torsdag, april 03, 2008

Mjölkkriget

För att göra en lång historia kort är Livsmedelsverket under viss (rättmätig) lupp just nu. Efter att bl.a. (bitvis rättmätigen) ha beskyllts för att skrämma gravida kvinnor att inte våga äta fisk (och därigenom missa viktiga omega3-fettsyror) och för att ha en gammalmodig syn på proteiner kontra kolhydrater i kosten (kolla lite på nätet om Annika Dahlquist så ser du) har man nu siktat in sig på bl.a. den för mig ständigt aktuella Riktlinjen för bra mat i förskolan. Det här är bra. Det är vaket -och bevisligen produktivt - att ifrågasätta de här normerna. Livsmedelsverket har bl.a. ändrat på riktlinjerna och tycker nu t.ex. att det är helt ok att barnen är med i köket (något som jag så av kollegor sent som härom dagen fick emotta kritik för i ett kommunalt kostmöte, som stödde sig på livsmedelsverkets rekommendation).

Det är alltså rätt sunt att granska Livsmedelsverket rätt grundligt i sömmarna innan man köper vad de säger.

Så - för någon dag sedan drog "mjölkupproret" igång. Flera duktiga kockar, lärare, barnläkare och andra har skrivit ett öppet brev till livsmedelsverket och kräver standardmjölk som rekommendation till landets barn.

Jag tänker inte ta ställning i sakfrågan, eller så, men eftersom jag ett par gånger tidigare skrivit om Henrik Ennart och hans "mat och hälsa"-blogg måste jag, känner jag, ge någon slags kommentar till hans artikel idag i SvD.

För - såhär är det - Ennart skriver en artikel med en massa fina ord, med en tvetydig rubrik ("Standardmjölk inget naturligt val") och ger sedan ett antal exempel på att standardmjölk skulle vara mer eller i alla fall i samma höga grad kemiskt påverkad som alla nnan mjölk. Han tycker att "mjölkupprorsmakarna" borde kräva opastöriserad gårdsmjölk (Ja! Halleluja!) och inget annat, men hävdar å andra sidan riskerna med bakterier i mjölken.

Visst. Det finns bakterier i mjölken. Som vid all livsmedelshantering handlar det om enkla åtgärder - god hygien och lagom exponering för just bakterier för att vi skall tåla dem i längden.

Dessutom blir det lite nästan komiskt korkat när Ennart skriver om "lacase" och beskriver dess funktion. Jag har ingen speciell dietistutbildning eller är sådär jätteinsatt i varesig kemi, biologi eller näringslära, men HEY, jag jobbar med laktosintoleranta och då lär man sig att laktas (för jag antar att det är samma enzym som Ennart menar) faktiskt finns i våran egen tarmflora, för att spjälka upp laktos (som alltså är ett mjölksocker) och inte något som finns i mjölken eller som tas bort ur den...

Om nu Ennarts inlägg i debatten är till för - som det står i texten - att "ge perspektiv" på de argument som "mjölkupprorsmakarna" kommer med känns det lite korkat att skriva en text som nästan förlöjligar deras argument, men som verkar dåligt researchad. Det ger liksom "fiendesidan" en hel del ammunition. Att liksom kunna säga: "Jamen, den där snubben har inte ens koll på mjölksocker så honom behöver vi inte lyssna på"...

Det här är lite trist, för Ennart har faktiskt haft en och annan poäng under åren han skrivit om mat och hälsa, och har har ett väldigt stort inflytande över vad som hamnar på agendan i just den debatten. Hade han bara researchat det här lite, eller inte försökt att skriva så "fint" om det hade det kanske varit enklare.Han hade inte framstått som en idiot, och vi hade kunnat få en debatt som handlade om vilket livsmedel som faktiskt är nyttigast för barnen och inte vilken sida av debatten som har de okunnigaste förespråkarna.

--
EDIT - 05/04 11.15: Hittade igår ett annat väldigt uppysande inlägg i debatten på Johannas kost och hälsa. Det tar upp några av de frågor som upkommit i bl.a. kommentarerna till den här bloggposten om hur fettet separeras ur lättmjölk, vad pastörisering är och hur det påverkar våra livsmedel.

EDIT: 03/04 22.15: Har nu sett att även Lisa på Matälskaren har skrivit om det här. Det är faktiskt ännu roligare, eftersom hon ju HAR någon slags dietistutbildning. Läs hennes inlägg också!

17 kommentarer:

*Carro* sa...

Men vad tycker du att man skall göra? Jag har ett barn på förskola där de serverar lättmjölk. Vem skall man lyssna på? Är lättmjölk farligt?

Jesper sa...

Carro: Nej, Lättmjölk är inte "farligt". Jag tycker du skall prata med antingen din förskolechef, eller den som lagar maten på din förskola och fråga lite hur de tänker kring det här.

