söndag, maj 11, 2008

Lax med västerbottenost

Västerbotten är verkligen bästerbotten! Idag har jag åkt fram och tillbaka till och från Linköping, där jag varit för att snabbt fira min farmor, som fyller 87 år i morgon (Jamåhonleva, jamåhonleva!). Körde bilen gjorde far och med på resan följde också mor. Min mor. Kockan. Jag har skrivit det förr och kommer säkert ha skäl att skriva det igen, men min mamma är fantastisk på att laga mat. Hon kan laga nästan vad som helst och göra det riktigt, riktigt bra. Dessutom har hon, för mig, varit en oändlig källa att ösa ur vad det gäller vetande, men också inspiration i mitt eget kök och det är ingen tillfällighet att jag dedikerade min bok - "Mums!" till just henne.

Nåväl. Vad har det med lax och västerbottenost att göra, jo, för Mor hade tagit med sig en påse "godsaker" till farmor, som skulle laga till där. Lax, västerbottenost, medeltorr sherry, creme fraiche, sockerärtor, röd lök, lite dill, olja, vinäger osv.

Eftersom en diskussion i bakvattnet av Mackans blogginlägg ang. upphovsrätt härom dagen har blossat upp tänker jag inte hävda att det här receptet är mitt, utan ära den som äras bör - Mamma - och bara berätta, väldigt skissartat - hur mamma gör världens godaste lax med västerbottenost: Jag kan därför inte hållas ansvarig för hur mönsterskydd eller upphovsrätt verkligen är tillämpbart på det här blogginlägget, men OM någon av Er där ute skulle få för sig att använda det här liilla receptet tänker i alla fall inte JAG stämma Er. (Och jag tror inte att mamma heller skulle bli upprörd). :-)

Hon tar bitar av laxfilet och har på lite salt och peppar och lägger så på ett täcke med riven västerbottenost i en ugnsfast form och in med den i ugnen (kanske 200? i typ 20 minuter? Vad vet jag? Jag gissar, men så skulle JAG ha gjort...)

Under tiden som laxen går i ugnen tar hon en dl sherry (medeltorr) till en grönsaksbuljongtärning till 2 dl creme fraiche och kokar ihop till god sås. Möjligen saltas och peppras såsen lite? Precis innan servering klipper hon i alla fall i lite fin dill i såsen.

Till detta serveras pressad potatis.

Och idag: En liten "ljum sallad" på snabbt blanchade sockerärtor (1 minut i sjudande vatten?) och rödlök, som sedan täcktes med en liten vinegrätt (olivolja, vit balsamvinäger, salt och peppar?) och så en liten citronskiva som garnityr till.

Och den här maten kvalar LUGNT in på "en av mina favoriter just nu".

8 kommentarer:

KarinW sa...

Blir till att skaffa sherry nu du!

Mamma sa...

Tack älskade Jesper för alla positiva tillmälen! Vill bara förtydliga såsreceptet. Koka ihop (för 2 personer) 1 dl halvtorr sherry med 1 grönsaksbuljongtärning tills det återstår ungefär hälften av vätskan. Sedan tillsätter du 2 dl creme fraiche och kokar ytterligae några minuter och sist i med dillen. Ingen peppar eller salt behövs, det blir gott ändå. Kan gärna fördugglas eller mångfaldigas. Det brukar gå åt mycket av såsen till den pressade potatisen.......

Jesper sa...

Mamma: tack för klargörandet. Och med tillägget: "Det går också åt rätt mycket sås rent generellt, för den är så god!" :-)

KarinW: Det tycker jag att du skall göra!Det blir helt enkelt inte mycket godare än så här!

emma sa...

Nu kommer jag väl låta som en besserwisser och tråkmåns men ang. upphovsrätt så är vb ost med lax inte ett så nytt påfund. Finns många som gör det. Har bland annat praktiserat på ett hotell där de serverade de som konferenslunch. Men såsen hade jag aldrig hört talas om, kan tänka mig att det är gott till!

/Emma (a.k.a utflugen västerbottning)

Jesper sa...

Emma: Just det - jag vet att det finns flera recept på det, och just poängen att det inte går att avgöra vem som kommit på ett recept, vad som är inspirerat, eller vidareutvecklat av vem eller vad osv gör att det är dumt att tro på någon slags upphovsrätt vad det gäller just recept.

Det här är en poäng som jag framhållit i diskussionen på Mackans blogg, under helgen.

Det hela var ett försök att göra mig lustig över de människor som tycker att upphovsrätten vad det gäller recept bör utvecklas...

Kolla gärna in mackans blog, så ser du lite hur det har diskuterats...

MVH

/J

emma sa...

Ah, sorry, fattade inte att du var sarkastisk/lustig.

Jessika sa...

Precis som Emma och trots sarkasmen så vill jag också säga att matlagning har väl aldrig, om man nu inte håller på med molekylär matlagning och häller i geleringspulver enligt han Ferran i Spanien, men matlagning har i stort sett aldrig handlat om att uppfinna hjulet. Bra matlagning är tolkningar, omtolkningar, bra kunnande, bra råvaror, etc. Hur mycket upphovsrätt ryms i vad som gjorts många gånger? Att återge recept får mig sällan att tänka jaha, det var det. Det kan få mig att bli såpass inspirerad att jag går ut och skaffar kokboken ifråga. Och upphovsrätt etc., det finns regler och kutym, man anger källa, man kopierar inte recept rakt av utan att ange källa. Så gör jag. I några fall har jag de facto frågat författaren som då har blivit smickrad. Nämen jaha, oj nämen gör det.
Jag är också recepthoppare, kan aldrig håla mig till ett recept.
Är någon mycket mån om sin rätt till copyright så får man respektera det men min synpunkt är än dock att matlagning liksom mycket annat inte kan omges av staket. Om man nu inte gör små gelebollar som man ska tända eld på i viktlös miljö och som då kommer att förvandlas till små rosor ;) ;)

Jesper sa...

Jessika: Nej, det är ju så... Precis som du skriver, att kokkonst handlar mest om att anpassa, göra om, inympa och utveckla egna idéer med redan gammal kunskap.

Typ.