lördag, december 29, 2007

I stället för McDonald's

Med en mandolin i köket visade det sig att vettiga pommes frites tog kortare tid att fixa än det tagit att klä på oss och dottern och åka en vända fram och tillbaka till närmaste McDonald's.

DET är en bra julklapp!

fredag, december 28, 2007

Oväntat julrestsuccétilltugg

Jo, det är ju dagarna efter jul och vi - liksom alla andra - har köpt på oss för mycket mat. I år består julresterna framförallt av en stor bit whiskycheddar som vi bestämde oss för att ha till kex och smågott.

Igår var jag förbi mor och far och åt och fick då med mig en flaska av Zetas mangobalsamvinäger.

Något förvånane kom jag vid dagens experimenterande med julrester fram till att små bollar av whiskycheddaren (som vi traditionsenligt gröper ur med sked) doppade i nyss nämnda mangobalsamvinäger var... ..

Riktigt, riktigt, riktigt gott.

Tänk vad lite man behöver för att vara lycklig?!

torsdag, december 27, 2007

Hmm...


Har egentligen tänkt på det ett tag (sedan jag var i Sickla med mina föräldrar och handlade, någon gång strax före Jul), men sedan glömt bort det flera gånger.

Så läste jag på den nya webbgastronomiska stjärsnskottssajten Taffel.se om det. Jag menar givetvis Himalayasalt.

For the record - jag gillar salt. Jag gillar flera olika sorters salt och jag tycker att det är skojigt att pröva nya. Jag är rätt nördig när det gäller att hitta nya produkter jag gillar och handlar för hundratals kronor om året just bara olika sorters salt.

Jag förstår att Himalayasalt är en produkt för mig.

MEN

Så läser jag på etiketten till Renee Voltaires himalayasalt att det är ett salt med "bra karma" och får genast rätt svårt att ta produkten med någon slags allvar.Jag börjar tänka till VARFÖR jag köper salt och kommer fram till att ett flertal andra säljargument hade varit lättare att använda för att sälja på mig rosa salt.

"Det är vackert" hade kunnat vara ett
"Det är gott" hade varit ett ännu bättre
"Det innehåller naturligt mineraler och är nyttigt för dig" hade möjligen funkat, eller i alla fall talat till mitt samvete.

Till och med ett argument som "Det är för sjutton ROSA det ser SKITSEXIGT ut bredvid dina andra salter i kryddhyllan!" hade funkat MEN

Karma är inte ett argument som biter på mig.
När man dessutom tänker på att saltet flugits hit med miljöslitande transporter, att det brutits i u-länder och ofta med rätt dåliga löner och arbetsvillkor för de lokala arbetarna känns det hela rätt befängt. Vad är "god karma" i att bete sig svinaktigt i att få hit saltet?

Förresten tror jag inte på karma.

Så jag köper inget Himalayasalt.

onsdag, december 26, 2007

Påminnelse

Du har väl inte glömt Krubbs (och skrivbloggens) tävling? Hittills har jag, å min sida, bara fått in ett bidrag - av gamla hederliga Rutan, som man alltid kan lite på när det gäller blodiga recept! :-) På skrivbloggen ryktas det om Glorianna och hennes kommande skräcknovell.

Hur går det för Er?

Lycka till. Skriv något kul och vinn någon av de fina böckerna i prispotten!

Annandagen

Läser på - för mig - nya bloggfyndet AnnaMarias Matblogg om hennes enkla fläskfile såhär på annandagen och känner igen mig i hennes beskrivning. Såhär på Annandagen har man ätit tillräckligt med Julbord (om man inte är i restaurangbranchen och var trött på julbord kring den 2-3 december och nu inte vill se en köttbulle igen förrän i mars!). Det är nu den riktiga julfriden inställer sig. Eller "efter julmaten-stinnheten", kanske? Nåväl. Annandagen är tid för något enkelt. Något som kräver ett minimum av engagemang och som klarar sig rätt bra själv.

Hos oss blir det förmodligen fisksoppa framåt eftermiddagen.

Eller någon slags gryta på kyckling.

I vilket fall som helst. Det blir något som man kan låta puttra i en gryta och sedan glömma det ett tag, och sedan, när det är dags, äta i EN djup tallrik, med sked. Lite disk. Inga krusiduller. Alla grönsaker och tillbehör i samma rätt som proteinerna. Enkelt.

