Öppet brev till Linda Skugge

Jag tänkte ett tag på vad jag skulle ha för rubrik på den här posten, och ville egentligen kalla den:

Att tänka nya tankar om gamla föreställningar

Men hela grejen är ju att det ÄR ett öppet "brev" till Linda Skugge. Jag hoppas att hon kommer att läsa det. Jag har inte hennes e-postadress och på de bloggar som jag hittat måste man vara någon slags medlem (och på bloggen på expressen är det något fel med medlemsregeistreringen) så jag har inte kunnat kommentera vad hon skrivit i hennes egna bloggar. Anyways.

Tack Linda. På riktigt.

Jag skrev, för några veckor sedan, ett inlägg här på bloggen om din matblogg där jag ondgjorde mig över saker som jag tyckte att man som matbloggare skall ha på sin blogg.

Utan att rapa mer om det förflutna kan man väl säga att jag började tänka ett steg längre, när alla reaktionerna på krubb kom. Vem är jag att liksom berätta hur andra skall blogga? Bara för att jag vet hur jag vill ha det betyder det ju liksom inte att det är rätt?

Jag fick bokstavligen hundratals mail och kommentarer till bloggposterna här, under några dagar, och väldigt, väldigt många tyckte att din stil att blogga var jättebra. Att det inte alls behövdes vara långa omständliga beskrivningar eller detaljerade recept på en matblogg för att vara intressant. Det fick mig att tänka till.

Det är bra att det finns matbloggar som din. De har - bevisligen - en enorm läsekrets. Mångt mycket större än Krubbs. Jag tror att det dels har att göra med att du som person och skribent givetvis är mer intressant än lilla jag, men också givetvis på vad jag snabbt diskuterade med Anne i hennes intervju - att alla bloggar har sin egen läsekrets, och att det är viktigt med ett brett udbud. Din matblogg är... .. . annorlunda. Jag inser emellertid att jag inte är, eller ens någonsin har varit tänkt att vara "i mitten" av den läsekrets du vänder dig till. Det du gör, gör du bra.

Vidare dök det i diskussionen upp flera mammor som hade kommentarer om Krubb och hur min blogg kunde göras bättre - något som givetvis inte hade hänt om du inte länkat hit. Tack för det. Det fick mig att tänka på mitt eget föräldraskap ur ett annat perspektiv och kanske också i relation till min egen mammas. Saker som "vad är viktigt för mig och mitt barn" ställdes på sin spets när frågan om huruvida man har tid att smaka av såser när man har småbarn dök upp. Jag har den största respekt och förståelse för folk som vill satsa annan tid på sina barn än att stå i köket. I min familj har det bara varit så naturligt att liksom umgås i köket att jag inte tänkte tanken att andra inte har det så.

Till sist vill jag ge dig, vad vi i Orminge skulle kalla "fett med kredd" för att du faktiskt, som jag tycker det, har ryckt upp matbloggen på mama. Du har blivit mer "personlig" i dina kommentarer och mer utvecklad i dina beskrivningar, något jag ville åt i mitt ursprungliga inlägg. Dina postningar från den 14:e var jättebra!

Jag har också noterat att du blivit bättre på att skriva ut källan till saxade recept. Kanon.

Jag inser att det är förmätet att tro att jag har haft något att göra med det, men du skall veta att jag i alla fall iakttagit förändringarna och blivit glatt överraskad över hur mycket bättre bloggen blivit på bara någon vecka.

Så... Keep up the good work.

Jag skrev förresten till Mama, som du föreslog, till deras webredaktör, men har inte fått något svar. Jag antar att de får rätt många förslag på bloggerier och att jag helt enkelt hamnade i en binär paperskorg någonstans. Jag vet inte hur din deal med mama ser ut, men ifall du skulle vilja får du givetvis gästblogga på Krubb, om du vill.


MVH

/Jesper Värn

Ps. Såg att du länkade tillbaka hit, när du fått patéreceptet. Kul. Och tack för all hjälp. Ds.

länkad

Pps. Jo, just det. Jag har ju min kommentarfunktion påslagen, så om du vill får du gärna kommentera det här brevet här, ifall du läser det. Ds