torsdag, februari 24, 2005

Massage, pizza, stekt strömming och isklättring

Det går ibland ett tag mellan postningarna. Har haft en del att göra på jobbet och faktiskt en hel del roligare saker för mig än att skriva blogg på nätet, så... Well.

I helgen, t.ex. så var jag ute med Cilla - en kompis som jag träffat på Det stora äventyret - ett kristet äventyrsläger som jag varit med på några år, och isklättrade. Det var jättekul. Jag själv älskar isklättring och tycker att resten av året mest är "uppvärmning inför issäsongen" även om jag älskar klättring i alla dess former. Just i helgen höll vi oss i Stockholm och var på fallen vid Finnboda. Idealiska förhållanden (temp strax över nollan, fin och tjock is, uppehåll och gott om varmdryck i termosarna) gjorde att det blev riktigt, riktigt bra. Det var första gången för Cilla, som alltså gjorde sin "debut" på is - men hon gillade det. Själv har jag bara hunnit ut två gånger den här säsongen, men det kändes ändå säkert och fint. Jag testade mina nya isyxor, som jag fick i födelsedagspresent (i augusti) och som jag sedan dess velat svinga och de var fantastiska. Ett par DMM "Fly". De knäcker, för min sving, så... Allt som allt en helt underbar dag.

I veckan har jag bl.a. lagat stekt strömming. Det var kul, men är ju lite pilligt. Jag panerade strömmingarna i ägg och rågmjöl och hade sedan en klick persiljesmör och lade sedan ihop dem två och två innan jag stekte dem på stekbordet. Jag hoppas vi får vår nya ugn snart, för då kan den göra några kilo strömming på bara några minuter. Nu står man och steker och steker och steker... Man luktar INTE bara godis efter att ha stått en hel dag vid ett stekbord. Men man behöver i alla fall inte frisyrgelé... :-)

Igår var en bra dag på jobbet. Jobbade mestadels med Åsa - som annars mest jobbar helger, men som nu är inne och vickar lite för Markus, som ju är i Dominikanska republiken och solar - och vi jobbar väldigt bra ihop. Igår gjorde vi pizza, vilket kan vara lite lurigt. Ibland är det jättepoppis, medan det ibland blir grinigt för att det är för "modernt och tillkrånglat". Igår var det poppis. Kul.

På jobbet hade vi igår också en tjej från Axelsons massageinstitut som hjälpte oss. Det var skönt. Jag fick en timmas halvkroppsmassage precis före lunch och var sedan som en ny människa. Hon tryckte på några punkter i axlarna och det gjorde förfärligt ont i axlar och huvud, men sedan slappnade det av och jag blav behagligt trött. Hon varnade emellertid för att jag skulle få huvudvärk till kvällen och hon fick rätt... Hade svårt att koncentrera mig på någonting på kvällen och gick och lade mig typ halv nio eller något.

Idag vaknade jag däremot väldigt utvilad och mjuk och skön i musklerna. Är ledig idag, för jag jobbar helgen. Läste lite i en gammal klättertidning och funderar över att ta ett bad. Ibland behöver livet inte vara så komplicerat för att vara bra.

Förresten. För Er som inte märkt det, så har jag och min tvillingbror en diskussion om knivar i köket och jag har kommit fram till att nästa stora religionsfråga (och krig) ligger nära just den frågan - så - dagens fråga: Vad har du för kniv i köket och vad tycker du om den och varför?

Själv använder jag oftast en gammal fin trotjänare från Wüsthof, eftersom den passar min hand bäst, men ibland festar jag till lite och använder en från Sabatier som jag fått i present av mina föräldrar. Givetvis med kolstålsblad, så den är lätt att hålla vass. Vad använder du själv?

2 kommentarer:

Anne sa...

Min favoritkniv är min Global G-2. (Fyndad på Letsbuyit för hundra år sen, extremt billigt.) Den passar mina små händer, och är lätt att hålla vass - jag *vill* ha en liten kolstålskniv men är alldeles för usel på att skärpa för att kunna hålla den i form, tror jag.

Har även en Sabatier Lion som passar Per bättre, den är lite tyngre, och har lite kraftigare handtag än min älskade Global.

Gillar Fiskars också - har tre eller fyra olika, och de är klart prisvärda. Bäst av dem är en liten, tandad kniv som jag hittade på Kaubamaja i Tallinn.

Funderar lite på en kniv med flex också, men jag tror inte att det är helt nödvändigt för mina behov...

Allra bäst gillar jag mitt knivställ, som jag fick i present av en av grabbarna på Österåkeranstalten förra sommaren. Jättefint!

Mackan sa...

Jag har en precis likadan Wüsthof som du. Och den är onekligen bra.

Och en MAC, dårå. Av samma storlek, men av 2/3 av vikten, ungefär. Den är helt kanon som förskärare och jag gillar styrseln jag får i den.

Men det är naturligtvis en smaksak. Mycket kött skär jag med tysken. Japanen tar grönsaker, fisk och kyckling.