Sedan kan du ju alltid komplettera kosten hemma. Visst, förskolan serverar (åtminstone) 5 varma måltider i veckan, men barnen äter ju också hemma, nio måltider till (middagar, plus helger lunch och middag) - det kanske finns något du kan "rätta till " med den övriga kosten, ifall du känner dig orolig?

emma sa...

Ang, Annika Dahlquist jag har lite svårt för hennes kostråd. Det påminner väldigt mycket om atkins och hon förespråkar en diet, med ordets betydelse att gå ner i vikt. Jag tycker att man ska äta kolhydrater också, och vill man gå ner i vikt, ät en mindre mängd och uteslut inte saker som kroppen behöver.

Men jag tycker faktiskt hon har en poäng med lättmjölken och dagis, att bara äta light tror jag inte är bra. Vi blir visserligen tjockare och tjockare men jag tvivlar att det beror på vilken mjölk man dricker, snarare vad man äter mellan måltiderna. Sedan vet jag inte exakt vad mer som skiljer så det vågar jag inte uttrycka mig om.

Men för att något ska bli light, måste man väl byta ut någonting som är naturligt mot konstgjort?

Jesper sa...

Emma: Utan att ta ställning till din ståndpunkt skulle man kunna vända på argumentet "vill man gå ner i vikt, ät en mindre mängd och uteslut inte saker som kroppen behöver." och säga något i stil med "ge barn en större mängd mat, i stället för att ge dem fetare mat".

Jag säger inte att något av dessa är rätt, eller fel, men vill samtidigt peka på att det inte är helt lätt att välja sida i debatten, i alla fall inte praktiskt, i ett kök som krävs följa både livsmedelsverkets rekommendationer, stadsdelsförvaltningens miljöpolicy, föräldrars krav på rätt kost för sina barn och förskolechefens ekonomiansvar.

Vad man äter mellan måltiderna på en förskola är i princip ingenting. Man serverar normalt sett en liten frukt mellan frukost och lunch. Lunch är det stora lagqade målet mat och så kommer ett mellanmål på eftermiddagen. Möjligen förstärks detta med ytterligare en frykt precis innan barnet går hem, om det är kvar på förskolan länge.

Typ så.

Förresten - angående din fråga om hur man får ut fettet ur lättmjölk finns det lite info om det (och lite om stenålders/palestina/GI-mat) här. Kolla in det!

Dessi sa...

Har precis hittat hit! Ser ut som en trevlig blogg, lägger till dig bland mina bokmärken :)

Ang. Emmas kommentar behöver faktiskt inte kroppen kolhydrater för att fungera. Fett och protein innehåller däremot ett flertal olika "essentiella" ämnen, som kroppen inte kan bilda själv utan måste få med födan.

Emma sa...

Jesper: Känner att jag måste förtydliga mig litegrann. Det första jag skrev syftade inte till förskolan eller dagis, utan bara generellt sett. Självklart förstår jag att barnen där inte äter chips/godis etc. mellan målen. Tankarna i huvudet gick på ett annat sätt än jag fick ner det, det jag skrev om tjockare och tjockare tänkte jag på vuxna även om jag skrev det i samma stycke som jag nämnde förskolan, dåligt av mig. Men summan av kardemumman är i alla fall att jag inte gillar Annikas råd.

Sedan kan jag förstå att det inte alltid är lätt att laga maten då alla rekommenderar olika. Men av min erfarenhet, så är maten betydligt dåligare än vad jag sett dig skriva om. För det första så lagar du maten, vilket inte någon gör på mina brorsdöttrars förskola till exempel, och inte heller på den förskolan där min kompis jobbar. Nu är ju det i samma kommun så kanske finns det ett samband där. Problemet där är i alla fall att ingen verkar bry sig, maten består av halvfabrikat och är näringsfattig. Men nog om det, jag kommer bort från ämnet.

Dessi: Kroppen behöver inte kolhydrater? Skulle du kunna utveckla det lite? För som du märker är jag skeptisk så förklara gärna närmare.

Jesper sa...

Emma: Ok. Då hajar jag. Sorry. Jag missförstod ditt första inlägg. (Det är det här som är så underbart med bloggar, man får feedback och kommentarer av läsarna och sedan kan dessa komma med nya synpunkter och fördtydliganden om det blir fel. Kanon!)

Dessi: Inte behöver kolhydrater? En sådan generalisering tror jag kan vara rätt farlig för barn, rent generellt. I princip alla livsmedel innehåller visst mått av kolhydrater och en kropp i arbete behöver just kolhydrater för att kunna fortsätta fungera och/eller växa. Frågan är väl vilken sorts kolhydrater, hur kroppen tar upp dem och hur de förbränns?

Eller har jag missat något här? Återkom gärna med mer info, så vi alla kan lära oss något nytt här! Välkommen hit, förresten. Kul att se dig här!

