För någon vecka sedan lagades "lyxfisk" hos Frk. W. Alla barn, både mina och hennes åt med god aptit. Trots att det var fisk. Lättlagat, lättätet, Ja, lätt - för folk som tänker på det. Och så gott. Väldigt gott. Och snyggt.
(4 port)
1 kg färsk koljafilé
Smör till stekning
3 dl olivolja
Lite färska örter - persilja och basilika använde vi.
10 potatisar
Vatten till kokning
3 msk pressad citron
8 sparrisar
6 skivor prociutto
1 msk socker
Salt och peppar
Gör såhär:
Sätt ugnen på 250 grader.
Finhacka örterna och mixa med olivoljan. Smaka av med en nypa flingsalt och grovmalen svartpeppar.
Skala potatisen och mät upp vatten så att det räcker till att koka.
Tillsätt salt och koka potatisen
Skär till koljafiléerna och lägg dem i en het panna med lite smör.
Stek på varje sida i c:a 3-4 minuter. Låt dem vila på fat.
Koka upp vatten, lite smör, salt, socker och citron till en lag till sparrisen.
I med sparrisen. Låt koka i 5-6 minuter.
Lägg upp prociutton plant på en ugnsplåt, gärna på ett ugnsplåtspapper. Har man inget papper är det vettigt att olja plåten lite med lite olivolja.
Låt skinkan torka/steka ur allt fett ordentligt.
Lägg upp maten. Smula prociutton över.
6 kommentarer:
kul att se att du bloggar igen.
välkommen tillbaka! Du har varit saknad. Hoppas du mår bättre nu. Kramar.
Jag tar sparrisen. Fisken får d behålla för dig själv :)
Olle: Tack
Annapanna: Tack.Och hoppas att du skriver snart igen, du med.
Jessika: Ja, och den var god.
Kolja är min barndoms fisk - barnmat i mina ögon. När det serverades kolja hemma i mitt barndomshem luktade det fisk långt ut på gatan. Ibland med äggsås, den var nog bäst, men också som stekta filéer. Tycker det är på tiden att koljan väcks till liv och kommer tillbaka för det är en kvalitetsfisk - åt den nylöigen på Frantzén Lindeberg i en servering som kallas Satio tempestas vilket översätts "det bästa för dagen".
Lagers Tabberas: Hej! Vad roligt att se dig här! Och vad roligt att du gör kopplingen med kolja och barndomsfisk. Det är riktigt bra barnfisk, tycker jag!
F.ö. är väl min matlagning och Franzén/Lindebergs rätt olika, utom just valet av fiskråvara. Men tack för jämförelsen! Hedrande!
Ha det bäst!
Skicka en kommentar