Och så lätt. Inte en massa mer mat med grädde, smör och annat, idag. Idag får vara lite av en dag för meditation och eftertanke. Eller slött slappande i soffan, eller så. Det känns som om jag gärna hade tagit ett bastubad idag om jag bara kunnat (jag får ännu inte bastubada, efter min transplantation, men snart så...) och så vill jag mest sitta uppkrupen i fåtöljen och kisa mig igenom några sidor av "Hetta", eller lyssna på gammaldags rock av The Who.

Det skulle förvåna mig om jag inte sunkar runt i mysbyxor framåt kvällen.

tisdag, december 25, 2007

Skamlös reklam

Jag skulle kunna skriva ett kort inlägg och bara skriva något i stil med: "Köp min bok", men det där medk orta koncisa inlägg har aldrig varit den här bloggens signum, så... Enligt devisen "allting går att svälja med mördande reklam" kommer här "Köp min bok - därför att den är så bra..." Del 1 i en serie:

Köp min bok - därför att den är så bra julläsning: I vissa familjer läser man ju berättelsen om Jesus, Maria, Josef, Krubban och grejerna. Evangelium. Det glada budskapet. Ser inte läsaren väldigt glad ut? (Nej, det är inte ett besvärat pinsamt leende!) 'Mums - det bästa från Krubb' är faktiskt det enda godtagbara icke-bibliska alternativet till läsning vid julbordet (eller dess rester). Berätta för släktingarna hur de skulle ha lagt in sill eller gjort jultryfflar till gotterna, eller slå dem med häpnad vid nyår, med din hemlagade paté eller vegetariska tempura, om man är lagd åt det hållet! :-)

Köp min bok - därför att den är så bra att ha i köket! 'Mums - det bästa från Krubb' har sin givna plats i varje välutrustat kök och inget riktigt kök är komplett utan en. Se så användbar den är!

'Mums' är tryckt på värmeisolerande papper och med stänkavvisande kartongomslag. Våra fälttester (bland några av världens mest framgångsrika kockar) har med klarhet visat att 'Mums' håller för att ställa åtminstone en 2-lites sauteuse med Bearnaise (och boken innehåller inte mindre än två recept på denna klassiker!).

Skynda att handla! Boken finns hos din lokala Vulkan-sajt så länge lagret räcker!

Kockiga klappar - vad tomten hade i sin säck...


Jo, faktiskt. Även om ingen trodde det har jag tydligen varit snäll i år (hur gick det till?) och tomten kom även till mig. I år med bl.a. dessa kockiga julklappar. En mandolin att skära grönsakerna på (som dessutom hade insatser för strimling av t.ex. pommes frites - vilket kommer att ge gensvar om någon vecka när det är dags för nyårsmiddag. Då får jag ju leka med min fina fritös också!)


Och så fick jag ett ny, vacker stavlimmad skärbräda i vackert ådrad björk. Den var dessutom en fröjd att skära mot, visade det sig idag, då jag hjälpte svärmor att försöka bygga om gårdagens julbord till något som gick att äta idag igen...

Kort sagt - bra jobabt, tomten!

Tidigare i vintras fick jag också vad jag önskade mig i julklapp - Bill Bufords "Hetta" av kompisarna på Grantomta. Något som jag tror att CayakCarin kan ha varit inbladad i, så jag är HELT nöjd med julens utdelning.

måndag, december 24, 2007

God Jul, alla.



En Sockerbagare här bor i staden...

God Jul, alla. Ta det lgunt, krama på dem som betyder något och skit i allt annat. Typ så.

(Själv skall jag nu äta risgrynsgröt med en mycket uppspelt sockerbagare, som hittat ett efterlängtat piratskepp i ett paket under granen).

Fred och kärlek.

söndag, december 23, 2007

Fokus på rätt grejer?

Jag står inför ett moraliskt dilemma, eller vad man skall kalla det för. Såhär är det:

Som flera av Er vet är jag ju synskadad. Dels har jag tryckförändringar och vätskeansamlingar i ett öga (Glaukom) som gör att jag har "blinda fläckar" på det ögat, dels sprack i augusti hornhinnan på mitt andra öga och jag fick ju operera det i två steg, och slutligen transplantera en ny (eller snarare begagnad) hornhinna.

Även om jag ser bättre nu, än i augusti ser jag krattigt, framförallt i mörker och går därför med sådan där vit käpp när jag är ute. Dels för att inte gå in i saker och/eller folk (vilket är lite jobbigt, nu när ALLA är ute och julhandlar) och dels för att folk i bilar och bussar skall se på MIG att jag är synskadad och inte typ GASA när jag går över ett övergångsställe.

