Eftersom jag VET att jag kommer att få stryk av alla som läser den här bloggen om jag inte postar det här inlägget, så postar jag det (under milda protester) fastän det inte handlar alls om mat.
Här är underverket (och det största skälet till att jag inte uppdaterar bloggen speciellt mycket). Vitala fakta: Vikt 3185g, Längd: 50cm. Alias på bloggen: "Lillkillen".
Fru Värn mår - efter omständigheterna - oförskämt bra. Dottern är begistrad, men tycker än så länge att Lillkillen är lite läskig när han skriker och vet inte riktigt hur hon skall finna sig med det.
Själv är jag - inser jag - precis som första gången när jag blev pappa löjligt stolt.
17 kommentarer:
Men dra mig baklänges!! Supergrattis!!!
Grattis (men det har vi ju redan klarat av). Han är sjukt lik Isac i samma ålder och har samma boxarnäsa, vilket är lite fnissigt.
Ta hand om er, hela familjen.
You gonna eat that kid? What's this got to do with food?
Grattis, grattis, grattis!
Ta hand om er ordentligt.
GRattis, GRattis, GRattis, GRattis, GRattis och hoppas att allt är bara strålande bra med hela familjen.
//Datapata
Stort grattis till hela familjen!
Emanuel Karlsten: Tack.
Mackan: Ja - än så länge är de rätt lika. Lillkillen verkar ha (just nu i alla fall) rött hår och har - som du noterat - boxarnäsa. Jag antar att även han - så småningom - kommer att förvalta den annars så stolta boxartraditionen inom familjen. Precis som dottern. Och deras pappa. :-)
Sir Rap: Not much. Yet.
Rebecca: Tack.
Datapata: Tack, tack, tack. Kul att se att du läser bloggen. Det är bra med oss allihop, men Dottern och jag är lite trötta på att åka fram och tillbaka mellan hemmet och sjukhuset, där Fru Värn och Lillkillen finns, i i alla fall någon dag till... När de kommer hem blir det ännu bättre. Då kan vi mysa ihop oss allihop.
Elin: Tack.j
Grattis till hela familjen Värn!
Fina bilder, fick näsborrarna minnas av den underbara doften av mjölk-kräk-babyhud. Det är förundrande stort varje gång.
Landonius: Ja, det är det verkligen.
Åh vad härligt. Du ska definitivt vara stolt över denna lille guldklimp.
Var löjligt stolt! Det har du all anledning till att vara :).
Annamaria och Jessika: Det kan ni räkna med! :-)
Oh, jättegrattis!! :)
Grattis! Känslan är obeskrivlig,stolthet och lycka....
Å, vilken sötnos!
Stort grattis till hela familjen!!!
Och tack för tipset om energirik mat att äta när värkarna tar i - ska bli spännande att se om sambon tänker ställa sig att laga mat till mig då... De säger ju att det går fortare andra gången. Kanske går den att förbereda...
Anne: Tack.
KarinW: Ja, verkligen. Tack.
Låla: Ja, det är verkligen ett tips jag vill dela med mig av. Prata med sambon, du, så fixar han det! :-)
Och tack. Och så fort någon anklagar mina barn för att vara söta brukar jag skylla på deras mor!
Skicka en kommentar