Har idag noterat - inte helt utan överraskning - att ungarna, igen, föll för en gammal fransk klassiker (sist var det ju min sydranska klöttgryta som de åt så det var så renrakat i alla formar och kantiner att det inte fanns kvar en endaste liten skvätt), polet al'orange, den folkligare varianten på canard a'lorange. Kyckling med apelsinsås. Jag hade fått tag på bra billiga kycklingbröst som jag ugnsstekte i en liten örtolja med persilja, basilika och en inte så liten denl av den timjan som jag fick i present av CayakCarin, som - likt andra timjan jag odlat, växer som ogräs, bara den får vatten då och då och står i fönstret.
Nåväl. Örtbakad kyckling alltså, och så apelsinsås på sisådär 20 apelsiner, lite apelsinzest, juice och så i med en kvätt vitvinsvinäger, lite vitpeppar och ett par lagerblad. Koka ihop. I med sky från kycklingen och gärna lite kycklingfond. Red av när det börjar smaka smaskens.
Serverade ris till. Jag vet - det är enkel matlagning, men god mat behöver varke ta lång tid eller vara tillkrånglat.
Det gjorde att jag fick lite tid över på eftermiddagne, vilket ägnades åt att - föga överraskande det heller - göra müsli. OJ, vad de äter min müsli. Jag funerar på om jag skall göra riktigt mycket, hälla upp på påsar och börja sälja till föräldrarna?! :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
En av mina ungar går på en International school. Man förväntar sig en del då av maten.
Men icke.
Den kommer varmhållen om morgonen i små transportcontainers. Sedan äts maten isitandes vid skolbänken i klassrummet.
Förra veckans meny fick min sjuåring att reagera:
-Pappa är det inte underligt. Nu i veckan fick vi skräpmat tre dagar i rad . Kebab på måndag, Hamburgare på isdag och varm korv med bröd på onsdag.
Himmel och helvete, jag ska ta mitt barn ur den skolan till hösten, Basta . man skulle ha det som ungarna hos Krubb!
Sonen gick i en skola och fick kall, skinnig potatis till lunchen. Så började han gymnasiet och fick nybakat bröd, salladsbuffé och alltid ett vegetariskt alternativ. Behöver jag säga att det uppskattades? Andra sonen kallade snabbmat för fattigmat när han var liten... Vi försökte förklara att snabbmat var betydligt dyrare...nu i efterhand undrar jag om han var smartare än vi...fattigmat - fattigt på nyttigheter
Mmm. De här kommentarerna har idag fått mig att författa ett brandtal för vettig "snabbmat".
Om vi tror att vi är vad vi förtär - varför inte försöka föda upp den kommande generationen med mat som är tillagad med kärlek? De mår liksom inte SÄMRE av det, eller hur?
Tack för Era fina kommentarer!
Mat till barn är verkligen en fråga som berör mig.
Skicka en kommentar