Och så har jag ju nu skrivit en bok. Som en del i marknadsföringen av boken vill man ju få så mycket medial exponering som möjligt MEN och det är här det kommer:

Man vill göra en intervju med mig om boken, och om hur det är att vara kock och sådär FAST man är synskadad.

Jag själv har liksom aldrig tänkt så. Jag är kock. Jag har varit kock betydligt längre än jag varit synskadad. Och min synskada kommer att gradvis bli bättre. Jag räknar med (även om en del läkare sagt att det är orealistiskt) att bli helt återställd från min synskada. Till skillnad från mitt kockande.

Jag är en bra kock. Jag har skrivit en helt ok bok. Jag skriver en helt ok blogg. Givetvis vill jag att det är DET man skall fokusera på i någon slags intervju med migSamtidigt förstår jag att det är en "bra vinkel" för någon att skriva om det här med att lyfta fram min synskada. Och jag behöver ju all exponering jag kan få...

Så...

Jag känner mig lite kluven. Dels vill jag ju att DE skall ha fokus på rätt grejer, när de skriver någonting (Om de skriver någonting) och dels vill jag ju SJÄLV ha rätt fokus på varför man ställer upp.

Janssons Frestelse

Igår blev, till sist, "stora mat-i-form-dagen" och när vi varit över till en granne med en form lasagne (Grannen, hans son och bror var där, och så vi tre - det blev ett trevligt middagssälsskap) och jag kom hem hade jag ju en form över. Jag hade en burk ansjoviskryddade sillfileer i kylen, och lite potatis, så en snabbis förbi den lokala ikonsumbutiken, för mer potatis, lite god lök och grädde och så... Voila! Det BLEV Janssons Frestelse. I alla fall.

Ringde mina föräldrar, eftersom jag vet att pappa också gillar Jansson, för att liksom retas lite och göra honom avundsjuk.

"Vet du vad JAG har i ugnen", började jag vårt samtal=
"Rebvensspjäll?"
"Neh... Bättre... Janssons..." (Jag sög lite extra länge på "Janssons")
"Jahaja. Ja, det har vi precis ätit här hemma. [Pappa gör en kort paus] Mammas."

Jag inser snabbt att det inte är pappa som är mest avundsjuk i den här dialogen...

lördag, december 22, 2007

Lasagne

Den 22:e december och jag tänker verkligen inte äta en bit sill, en enda köttbulle eller ens Janssons frestelse (eller jo, förresten, om någon kom och bjöd mig på Janssons Frestelse skulle jag göra ett undantag - det skulle jag) förrän Julafton.

Jag vet också att jag inte är italienare. Alls, faktiskt. Jag är eller inte vidare duktig på Italiensk mat. I min bok, är nog det italienska kapitlet kortast, tror jag. Nåväl. Det finns vissa dofter jag går igång på... Dofter jag verkligen kan känna är "hemma" eller "lugn" eller så.

En av dessa är buljong som håller på och reducerar. Eller kalops som står och puttrar. Och så lasagne.

Idag har jag ett par formar lasagne i ugnen. Det är ungefär den enda rätt som faktiskt klarar sig med någon slags värdighet i frysen och det tar sådan tid att fixa med, varje gång att jag alltid gör rätt mycket på en gång för att just frysa in och ha till senare behov. Nu doftar det gratinerad ost, tomater, brynt köttfärs och bechamel med lök och muskot i köket.

Jag är salig.

Jag är lugn.

Jag är hemma.

DET är Jul.

fredag, december 21, 2007

Vegetariskt igen: Mackans falafflar

Hittade följande lilla tips i gömmorna...

(Falafflar? En falaffel, flera... falafeller? Fallaflar? Falafflor?)

Mackans Falafflar

Det här är alltså inga riktiga falaflar (som ju görs på kikärtor), men ett gott och enkelt hemmagjort alternativ... Som så mycket annat är det ett "man tager vad man haver"-recept. Man kan säkert variera.

Överkoka röda linser tills de kokat sönder. Det går på sisådär 12 minuter.
Samtidigt som de kokar, sätt på ugnen på typ 200-225 grader.
Häll av i ett dukslag
Blanda typ hälften/hälften linser och havregryn. Det ska bli en ganskafast smet. Om du vill ha någon speciell smak (jag brukar tapenade-krydda (vitlök, salt, peppar, persilja...)) så krydda linserna INNAN du häller i havregrynen. Det är svårare att blanda kryddningen jämn sedan...
Forma bollar
Grädda på oljad plåt i ugnen. Jag brukar köra 10 minuter, sedan vända pådem och köra 10 minuter till, typ.

