Det är skönt att - som den här sommaren - vara två i köket. Förra året var jag ensam i köket i princip hela året och då gör man verkligen ALLT själv. I år har jag ju fått utökad tjänst och en kallskänke-tjänst tillförd köket. Kanon.
O. (som i odåga) - min gamla följeslagare - och jag stretar på tillsammans. Med alla de där "extra små roliga grejerna" som infinner sig i maj och juni, då all verksamhet skall avslutas för året. Det är avslutningsfester, utflykter, små föräldramiddagar, temadagar, vikarie- elev- eller praktikantavtackningar, personalfikan osv. Och då är det skönt att man är två. Två som har samma syn på vad som kan göras och hur mycket tid eller resurser som det är realistiskt att det får ta. Två som faktiskt VILL lösa problemen och inte säga "nej" till kollegor. Två som vill vara "killarna som klarar biffen" snarare än "killarna som alltid stoppar alla bra idéer".
Och i förra veckan, då en fryskompressor packade ihop (och jag därför stått med en frys paj sedan dess) på tisdagen, ett överfullt soprum (som gjorde att jag inte blev av med allt emballage - tänk 200 mjölkkartonger, t.ex.) och inte en enda dag på jobbet som slutar före fem (och utan rast, eller att ha hunnit äta lunch) är det - faktiskt - väldigt skönt att man är två.
Det är skönt att kunna dela upp arbetet. Det är skönt att kunna bolla idéer med varandra. Det är skönt att kunna skratta tillsammans när man är så trött att det man egentligen vill göra är att krypa ihop i fosterställning i ett hörn och gråta sig till sömns. Det är skönt att ha någon som berikar ens ordförråd med nya svordomar då Menigo, för artonde veckan i rad missar ens leverans.
Så man har tid att peta med det där andra. Det som gör skillnad: Maten.
Måndagens grillkväll på en av avdelningarna. En avdelning bjuder traditionellt in föräldrar och barn på gemensam grillkväll på gården. Ett trevlig initiativ. Till persosnalen på avdelningen (samt ett barn till en i personalen) blev det grillspett med köttbullar och grönsaker samt efterrättsspett på ananas och apelsin med chokladsås.
Chokladsåsen:
2 msk fin kakao2 dl grädde
1 tsk sirap
1 tsk råsocker
Förs ihop under värme tills såsen fått gå ihop lite och monteras sedan med ½ msk kokosfett (eller smör) för att blankas av och få finare konsistens.
På tisdagen hade en annan avdelning avdelningsplanering. Eftersom man är kvar på jobbet en god tid utanför ordinarie schemalagd tid (den här kvällen kom man hem efter klockan 8 på kvällen och den som jobbat minst på den avdelningen hade då bara varit på jobbet i 12 timmar!) behövs det något att äta. Som här - en kycklingsallad med (om man inte är allergisk) paprika, rostade solroskärnor och ost. Till detta serverades en enkel balsamvinägerreduktion och småbaguetter. Om andra gör SITT bästa för att kunna göra DET bästa med och för barnen skall i alla fall jag göra MITT bästa för att underlätta deras arbete!
Torsdagens konferens inleddes med personalmöte - eller APT som vi kallar det - på en av förskolorna, en kaffe-buffé med kaffe, te och smörgåsar med "lite roliga pålägg". O. (som i odåga) fick tillfälle att visa sig på styva linan efter sin thailandsvistelse och stila lite med vackra frukt- och grönsaks-sniderier. Schysst!
tisdag, juni 09, 2009
Det är skönt att vara två...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kan man få gå om lågstadiet hos er tror du?
Karlavagnen: Det tror jag blir svårt - men jag söker en kockelev?! :-)
Skicka en kommentar