvar tills i morgon, med en massa specialkompresser och elände närmast fingret. Det gör ont och det har tagit ungefär 20 minuter att skriva den här texten, mot kanske 3 annars, utan bandage på pekfingret, men det skall väl bli bättre snart.
Det sägs ju att det läker fort i fingrarna, i alla fall...
Nästan alla kockar jag känner har någon gång skurit sig så att de behövt uppsöka läkare - och konstigt vore det väl annars - vi använder ju knivar varje dag och lagar bokstavligen hundratals portioner, om inte tusentals, i veckan (Själv snittar jag nog på runt 1000 i veckan).
Utan att bli för utstuderad i de skräckfilmsmässiga detaljerna kan man snabbt säga att jag två gånger under min kockkarriär behövt uppsöka hjälp efter att ha skurit mig: En gång då jag skulle dela ett fruset hamburgerbröd och skar mig i handflatan, och så igår, då jag skulle hacka morötter.
Jag kom helt enkelt "lite nära" med kniven och kände att "Ojdå, där tog den i fingret". Jag kollade ned på fingret och tänkte först att "Den tog nog inte så farligt, för det verkar inte blöda så förfärligt" Inom loppet av en kanske halv sekund hann jag sedan lägga märke till den lilla snutten av fingret som nu satt prydligt fastkletad på knivens bredsida och sedan hur det började blöda. Ymnigt. Man har ju ganska många blodkärl i fingrarna.
Har nu fingret (och halva handen, för att det skall fästa) i tryckförband, som skall sitta kvar tills i morgon, med en massa specialkompresser och elände närmast fingret. Det gör ont och det har tagit ungefär 20 minuter att skriva den här texten, mot kanske 3 annars, utan bandage på pekfingret, men det skall väl bli bättre snart.
Det sägs ju att det läker fort i fingrarna, i alla fall...
tisdag, mars 15, 2005
Kampen om ugnen går vidare...
Vakna bloggläsare känner ju till att vi skall köpa ny ugn på jobbet, men för Er andra kan man väl säga att det nu står mellan två ugnar - en från Rational och en från Zanussi. Zanussi är lite billigare och den från rational är - har det visat sig - mycket bättre.
Eftersom våra leverantörer av ugnar givetvis vill sälja just SIN ugn har vi nu varit hos zanussi förra måndagen, och blev bjudna på italiensk mat, ugnssnack och en demonstration av en hel del utrustning i deras demo-kök i Electroluxhuset vid S:t Görans sjukhus.
Igår var vi hos rational. Demon var helt annorlunda. Istället för att ta dit "pelle kändiskock" som bjuder på mat hade man en snubbe som varit ute hos oss lite och tagit reda på vad vi lagar för mat (han hade fått vår matsedel för ett par veckor), han hade sedan en demo för Markus och mig, där vi själva fick laga den maten i deras ugn. Lysande. Det visade oss att det faktiskt gick aatt göra en hel del av den mat vi gör idag bättre i ugnen än på t.ex. stekbord och/eller i storgrytor. Dessutom var menysystemet till datorn på frontpanelen (jo, allt är datorstyrt numer) såpass enkelt att nästan vem som helst kan använda ugnen och få ett vettigt resultat. Att ugnen sedan kan skriva ut loggar för HACCP-självkontrollen och man slipper stå med termometrar och elände och fylla i blanketter är ännu bättre.
Needless to say blev vi kära och skall idag snacka med ägarna om att det blir en ugn från Rational och inget annat. Jag hoppas att vi får som vi vill.
Eftersom våra leverantörer av ugnar givetvis vill sälja just SIN ugn har vi nu varit hos zanussi förra måndagen, och blev bjudna på italiensk mat, ugnssnack och en demonstration av en hel del utrustning i deras demo-kök i Electroluxhuset vid S:t Görans sjukhus.
Igår var vi hos rational. Demon var helt annorlunda. Istället för att ta dit "pelle kändiskock" som bjuder på mat hade man en snubbe som varit ute hos oss lite och tagit reda på vad vi lagar för mat (han hade fått vår matsedel för ett par veckor), han hade sedan en demo för Markus och mig, där vi själva fick laga den maten i deras ugn. Lysande. Det visade oss att det faktiskt gick aatt göra en hel del av den mat vi gör idag bättre i ugnen än på t.ex. stekbord och/eller i storgrytor. Dessutom var menysystemet till datorn på frontpanelen (jo, allt är datorstyrt numer) såpass enkelt att nästan vem som helst kan använda ugnen och få ett vettigt resultat. Att ugnen sedan kan skriva ut loggar för HACCP-självkontrollen och man slipper stå med termometrar och elände och fylla i blanketter är ännu bättre.
