Bokslut: "vad kockar gör på semestern"

Eller i alla fall - "mitt sommarlov".

Även om kock egentligen bara är en yrkestitel och yrket i sig själv är "vilket jobb som helst" är det - i alla fall för mig - en så pass stor del av livet att man på något sätt aldrig slutar vara kock. Man ÄR liksom kock, snarare än att man JOBBAR SOM kock och det sätter sina spår även i fritiden.

Första veckan på semestern gjorde jag dels en liten "kulinarisk exkursion" i söderhallarna, va på Verner och Verner på norrlandsgatan och lämnade in mina knivar på slipning (och såg en massa balla grejer jag vill ha i födelsedagspresent). Jag bryner ju mina knivar varje dag på jobbet, men ibland blir de ju till sist så slitna att det inte går att få dem vassa längre. Att slipa knivarna då och då (någon gång om året, kanske?) är ju ett måste och då kan man ju lika gärna få dem slipade på semestern, så man inte står utan verktyg när man skall jobba.

Under semesterns andra vecka åkte ju Fru Värn och jag på kortkryssning och åt gott.

Det blev också klart att jag skulle catera ett bröllop (som är nästa helg) och att en kompis som är en duglig patissier (till skillnad från mig) slutligen inte skulle göra bröllopstårtan. Cateringjobb är ofta kul, för de blir oftast uppskattade, men just bröllop kan vara rätt krävande. Alla vill "sälja prinsessdrömmen" till framförallt bruden och allt måste bli perfekt. Det, i kombination med att brudparet ofta är rätt stressat för allt skall bli perfekt, och därför inte kan bestämma sig, inte hinner höra av sig om vad man vill ha eller helt enkelt inte har någon erfarenhet av bröllop och därför inte vet vad som går att göra blir alla små faktorer som gör att bröllop ofta kräver lite mer av en som cateringkock.

Tredje veckan på smestern hade kunnat vara en arbetsvecka (om jag hade varit mer berömd och inte behövt jobba på riktigt! :-) ): Killen tidigare känd som MediaKristofer fick färdigt en snutt film från allt material från i våras.

Själv var jag och hämtade ut mina knivar på Verner och Verner och köpte en hög kockmössa som jag skall ha till bröllopet, som jag fick jaga tallrikar och asietter (och serveringspersonal) till (med blandad briljans).

Jag läste också ut Anthony Bourdains "The nasty bits", som är hans - mig veteligt - tredje självbiografiska bok. Jag köpte den för rätt länge sedan, men eftersom jag har svårt att se nuförtiden har det tagit lång tid att läsa den.Den var bra, men inte riktigt lika bra som en del av det andra jag läst av honom. Eller så är det bara så att mina förväntningar var så uppskrivade. Jag ÄLSKAR "kitchen confidential" och att läsa den var en "livsavgörande händelse", som det kallas på religiös svenska.

Jag fick också reda på att ett förlag är "intresserade" av "att göra något" åt en bok om mat jag skickat någon slags manus på till dem, och att inte få ett refuseringsbrev med en gång, eller ens "vi hör av oss" utan ett "vi kan vara intresserade" kändes väldigt, väldigt stort.

Den senaste veckan har jag haft bruden här på provsmakning av min mat till bröllopet (det gick bra, efter några mindre justeringar av uppläggningen av förrätten), konstaterat att jag är rätt populär som Webb-Tv-kock och tänker till helgen testköra Izabella igen. ut till jobbet, för att se att jag inte överraskas av något läskigt på måndag morgon, när semesdtern, är slut.