Nu har jag - på de senaste dagarna - blivit länkad av en massa bloggar som normalt inte skriver jättemycket om mat:
Bland andra skriver Anna Troberg - The blogger formarly known as Rosetta Sten - om att hon vill se fler pirater i förlagsvärlden. Även om jag inte är helt med på allt hon skriver (jag fattar nästan ingenting av förlagsbranchen) har hon tagit upp mitt släppande av Mums digitalt för gratis nedladdning som ett exempel på just sådan piracy. Själv hade hon också släppt sin bok - Chefer från helvetet - för gratis nedladdning.
Igår släppte så Mackan Andersson och förlaget Tro och Tänk Mackans bokUr Mörkret för digital läsning. Gratis.
Jag säger inte att det här nödvändigtvis är vägen att gå, men för mig har det funkat väldigt bra. Sedan jag släppte Mums öppet har den laddats ned i några hundra exemplar. Av dessa "några hundra" läsare har några redan bestämt sig för att de vill ha boken i pappersformat. Jag antar att det helt enkelt är för bökigt att ta med sig datorn in i köket. Dessutom fungerar Mums bättre som grytunderlägg än de flesta datorer! :-)
Det är inte i ett storhjärtat inslag av välvilja jag gör det här. Jag är ingen hjälte. Jag vill bara tjäna pengar på mitt verk. Och mer läsare ger mer deg. Simple as that.
Men av någon anledning fick den här handlingen någon slags symbolvärde. Jag har blivit kallad "Linus Thorvalds för kockar" och allt möjligt tramsigt. Det är inte sant, om än smickrande. Men jag ville bara sälja fler böcker. Och det gör jag. Mission accomplished, mat i luckan, bongen rives, vidare på nästa osv.
Givetvis finns det också folk som varit mycket arga och velat prata allvar med mig om upphovsrätt. Bl.a. i kommentarerna till Mackans blogginlägg den 8:e maj. En del vill ha en starkare upphovsrätt och inte minst på recept. Jag själv tror att det bara skulla leda fram till hemlighetsmakeri och vara direkt kontraproduktivt för branchen. Vi inspireras alla av varandra. Tidigare recept blir "common knowledge" och vi ändrar, utvecklar och gör våra egna varianter. Det är sunt. Det är så det skall vara. Allt annat är - förutom beige och tråkigt - bara dumt.
Bland kommentarer på en annan blog om samma ämne citerades följande:
"People will not do things for free. It defies human nature to paint a picture or do a statue and just give it away. There might be a few people like that, but they probably dont eat very well."
- Dan Glickman, CEO för The Motion Picture Association of America (MPAA)
Och för att avsluta det här långa, väldigt teoretiska inlägget:
"Det gör jag visst". Jag äter förmodligen bättre än Dan Glickman. Varje dag. Att släppa min bok för fri nedladdning verkar analogt med att bilhandlare låter folk köra en provtur med bilen innan de bestämmer sig. Eller att ge öppet köp i en butik. "Try it before you buy it", liksom.
Och köp nu min bok! :-)
5 kommentarer:
Och jag vidhåller att på det stora hela så är matlagningen om det nu inte är ferran adria, inte som att återuppfinna hjulet om och om igen. Matlagning är hemskt trevligt, oerhört roligt och jag tror att man vinner mer på att dela med sig än att låsa in sina recept.
Jag år en god kycklingrätt och frågade hur de hade marinerat den. "Kocken DELAR ALDRIG med sig sina knep". Nähä, och så strök jag cateringfirman från min lista. Sedan återskapade jag receptet ändå. Jag vet inte vad man vinner på att vara vakthund.
Jessika: Exactly my point.
Det är rätt intressant att citatet påstår att ingen vill göra något gratis.
Hela internet är ju rörande exempel på att människor går tillsammans för att skapa ett mer "common good".
Wikipedia, Firefox, Linux - alla open source program.
Vi skapar något - bjuder in andra att delta, och tillsammans bygger vi något bra.
utan att ta betalt.
Ja, eller hittar i alla fall andra affärsmodeller än monopolism. Typ.
Jag har varit med om att få en grej stulen, eller idén. Och jag blev rätt jävla mulen. Hade hon skrivit att JAG var upphovsmakaren hade jag inte blivit så sur men det var JAG som hade gjort den och kommit på idén likaväl. Så det var liksom det minsta man kunde begära, att bli erkänd för vad man har gjort. Så det gör jag alltid. Det är den och den som har gjort det här och sedan har jag gjort förändringar.
Skicka en kommentar