tisdag, februari 12, 2008

Hur saker skall smaka...

Läser, några gånger i veckan, bloggarna på Taffel. Följer egentligen nästan bara Gittos och Lisas bloggar, men har under de senaste veckorna fått upp ögonen för den fina Kort om Gott.

Härom dagen skrev Isobel ett bra inlägg som en kommentar till DNs (och Mats Holmbergs) "Smakduellen" och då kanske fämst den senaste duellen med baguetter.

Jag gillar Mats Holmberg. Jag gillar smakduellen. Jag kan - i och för sig - tycka att den ibland känns lite velig (kolla t.ex. in texten om hummer) när han inte kommer fram till något riktigt resultat utan "Ja - alla får ju göra som de vill..." Jag blir irriterad över att man gör ett test och sedan inte vill komma fram till något resultat. Man läser ju för att man liksom är intresserad av att antingen få vägledning, eller för att i alla fall få reda på vad skribenten tycker i frågan men på det hela taget är greppet kul och karln kan skriva.

Men så kom då Isobels blogginlägg och en fråga hon ställer är - utan att kanske skriva det i samma ordalag som jag - "Vem är Mats Holmberg att hålla en smakduell? Karln har ju FEL på vad som är 'rätt' respektive 'fel' smak!". Hon drar en analogi kring Holmbergs analys av de olika baguetterna och kommer fram till konklusionen att Holmberg förmodligen är en sådan människa som gillar pulvermos bättre än potatismos för att han inte känner igen 'rätt' smak.

Jag vet inte hur jag skall förhålla mig till sådant här. Jag ställs - om man så vill - inför en inre smakduell. För å ena sidan: Visst finns det ett inslag av skäms-mat kring mat man gillar fastän det är 'fel'. Jag kan tycka att det är lite snobbigt att hacka på folk för att de föredrar sina baguetter med skorpa och fluffiga inuti, i stället för sega och doftande av surdeg. Båda produkterna finns ju där för att de har en marknad, och världen har liksom blivit ett snäpp bättre JUST för att vi kan välja vad vi vill äta.

Å andra sidan - hemska tanke - tänk om Pulvermos faktiskt kommer att bli 'rätt'?

2 kommentarer:

landonius sa...

Att överhuvudtaget prata om rätt eller fel smak tycker jag är ganska fånigt egentligen.I den globaliserade värld vi lever i blir maträtter vi kom i kontakt med som original, tolkade och omtolkade gång på gång, och är inte det som är den egentliga nytta med att söka föda? Hemma hos oss gick en rolig historia om "mammas köttbullar":
De nygifta paret har flyttat till eget, och frun stod för matlagningen. Varje dag kom hon upp med nylagade räter varpå mannen sa: jättegott, men den smakar inte som min mammas! Efter bett tag i sin förtvivlan gick över till granen att få råd, under tide bränndes maten vid.Hon tänkte:det kommer ändå inte dyga så han får det som det är.Mannen åt med välbehag, och utbrister: äntligen som min mammas!

Lisa sa...

Fast grejen är ju att Holmberg genomgående agerar domare och försöker vara objektiv. Hela hans artiklar är ju helt bisara som hyllningen till Zeta (passar i en blogg men inte i en tidning). Jag tycker inte om det just därför att han försöker låtsas vara obejktiv i stället för att säga rakt upp och ner: Jag tycker!

Sen är det ju bisarrt att nästan inga kan smaka skilland på hantverk och massproducerat.

Jag läser hellre krubb än smakduelen. Kram!