Needless to say blev vi kära och skall idag snacka med ägarna om att det blir en ugn från Rational och inget annat. Jag hoppas att vi får som vi vill.
måndag, mars 14, 2005
Den första i mars.
Inser nu att jag inte skrivit hittills i mars. Fy på mig. Men jag har faktiskt haft för mycket att göra. Markus kom tillbaka i tisdags, på jobbet, men innan dess har det varit rätt hektiskt med alla vikarier och sådär. Igår hade jag ett cateringuppdrag, som blivit ombeställt ett par gånger, med olika många gäster varje gång, som tagit oerhört mycket tid, så... Well...
Nåväl - cateringuppdraget, då? Det var en femtioårsfest. Mina svärföräldrars kompis Marias gubbe Olle fyllde 50 och skulle ha fest. Från början för runt 80 gäster. Efter ett tag ändrades detta till 100 gäster och igår, när jag kommer till festlokalen visar det sig vara 120 gäster. Lite sent att fixa till något, men Maria hade köpt korv, salladsgrönsaker, lite köttbullar och potatis, så jag fixade till det också, och satte ut på bordet.
I övrigt bestod menyn av en buffé på "Europeiska rätter" eller snarare "Svenska råvaror möter de stora europeiska köken", eller så. Mina rätter var i alla fall: Kycklingleverterrinne med balsamicovinägersirap, köttfärsspett med persilja, vitlök och basilika till tomat och paprikasås och en fetaostyoghurt, couscous med grönsaker, potatissallad, rostbiff, italienska charkuterier, kycklingben-"korvar" eller rullader - på urbenat kycklinglår fyllt med örter och paprika, pajer (en med fetaost, rödlök, soltorkade tomater och en med paprika, gul lök och curry), nachos med guacamole, diverse sallader, smördegsskruvar med soltorkade tomater och ädelost och så förstås bröd och kompletteringsmaten.
Maten tror jag var en succé, men jag var tvungen att gå, för att hinna med en buss, innan alla hade hunnit få mat... Jag skall tala med Maria och Olle sedan och kolla hur allt avlöpte.
En hel del av gästerna ville i alla fall ha namn och nummer och sådär, så vi får väl se ifall någon hör av sig och vill ha catering till någon mer fest.
Idag, första dagen på två veckor, lite drygt, som jag kan ta det riktigt lugnt (och inte gå upp tidigt och laga mat hela dagen) var jag faktiskt så trött på att stå vid spisen att det blev färdiga köttbullar och pulvermos till lunch.
Nåväl - cateringuppdraget, då? Det var en femtioårsfest. Mina svärföräldrars kompis Marias gubbe Olle fyllde 50 och skulle ha fest. Från början för runt 80 gäster. Efter ett tag ändrades detta till 100 gäster och igår, när jag kommer till festlokalen visar det sig vara 120 gäster. Lite sent att fixa till något, men Maria hade köpt korv, salladsgrönsaker, lite köttbullar och potatis, så jag fixade till det också, och satte ut på bordet.
I övrigt bestod menyn av en buffé på "Europeiska rätter" eller snarare "Svenska råvaror möter de stora europeiska köken", eller så. Mina rätter var i alla fall: Kycklingleverterrinne med balsamicovinägersirap, köttfärsspett med persilja, vitlök och basilika till tomat och paprikasås och en fetaostyoghurt, couscous med grönsaker, potatissallad, rostbiff, italienska charkuterier, kycklingben-"korvar" eller rullader - på urbenat kycklinglår fyllt med örter och paprika, pajer (en med fetaost, rödlök, soltorkade tomater och en med paprika, gul lök och curry), nachos med guacamole, diverse sallader, smördegsskruvar med soltorkade tomater och ädelost och så förstås bröd och kompletteringsmaten.
Maten tror jag var en succé, men jag var tvungen att gå, för att hinna med en buss, innan alla hade hunnit få mat... Jag skall tala med Maria och Olle sedan och kolla hur allt avlöpte.
En hel del av gästerna ville i alla fall ha namn och nummer och sådär, så vi får väl se ifall någon hör av sig och vill ha catering till någon mer fest.
Idag, första dagen på två veckor, lite drygt, som jag kan ta det riktigt lugnt (och inte gå upp tidigt och laga mat hela dagen) var jag faktiskt så trött på att stå vid spisen att det blev färdiga köttbullar och pulvermos till lunch.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
