Ok. Eftersom jag fått bl.a. en kommentar om skolmat på andra skolor efter att ha skrivit lite om käket på Grantomta (Kalops i fredags, förresten, för Er som mailat och frågat - tack och de gillade den!). Här kommer mitt brandtal mot skräpmat:
Folket i Sverige blir i alla undersökningar fetare och fetare. Fetma har gått från att ha varit ett litet samhällsproblem tillskrivet folk med dålig karaktär till en folksjukdom av epidemiska former. Orsakerna är givetvis fler än de orsaker jag tänker ta upp, men kolla här på några helt solklara samband mellan orsak och verkan.
1) Vi rör oss mindre. För tio år sedan, eller 15, kostade en mobiltelefon ungefär en genomsnittlig månadslön att köpa in, var något mindre än en genomsnittlig byggsten och vägde... . . något mindre än en genomsnittlig byggsten. Folk var hänvisade till att faktiskt antingen A) ringa per landlinje till folk och bestämma träff någonstans om man skulle träffas, eller B) GÅ dit man skulle. Man ringde INTE - som tanten i mjölkdisken härom dagen - hem och frågade om man skulle ta en eller två liter mjölk. Man tog antingen två liter mjölk och bar mer, eller tog en liter och gick två gånger om det inte räckte. Inte för att våran mobiltelefoni är en STOR bov i dramat, men hela den tekniska utvecklingen, med bredband i hemmen, större TV-utbud till alla etc. har gemensamt gjort att vi faktiskt rör oss mindre. Flera tidigare fysiskt krävande jobb har helt ersatts av maskiner eller har "processoptimerats" bort.
2) Vi äter mer. När jag, som ett led i någon slags förberedelse för portionering på en lunchrestaurang för några år sedan fick "portionsreglerna" pratade man om att runt 100g kött var "en portion". På många grillbaarer är nu 90g-hamburgaren den minst man har. 150g är standard. 200 är någon slags "mellanburgare". För den som är hungrig är det möjligt att få en dubbel 250g-burgare. Jag skriver det igen. 500g. Köttfärs.
3) Vi äter mer ute på restaurang. För tio år sedan åt vi , enligt SCB ute ungefär en gång i veckan, om vi var i åldern 25-35 år. Idag är den siffran uppe i 4 gånger i veckan. Lägg därtill alla luncher som inmundigas ute.
4) Mycket av den mat vi äter på restaurang inmundigas på snabbmatsrestauranger.
Och nu kommer det:
VARFÖR vill du äta på snabbmatsrestaurang? Ärligt?! OM man är hungrig, och vill äta något snabbt - varför smälla i sig en Big Mac och Co? Det är inte gott, alla vet att det är livsfarligt, och det är inte billigt. "Det går snabbt" svarar en del, men har du någonsin upplevt att "två minuter" på McDonalds är två minuter enligt någon slags vanlig, juliansk kalender? Nej, inte jag heller.
Som småarnsförälder ser jag att t.ex. "gyllene bågarna" löser en del problem för mig. 1) Man får ganska billig mat och 2) det går hyffsat fort att få den, MEN det främsta argumentet FÖR "donken" är ju att den finns överallt?
Det FINNS alternativ, men som är mer lokala: Ditt lokala sushi-hak. De säljer säkert redan färdigpaketerad sushi (vår lunch-sushi -låda säljer 8 bitar för 49 spänn - d.v.s. samma pris som för en Big Mac och Co, fast nyttigare. Och godare.)De har kanske yakitori eller yakiniku som lunchspecial också? Billigt och gott. Och du BEHÖVER inte rå fisk.
Eller ta din kvarterslibanes. Flera av dessa har hela brickor med Meze för typ 59 spänn. Jämt. Det går lika snabbt som donken, MEN du får i dig från ALLA delar av kostcirkeln och grejerna är tillagat. På riktigt. Från scratch.
Eller - för att äta RIKTIGT snabbt och billigt:
Jag brukar köpa en burk sill ibland. Skära ned några skivor av dagens kokta potatis på en knäckemacka och lägga sillen ovanpå. Det tar ungefär 12 sekunder och kostar mindre än en femma i råvaror.
Enligt den gamla "du är vad du förtär" - tänk nu efter: Vad äter du helst? En flottstekt grå massa av nedmalda hovar, mular och stycken av osäljbar flankbiff, inklämd i en franskbrödbulle med vissen isbergssallad, tomater, ketchup (motsvarande 5 sockerbitar) dressing (3 sockerbitar till) och ätticksgurka, pommes frites (vet du hur färsk oljan är i fritöserna? Låt oss bara säga att olja är dyrt i förhållande till produktionen av pommes och så kan du dra dina egna slutsater...) och till sist en läsk som antingen innehåller 8 cokerbitar till eller - ännu värre - aspartam, ett ämne som funkar jättebra som kemiskt stridsmedel mot folk man vill skall få tarmproblem eller akut njursvikt.
ELLER
Min sillsmörgås?
Jag vet. Jag har också socker. I inläggningslagen.
Det FINNS alternativ.till din burgare. Livet är för kort för att äta mäcklig mat utan själ, utan kvalitet och utan något som helst mervärde i form av service eller smakupplevelse. Grejen är bara att hela det här resonemanget är teoretiskt. För empiri säger att du i alla fall kommer att köpa en hamburgare i morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar