Dilemma...

Hmm. Står efter gårdagen inför dilemmat om jag skall bli världsberömd TV-kock, namnge en egen linje verktyg av tefal, skriva autografer, åka jorden runt och signera kokböcker eller om jag skall bli sjukt berömd rocktrummis och bli dränkt i gosedjur eller trosor... --- - - Varför finns det ingen SYO-konsulent när man är över 30?

Spelade lite trummor igår. Det var skönt. Jag blir bättre och bättre hela tiden och det är kul att det går framåt. Det är kul att spela så många olika sorters musik, också, från typ Jazzigare grejer, till Blues och så Rock, förstås och ända till typ 70 och 80-tals frikyrko-lovsång.

Elma och jag är fortfarande förkylda. Vi sunkar runt här hemma, snorandes och hostandes på varandra, men idag har ingen av oss feber, peppar peppar.

Var med Pappa igår och såg på Charlie Normans minneskonsert. Helt sjukt sväng. Det var kul att se alla coola artister lira och sjunga, som Robert Wells, Arne Domnerus, Titti Sjöblom, Björn Skifs, Lill-babs... Men ballast var helt klart de olika komp-konstellationerna. Under ett par nummer var de tre (3!) trummisar på scenen bl.a. Klart ballt. En av dessa, som lirade i Robert Wells trio, spelade verkligen på HELA trumsetet. Skinnen på trummorna, klocka och kant på cymbaler, rimshots, kantspel, sargspel, stomspel, markeringar mot hihat-stativ, vända stockar på baskaggeskinnet, och SNORTAJT. Precis hur bra som helst. Det är sådant som får en att börja fundera på att kanske införskaffa en svart kostym och vispar, i stället för de största, tyngsta stockarna man kan hitta i Hickory och sina gamla svarta T-tröjor.

Elma gillar förresten pasta med kräftstjärtar, vet vi, sedan igår kväll. Det är bra. Det är över huvud taget bra att hon äter det mesta, tycker jag. Hon har en mamma som t.ex. inte äter korv och det gör ju att man hela tiden måste tänka på annat. Som kock gillar jag människor som äter all sorts mat.

Fick ett mail där författaren tyckte att jag skulle posta fler bilder på Elma, så här kommer en till...



Elma och Farfar...