Att jobba med tjejer...

Jo, jag jobbar ju med tjejer. Alltså - alla mina kollegor är tjejer. Det märks. Jag var till urmakaren här i vårt lokala centrum i lördags och fixade till en klocka som jag inte haft på mig på ett tag. Jag jobbar alltid utan klocka på mig (och de senaste månaderna har jag inte kunnat ha någon på mig alls, för att jag inte har sett visarna) p.g.a. hygienskäl, men så - igår - tog jag klockan på mig under rasten i personalrummet.

Jag hann nästan sätta mig. Så:

"Oj - har du klocka på dig!"
"Vilken snygg klocka... Jag har aldrig sett dig ha klocka förr..."
"Schysst ur..."

INGEN kille jag känner skulle ha lagt märke till att jag hade den på mig, om man inte frågat mig vad klockan var...

En f.d. kollega kom förresten hem till sin fru som undrar: "Nå... vad tycker du?" Kollegan hajar att någonting är förändrat och börjar kolla sig omkring tills han till slut säger: "Jo - de nya gardinerna i köket är jättefina!", glad över att ha knäckt koden. Det blev att sova på soffan, för den som inte märkt att frugan klippt håret med sisådär 20 centimeter och färgat om det.

Så är det att jobba med killar!