torsdag, mars 12, 2009

Inspiration och lingon

Ibland har man ingen inspiration alls. Ibland kommer den från lite oväntat håll. Som nu. Igår var en rätt annorlunda dag.

Jag hade bestämt mig för att servera "köttbullar" på jubbet. Köttbullar är en rätt oinspirerad maträtt, egentligen. Då jag inte har tid att trilla och pannsteka köttbullar till 200 personer (eller har möjlighet att varmhålla dem under tiden) och det är riktigt tungt att snurra och slänga med ett stekbord brukar jag fuska, och köpa färdiga (!) djupfrysta (!) köttbullar. Jo - faktiskt. Men så brukar jag då också se till att göra något annat "riktigt arbetat" tillbehör. Pressgurka, t.ex. Eller som igår - rårörda lingon.

Det blev - som vanligt, kanske man skall säga, rätt populärt. Så, efter jobbet, åkte jag hem till bloggkompisen Kinna för att bl.a. snacka lite om hennes föräldrars gård (med restaurang) - Klefstad - i östergötland. Det hela var mycket mysigt. Ungefär som man kan förvänta sig att ett besök hos en som skrivit en bok som heter "I mormors berså" skall vara. Gott kaffebröd, ett samtal med många skratt och roliga infall - och så något som gjorde mig till en liten kille kvällen före julafton:

En förtitt på Kinnas Nya Bok (som kommer om några veckor: "I mormors skafferi" - en bok om bl.a konserver, om marmelader och sylter.

Givetvis var jag tvungen att kolla upp om Kinna hade med något recept på lingonsylt (det hade hon) och rårörda lingon (det hade hon inte), och så förundrades jag över de vackra bilderna i boken! Det här var precis vad jag behövde just nu! Jag är SÅ inspirererad! Jag vill bara hem och göra marmelad och sylt och inläggningar för hela slanten. Och återigen - vilka fantastiskt vackra bilder Kinna tar! Inte riktigt lika snygg bild är min, på mina rårörda lingon. Och inte heller ett så avancerat recept, men här kommer det ändå:

--

Rårörda lingon:

1 l djupfrysta lingon (tycker jag är lättast)
2-4 dl strösocker (smaka av allteftersom)

Rör om på bleck, ställ in i ugnen på runt 60 grader 1 20 minuter.
Vänd lingongen försiktigt då och då i sockret, som får lösa sig i värmen och lingonspadet.

11 kommentarer:

Kinna Jonsson sa...

Inspirerande var det verkligen att ha dig som gäst. Dessutom är jag superimponerad av vad du hunnit med och de ställen där du jobbat! Det är meriter det! =)

KARLAVAGNEN sa...

Lingon rules. Rårörda är bäst!

I sås, som de är, som glass, i mjuk pepparkaka, som sylt till det mesta.. Mmmmm!!!

Livet på den mörka sidan sa...

Lingon är så gott ! Vrålande gott till stekt strömming .

FamiljenFriluft sa...

Kinna: Äsch! *rodnar och sparkar lite med foten i cybergruset*

Karlavagnen: Amen!

Lyxpiraya: Själv bara älskar jag just stekt strömming, men om det serveras, som på många ställen numer, med lingonsylt i stället för med (egna) rårörda lingon, då får det vara utan lingon för min del.

Anonym sa...

"Rör om på bleck" skriver du i receptet på rårörda lingon. Men vad innebär det? Alla som läser din blogg är inte proffs på matlagning :)

FamiljenFriluft sa...

Maggan: Hej, välkommen, och ursäkta att jag uttryckte mig oklart. Ibland blir det ju så. Som du märker är jag mer proffs på att laga mat (hoppas jag) än att skriva om den. :-)

Ett "bleck" är en sådan där bakplåtsliknande långpanna som du har till din ugn, som man t.ex. använder när man ugnsrostar rotsaker. I restaurangbranchen kallar vi "långpannor" för kantiner (om de är djupa) eller bleck (om de är lite lägre).

Tack för din kommentar. Det finns säkert andra med dig som undrar, men som inte vågar fråga. Tack så hjärtligt för din fråga.

landonius sa...

Trodde långpanna var det man gör var och varannan dag...;-)

FamiljenFriluft sa...

Landonius: Oh - du är också chef? :-D

Anonym sa...

Varför gör du inte RIKTIGA köttbullar i omgångar ????? Jag kockar i ett kök för bra mycket äldre gäster ( 75 + ) o vi lagar enbart mat från grunden nu..INGA halvfabrikat !!! Vi får ju planera JÄRNET o förbereda därefter...Men Rackarns, vad bra det går !!!!!

Reneé

FamiljenFriluft sa...

Renee: Well, det handlar EGENTLIGEN om volymen. Jag är ensam kock i ett kök som gör (lite drygt) 200 tallrikar till lunchen. Jag har ett stekbord att jobba på. Och ingen spis (har två plattor sammanlagt) att ställa pannor på, eller något annat som skulle behövas för att "rulla" runt köttbullarna. Och ingen är beredd att betala för att jag skall göra det, verkar det som. :-)

Men det är klart att det GÅR. Jag har tagit en enkel väg ut här, jag vet. Men jag har inte nämnbart dåligt samvete för det. Jag gör t.ex. alltid pannbiff från grunden. Eller biff a la lindström, eller wallenbergare, eller andra liknande rätter. Bara inte köttbullar.

Tack annars, för dina inspirerande ord och vet om att jag börjat tänka om och faktiskt tänka på HUR man kan göra i stället för att "att jag inte kan". Tack.

Anonym sa...

Jag menade absolut inte att klanka ner på nått vis !!! Jag är bara så himla i gasen över förändringarna som skett i mitt kök....Från " direkt ur lådabiffar" till färs från ortens små djur !! Det är så himla roligt att vara med om detta. Vår kostchef är en inspirerande klippa då han är kock själv ( duktig sådan..)och vet vad matlagning innebär och sätter bra råvaror i fokus samt en bra hantering av dessa !! Vi har ca 160 lunchgäster o 100 middagsgäster och dessa har verkligen visat uppskattning över det vi nu gör. Ha det Kalas

Reneè