tisdag, november 17, 2009
Lillkillen och pappan lagar mexikanskt
Så - Lillkillen är 1 år och 5 månader. Det är hög tid att börja sleva lite i köket... Som idag. Bestämde mig för att göra mat som vi båda kunde röra i och fixa med, för att bägge skulle känna sig involverade. Stekte lite köttfärs, som jag kryddade med chili, paprikapulver och spiskummin och sedan gjorde Lillkillen och jag en färsk salsa (av krossade tomater, hackad gul lök, vitlök, lite thai-chilisås och lite mer spiskummin) och guacamole (avokado, vitlök, olivolja, limesaft - och i mitt eget fall, lite creme fraiche. Lillkillen tål inte mjölkprotein, så han fick en lite grynigare, grövre, mer lantlig variant).
Jag var orolig först, att salsan skulle ha blivit för stark, men Lillkillen försäkrade mig om att han tänkte äta den. Så plockade jag fram majs och lade fram en sked så att han kunde välja om han ville skrapa upp majsen med sina nacho-chips, eller om han ville använda skeden. Lillkillen t ngra majskorn, dippade glatt sina chips och började sedan snabbt sleva i sig av salsan, direkt ur skålen, med skeden. Jag skrattade gott och försökte visa hur han skulle dippa, men han blev mycket upprörd och visade sedan hur man EGENTLIGEN ska äta färsk salsa!
Just goes to show att det - alltid - finns flera saker att göra saker och ting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det fotot på lillkillen gör mig lycklig. Barn är enastående varelser.
Vilken liten underbar söting! Jag tänkte försöka lära mina systersöner att laga mat, men de är lite äldre förstås, 8 och 12!
Hälsar fröken Dill
Karin: Jepp. Och mina är givetvis mest fantastiska. :-)
Fröken Dill: Jämt när någon skriver eller säger att mina barn är söta brukar jag skylla på deras mor. Men tack. Och det är nog bra att försöka laga mat barn. Själv gör jag det med bägge mina. Och framförallt tycker JAG att det är roligt. Ja, barnen också, men jag gör det alltså för att jag gillar att umgås med dem i köket, se dem röra och veva och druttla med oljor och vinägrar och grejer... Och så kan jag inget annat att dela med mig av till dem. Att vara kock är helt enkelt mitt sätt att vara pappa. Men det är fantastiskt.
Riktigt söt bild & berättelse! Glömmer aldrig när jag var barnflicka och ungen blandade sina fiskbullar i dillsås, mos och ärtor med julmusten ur pipmuggen
(läsk till lunch var ett undantag) det såg ut som spya men han slevade i sig röran glatt och drack upp det sista ur skålen!
Prova mina minitacos, en riktig barnfavorit!
http://foodmob.blogspot.com/2008/12/barnkalas.html
Kristin: Tack för tipset.
Varsågod!!!
Skicka en kommentar