tisdag, november 10, 2009

Jo - bloggen - vi måste snacka...

Tjena, gänget. Känner att vi måste snacka lite. Känner att jag borde lämna något slags livstecken.

För det är ju sådär. Ibland är man jätteinspirerad och har lätt för att laga mat, har lätt för att hitta ord och kan skriva något om nästan vad som helst. Man ser nya vinklar och kan tillochmed svänga ihop något om fotboll i en matblogg bara för man är så inspirerad.

Och ibland får man inte ur sig något alls, fastän man borde ha alla möjligheter. Som nu. Och det är inte Ert fel. Ni är bra. "Det är inte Ni - det är jag", som det brukar heta.

Så jag bara konstaterar i några korta meningar vad som skulle kunna ha blivit något slags olika blogginlägg och så går vi vidare - är det ok, gänget?

Jag var hemma hos mamma och pappa i fredags. Det är i sig inget konstigt eller speciellt ovanligt. Vi bor bara några kilometer från varann så vi träffas säkert ungefär en gång i veckan. Oftast hörs vi av varje dag, på telefon och så. Men i fredags var jag alltså där och åt. Frk R. var ute med några kompisar från jobbet, så jag tog tillfället i akt att i stället njuta av en (faktiskt flera) god(a) köttbit(ar). Rotsaksgratäng. Vitlökssmör. Sallad med vitbalsamvinägerkaramell. Gott. Och som alltid skönt att vara hemma hos mamma och pappa en stund.

Helgen i övrigt har i alla fall tillbringats hos Frk R. På lördagen var vi på matmässan "det goda köket" i Älvsjö. Kul och trevligt och väldigt gott. Vi smakade på ostar, korvar, lite rökta fiskar, skojiga bröd, knäckebröd på surdeg, något smör, sylter och marmelader och vad det nu var. Och vin, förstås. Vi hittade ett par vi säkert kommer att köpa på systemet vad det lider, men just nu kommer jag inte ihåg vad något av de hette. Och jo - vi blev vinkade till av bl.a Mattias Dahlberg och Måns Falk. Bara en sådan sak!

Lördagens middag avnjöts på Pizza Hut och det här är faktiskt något jag tänkt skriva ett ganska långt och målande blogginlägg om, men jag lade ned det. Låt oss bara säga att grundidén bakom ett sådant inlägg har att göra med hur olika män och kvinnor kan tänkas se på en situation. Som att en servitör svärmar kring bordet, ställer sig med ryggen mot killen och flera gånger gör sig besvär om att "se till att vi har allt - och tveka inte att fråga om du vill ha mer vatten till vinet" och liknande. Tjejen skulle här t.ex. tycka att det gällde god service och bli lite imponerad av hur mån servitören är om att hon ska må bra. Killen skulle möjligen ana andra motiv. Möjligen för att man själv - liksom servitören - är kille. Och också tycker att ens sällskap är den snyggaste tjejen i lokalen, i stan eller i världen.

Vårt förhållande har också överlevt första rundan på IKEA. Ni som känner mig vet vad jag tycker om IKEA. Inte om grejerna, för de gillar jag verkligen, men att gå runt på IKEA är... inte.min.grej.

Så - bloggen - nu har jag fått snacka av mig lite. Och nu har jag i alla fall fått ur mig några meningar om vad som händer i mitt liv. Så vad tycker du? Nu lämnar vi helgen bakom oss, va? Och går vidare? Så ska jag försöka komma på något inspirerat att skriva om så länge. Och om du har några tips kan du väl höra av dig?

Ha det så bra så länge, så hörs vi.
Kram.
Din //Jesper

3 kommentarer:

Carin sa...

Grattis till IKEA-segern, Jesper!
Du tror inte att du skulle kunna svischa ihop ett recept på färsk val åt en villrådig CayakCarin ;-)?

Åsa sa...

Jag måste faktiskt bara göra ett litet inlägg här, bara för att tydliggöra att servitören på Pizza Hut var väldigt trevlig och hade en god service.
Vad du är gullig som tycker jag är världens snyggaste i hela världen `=)

FamiljenFriluft sa...

Carin: Har du val hemma? Hur svischigt behöver du det?

Åsa: Tack för ditt stöd. :-D