Det är lika bra att göra många på en gång. De går utmärkt att frysa in och tina upp när du behöver dem och passar både som de är till typ pitabröd, god sallad med lök och någon kall gräddfilssås eller i stället för köttbullar. Krydda accordingly. (Stekt, finhackad lök i smeten comes to mind...)

Pyttipanna

Gjorde mitt sista inhopp på Grantomta idag. Hade rätt mycket rester kvar från julbordet igår (har man inte alltid det efter julbord?) och ville inte servera julbord en gång till, så jag skar ned allt till pytt i stället.

Rotade runt i kylarna och hittade en bit rökt renstek också som fick följa med av bara farten, och så skjuts in i varmluftsugnen.

Medan pytten stekte kom jag på att jag hade över en timma på mig tills maten skulle serveras, och eftersom det var få barn idag tog jag fram alla ägg jag kunde hitta sedan alla julbak, och vändstekte dem till. Det blev poppis.

Förresten, varför heter pyttipanna just pyttipanna? Ja, enligt mathistorisk uppslagsbok sägs uttrycket komma från "puttipanna", såsom i uppmaningen "putt i panna'!", alltså - "släng resterna i en panna. Tydligen har just rätten börjat stavas med y under 1900-talet och då sedan det publicerats en "festligare" variant än den då vanligare puttipannan som kallats pyttskuren puttipanna - alltså, småskuren panna, och det känns ju långt. Pyttiputtipanna, så nuförtiden använder vi det kortare pyttpianna.

Förresten måste jag hålla med Karl, som stack in huvudet i köket idag: "Pyttipanna! Vilken Rock n Roll-rätt!"

Det är det verkligen - "Man tager vad man haver" och så kör man. Det är Rock N Roll.

torsdag, december 20, 2007

Det här med upphovsrätt...

Läser på Aftonbladet om det här med att "Äntligen Hemma-Jimmy" snott en bok om heminredning, satt sitt namn på den och sedan sålt den vidare till Ica Förlag, som nu måste ta tillbaka upplagan och makulera den.

Jag vet inte vad jag skall säga. Eller skriva. Men jag är inte speciellt förvånad. Hela Mediasverige funkar ju så - man läser något, tar det, skriver om det och sedan säljer det igen i ny förpackning. Kolla in någon nyhetsportal så ser du - i princip alla artiklar som är "stora" körs i alla stora tidningar. Tidningarna skriver av varandra.

Nu när så mycket text dessutom blir elektronisk blir den ju också väldigt lättillgänglig. Enkel att plagiera. Att sno.

Det jag känner är befriande i just det här fallet är att han faktiskt blev påkommen. Och att han då inte körde med "Per Gessle-försvaret" ('Va?! DET har jag aldrig hört förut? Är det inte JAG som skrivit det här?') utan gör en pudel och berättar som det är. Snubben har inte hunnit skriva färdigt boken innan deadline och i stället för att fråga sitt förlag om mer tid snor han texten.

Det är här jag tycker att tjäsnter som t.ex.Vulkan har ett existensberättigande. Det finns liksom inget förlag som kan trycka på om en deadline. Författaren sätter själv sin deadline. Dessutom finns inget förlag som så att säga måste ta tillbaka en upplaga och makulera den. Om det kommer ut att en bok är snodd rakt av har den på Vulkan helt enkelt inga läsare längre. Det är obamhärtigt, men på riktigt. Inget bjäfs.

Samtidigt är jag rädd för att Vulkan inte skall ha tillräckligt många kunder eller användare för att man skall lägga märke till om någon snöppeljöns skriver ut min bok, och sedan lanserar den som sin egen.

Därför är det intressant att se vad det här med Vulkan kan göra för upphovsrätten.

onsdag, december 19, 2007

Litet julbord

Några sorters sill (som jag inte lagt in)
Lite rökt respektive gravad lax (som jag inte gravat)
Gravlaxsås som jag inte rört ihop själv
Färdiga köttbullar
Prinskorv utan skinn
Kokt potatis som jag inte skalat
Grov senap, köpt färdig, på burk
Färdigkokt skinka (som jag skall griljera)
julknäcke
julmust smör, bröd och ost

Julbord på Grantomta, som jag inte förberett. Som jag inte räknat med att göra, men som jag jobbar för att hjälpa CayakCarin, som ju hjälpt mig så många gånger. När hon ringde och berättade att hennes ena son var sjuk var det självklart att ställa upp.