Dessi sa...

Kolhydrater är till 99,9% bränsle, och kroppen kan gå på fettförbränning i stället.

Hjärnan kan dock inte gå på fettförbränning. Kroppen bildar istället ketonkroppar från fettet som hjärnan drivs med.

Detta är vad jag vet, och jag har inte blivit dummare av att snart ha ätit låg kolhydrat/hög fett-kost i 8 månader :)

emma sa...

Dessi: Men då handlar det alltså om viktnedgång? Och att kroppen förbränner fett när det inte finns kolhydrater att ta av. Jag tvekar inte alls att det fungerar för dig men viktnedgång handlar i slutändan om kcal in och ut. Du kan gå ner i vikt genom att till exempel äta hamburgare från McDonalds varje dag så länge kcal nivån är låg, men frågan är hur det påverkar kroppen näringsmässigt?

Att äta lågkolhydrat fattigt kan nog vara bra, särskilt om det handlar om att utesluta de "dåliga" kolhydraterna som för mycket socker, men jag vill nog inte öka intaget av fett haltig mat istället utan istället äta mer grönsaker och kanske protein.

Dessi sa...

Det finns studier som visar att man går ner mer i vikt på samma antal kcal från fett och protein än från kolhydrater :) Jag går själv ner i vikt genom att ligga på energibalans eller t.o.m energiöverskott just för att jag äter en kost som inte höjer blodsockernivån nämnvärt, och det finns det många andra som vittnar om.

Så att det bara är energi in och ut stämmer inte enligt mig, jag tror mer på insulinhypotesen som man kan läsa om i Gary Tabues bok "Good calories, bad calories" :)

Johanna Söderlund sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jesper sa...

Johanna: Tack för ditt inlägg, bland kommentarerna här. Kul att du hittade hit och tack för berömmet. Det känns som om du har betydligt bättre koll på det här än jag har, så tack för svaren till bl.a. Dessi och Emma.

Emma och Dessi: Hoppas att Johannas förklaringar gjorde det hela lite klarare. Kolla också in hennes blogg. Den är väldigt informativ.

Johanna Söderlund sa...

Emma och Dessi:
Annika Dahlqvist rekommenderar inte att barnen ska äta jättelite kolhydrater.

Det är olika för olika personer hur mycket kolhydrater som är hälsosamt, alla mår inte bra av väldigt lite kolhydrater.

Jag förespråkar lågkolhydrat högfett till dem som det passar, t.ex. diabetiker. Men inte till alla. Läs gärna mitt inlägg om: Vad gör en kosthållning bra.

Jesper:
Bra inlägg.
Precis som du skriver så finns inte laktas i komjölk, men det kan brytas ner på andra sätt - t.ex. jäsprocesser.

Jag blir jättesur på Ennart, han skriver ju väldigt mycket konstigt i den här artikeln - inte likt honom. Nu måste jag lägga till lite mer till mitt inlägg.

Jesper sa...

(Och ni som undrar - Johanna hade tidigare skrivit en kommentar som var snarlik den hon skrev efter mitt svar, som alltså var på hennes tidigare inlägg, som innehöll samma information som det senare... Ja ni hajar. Det är alltså samma info, även om ordningen på hennes och min kommentar känns lite bakvänd: Jag tackar ju för en kommentar hon inte skrivit än!) :-)

Hängde alla med nu?! :-)

Jessika sa...

Jag tar ett immunmodulerande läkemedel som ska förhindra en svår autoimmunt syndrom. Jag har på läkares inrådan helt valt bort opastöriserad mjölk, från råmjölk till franska dessertostar även om det senare svider rejält. Risken för att jag skulle bli sjuk av opastöriserad mjölk har inte mätts i statistiska termer, sjukdomen är ovanlig men jag vet att det är många, kanske inte här i Sverige utan mer utomlands som också har ett nedsatt immunförsvar som undviker råa ägg och andra opastöriserade varor.

Jag är vidare naturligt laktosintolerande. Min laktasproduktion avtog min stigande ålder, precis som den gjorde hos min mer sydeuropeiska far och min syster.

För egen del tyckte jag att Ennarts artikel var puckad och att Lisas hade bra mycket mer att bidra med. Är man vid normal hälsa kan man välja själv. Jag skulle inte välja opastöriserade produkter även om jag hade den möjligheten annat än den enstaka ostbiten eventuellt. Faktum är att maten i Sverige är av så god kvalitet att opastöriserad mjölk inte skulle bidra till att göra maten ÄNNU nyttigare, kanske i ett kortare perspektiv men knappast i ett längre.

Jesper sa...

Jessika: Intressanta synpunkter.

Anonym sa...

I lättmjölken tillsäts konstgjord A-vitamin. Sök på lättmjölk, beskörhet och A-vitamin så får du se. Viss är det skadligt med lättmjölk!