"Kan du börja... igår?"

En sak som verkar vara konstant, när det gäller det här med att byta jobb som kock är att det alltid går snabbt.Man svarar på en annons och sedan tar det normalt inte mer än ett par dagar tills man har bokat en intervju, om det känns intressant över huvud taget. Ofta bestäms datum och så för att börja redan efter någon dag efter intervjun, eller i alla fall ett datum för "provpass", då kocken får komma in och köra en eller ett pat pass för att prova på, lära sig hitta i köket och för att arbetsgivaren skall se att kocken verkligen är så bra som den verkat vid intervjun.

Jag har tidigare ju bara bytt mellan olika restaurangkök och då har jag normalt sett bytt för att jag antingen varit utled på min gamla arbetsgivare, arbtsgivaren har haft ekonomiska problem/gått i konkurs/sysslat med ekonomisk brottslighet/varit ett kaos av ekonomiska frågetecken eller för att jag trott att något skall se bra ut på min CV.

Nu - när jag jobbat på Grantomta och älskat det, hade jag gärna varit kvar, men jag visste ju att det var ett vikariat och att det skulle ta slut, så jag började i november att söka nytt jobb, för att kunna ha ett fast jobb vid terminsstart till vårterminen.

Ni som läser bloggen vet att det varit en del intervjuer och en av de vanligaste frågorna, när det känns bra på intervjun har varit "när kan du börja? Vi behöver en typ... NU!"
Det visar sig att just DEN frågan inte är reserverad för restaurangkök och den senaste veckan har jag gått och tänkt på hur jag skall hantera ett erbjudande om tjänst på en förskola i en av Stockholms mer (ö)kända förorter, eftersom de vill att jag skall börja jobba där "Nu".

Igår var jag där och tog i hand på att börja jobba vid månadsskiftet, alltså i praktiken om sisådär tio dagar. Det känns kul, för det är ett jobb jag VERKLIGEN vill ha och som jag verkligen tror att jag kan göra något bra av, men det känns kymigt att lämna Grantomta tidigare än vad vi kommit överens om.

Alla på Grantomta är emellertid förstående för det faktum att jag inte kan säga nej till en fast tjänst för att leverera några - företrädesvis folktomma - veckor extra i december och början av januari.

Men det är inte utan att det känns lite vemodigt. Jag har trivts så bra. Folk har varit vänliga och köket är, om än litet och gammalmodigt, väldigt charmigt. Arbetsuppgifterna har varit precis lagom många och det har varit fantastiskt att få arbeta med barn.

Nu - att gå vidare - och fortfarande jobba med barn känns allra bäst. Att få göra det på ett sådant här sätt - som köksansvarig kock på till en början en och om några månader två förskolor i Rinkeby känns... som ett kall.

Men jag hade gärna fått färdigt hemkunskapen på Grantomta innan jag slutat.