Fastän julbordet känns.... .. . som något mellanting mellan julgala och Viking Lines smörgåsbord.

När jag blir stor och har min egen restaurang kommer jag MÖJLIGEN att servera julbord EN dag om året, och då BARA grejer jag gjort SJÄLV. Allt annat får vara.

tisdag, december 18, 2007

Vegankost, igen

Fick mail från en gammal f.d. kollega som är vegan och undrade om jag hade några kul grejer att tänka mig till ett veganjulbord. Han hade redan lagt in aubergine, i stället för sill, sade han och hade gjort riktig senap och sådär, så nu letade han lite kul grejer att ha sin goda senap på, till jultallriken.

Jag kom inte på något med en gång, men hittade bland gamla anteckningar något som jag tror är ett mail från början, som jag efter lite knåpande gjort om till vad jag kallar för "vegrullader", som är lite festliga.

"Vegrullader" är remsor eller vad man skall säga, av aubergine, eller rostad, skalad paprika, som man sedan fyller med något gott och ugnsbakar.

Min fyllning skulle kunna se ut såhär:

Låt Sojayoghurt rinna genom ett ett durkslag med kökshandduk (i receptet hade jag, eller vem det nu är som antecknat det, skrivit "kaffefilter", men det känns som om att det blir lite för ög fummelpotential med det). låt rinna av i kylen under ett par timmar Det som blir kvar i filtret kryddas (gärna med vitlök, färskmalen svartpeppar och örtgrönt - typ basilika, gärna. Eller varför inte med lite snabbt stekta finhackade kantareller och fräst finhackad lök?)

Auberginer (om man använder sådana, skärs sedan i långa remsor "på snedden" för att de skall bli så långa som möjligt, saltas lätt och lägges på hushållspapper, för att dra ur lite av fukten ur dem. Håll ihop rulladen med tandpetare. Ugnsrosta i ugnsform på sisådär 180 grader tills det ser gott ut.

Använder man paprika kärnas denna ur och rostas sedan tills den är mycket mörk, i ugnen. Sedan lägges den i en skål, med plastfolie över, för att skinnet skall lossna. Skinnet skrapas av när paprikan svalnat något. Rullas till rullad med fyllningen ovan och hålles ihop med tandpetare, i ugnsform, på sisådär 180 grader i några minuter i ugnen.

Check that out!

Julhandelsmys

Har de senaste gångerna jag haft tid varit ute och försökt julhandla. Det har gått bra, de flesta viktiga klappar är inhandlade, men så har jag haft en klapp. En klapp jag bestämde mig för att köpa redan i höstas, som jag letat efter ett tag. Den har varit antingen slutsåld eller för obskyr för att handlarna skall ha tagit hem den. Så idag bestämde jag mig för att inte gå hem med mindre än att jag hittat den där klappen (som jag inte tänker skriva mer om, eftersom klappens mottagare regelbundet läser den här bloggen).

Fick till sist tag på den, på typ fjärde försöket, i ett "hål i väggen" på söder och prommenerade glatt mot slussen då jag kom på att jag var lite hungrig och bestämde mig för att unna mig lite vardagslyx.

Det där med lyx är ett relativt begrepp, jag vet, men det finns vissa grejer jag verkligen tycker om att äta, och en av dem finns just precis vid slussen. Stekt strömming. De säljs ur en liten husvagn på södermalmstorg och går att få i en massa olika varianter. Själv beställde jag en tunnbrödrulle, med potatismos, alfalfagroddar, sallad och så några strömmingsflundror. Sedan prommenerade jag ned mot gamla stan, glatt nynnandes julsånger.

I gamla stan var jag inne på en bokhandel innan jag nöjd med dagen prommenerade mot slussen igen, för att ta bussen hem. Kom hem Glad och lycklig som en liten lärka. Tänk vad lite strömming kan göra? Och att hitta rätt julklapp.

måndag, december 17, 2007

Ny Tävling: "Raw"

Ja, det där med min blodtävling gick ju sådär, men eftersom jag redan köpt boken till priset får jag väl göra en ny väling då... Mackan kör dessutom samma tävling på SIN blogg, men där priset är MIN bok, så här kommer den nya, gemensamma tävlingen:

------

Krubb och Skrivblogg i samarbete
presenterar
"Raw"


En tävling (eller två, egentligen) om skräck och mat.

