Bring it on!

Vissa dagar är det lite körigare på jobbet. Det behövs liksom inte så mycket för att ens mentala tågordning för dagen tämligen snabbt skall spåra ur och i stället för att gå på räls förvandlas till en en riktigt stor hög tågskrot i den oundvikliga kraschen...

Inte sällan är just mina sådana dagar tisdagar. När det kommer varor behöver det bara vara så att de inte kommer på utsatt tid eller att jag måste ringa tillbaka till kundtjänst och tjafsa om leveranser som inte kommit (eller någon annans grejer som levererats till mig) för att hela schemat för dagen skall vara förskjutet, och det behövs oftast inte mer än några minuter i förskjutning för att det skall betyda "ingen rast" eller "dåligt humör" efter lunchen.

Idag har varit en sådan dag. Menigo kom sent med varorna (ungefär 15 minuter före jag skulle servera lunchen. Lunchen som var ärtsoppa, något som i och för sig inte tar så lång tid att preppa (häll över de svällda ärtorna i kantiner, sätt i kokeri eller i ugn tills det kokat ihop), men det tar just tid att koka ihop. Brödet jag skulle baka av kom in i ugnen vid typ fem i dags att servera...

Därför känns det extra skönt när man ändå klarar av dagen. När man ändå får ihop allt. När man - mot oddsen - "segrar" och överlever den där tågolyckan. Det är sådant som får en att växa. Att att känna sig oövervinnerlig. Att skriva en bloggpost kallad "Bring it on!"