Din uppgift blir att antingen:

Skriva ett recept med skräcktema.

Det kan exempelvis vara enligt temat "Vad skulle jag äta som sista måltid? Om jag visste att jag själv kunde bli uppäten?" (Det är en tanke ur novellen "En smak av storstad" i boken Ur mörkret.)

Hon stoppade en stor bit i munnen och kunde inte hjälpa att le åt den bisarra situationen som det här var, att sitta ute under stjärnorna runt en lägereld, i spillrorna av det som för bara ett par dygn sedan varit restauranger och butiksbyggnader.
”Det är ju helt fantastiskt! Men varför?”
”Kommer du ihåg vad du åt till middag igår?”
”Ja…”
”Men kommer du ihåg vad du åt till middag i tisdags?”
”Ehhh. Nej.”
”Just därför. Om vi dör i morgon, skulle du hellre minnas havregrynsgröt och saftsoppa, eller vill du att ditt sista minne var…” Han tystnade och verkade inte fortsätta sitt resonemang. När han började igen, var tonen åtrigen restaurangchefens ”Låt oss alltså nu äta och dricka och vara glada”
.


Eller så gör du något helt annat - funderar över vad du skulle bjuda en vampyr på, till exempel. Kanske, som i "Att vara 19 suger", en vampyr som också är vegetarian?

”Kommer jag att dö?”
Doktor Ranov såg in i sin unge patients ögon med vemod.
”Nej, tvärtom. Du kommer att leva.”


Det finns ju "soul food", men finns "ghost food"? Och i så fall, hur är sådan mat? I "The clock strikes hen" diskuterar TV-teamet med mediet "Gråtjörgen" på en snabbmatsrestaurang...

Patrik blinkade lite åt Magnus och så frågade han
”Så kan du känna av ett djurs själ?”
”Ja.” Nu var Jörgens självförtroende nästan tillbaka. ”Om jag har tillgång till något som haft betydelse för djuret som en matskål eller ett halsband så är det ännu lättare…”
”Så om jag beställde en hamburgare här, så skulle du kunna avgöra hur många djur som satt livet till för den. Bara att räkna själarna på de olyckliga djuren…”
Jörgen blev generad och tystnade medan killarna skrattade rått rakt ut.
Agneta visste inte hur hon skulle hantera det hela. Barmhärtigt nog kom just då deras mat.


Eller så gör du något helt annat. Mat med blodtema. Hjärna och annan inälvsmat.

Allting ska kunna tillagas i ett vanligt försett kök. Vinnaren får ett ex av Mackans bok "Ur mörkret".

---

Det andra sättet att vinna en bok, nämligen en kokbok, är att skriva en skräcknovell på temat "Mat".

Mat eller ätande måste spela en huvudroll i berättelsen (så det räcker inte att du nämner ordet "köttbulle" på sidan 4 för att ha kommit undan), berättelsen ska vara på högst 2000 ord.

Inled varje mening med stor bokstav. Använd korrekt kommatering och avsluta med punkt. Ditt ordbehandlingsprogram innehåller en rättstavningsfunktion, använd den.

Men i övrigt är det bara att ha kul!

Döda som reser sig igen för att äta på sin favoritrestaurant? Wonderful! Exorcism av hungerdemonen Mnemoth? Skriv! Julfirande i en parallell värld där kalkoner och grisar har makten och äter människor? Jag vill läsa!

Genom att skicka in din novell i något vanligt filformat (Word, RTF, PDF eller vanlig text) godkänner du att vi lägger ut den på både Krubb och Skrivbloggen (och att den därmed också hamnar på mackanandersson.se) så att den kan läsas av alla.

Vinnaren föräras ett ex av kokboken/kåserisamlingen "Mums - det bästa från Krubb" av Jesper Värn

---

Tävlingen pågår till 15:e januari 2008, klockan 23:59. Skicka era texter till kotten@coyote.org
eller mackan@greatthings.se . Seså, börja nu. Skriv!

Julbord

Snackade med en kock-kollega på telefon tidigare idag om fasorna av att jobba julbord. Faktum är att jag inte vet någon i hela branchen, som jag pratat med som har något snällt att säga om julbord, alls. Låt mig ge en snabb "bakom kulisserna" så att ni skall haja:

Julbord börjar runt den 20 november
Julbord är buffé med rätt tillkrånglad mat, kalla och varma rätter som måste lagas i små omgångar för att hållas fräscht.
Julbord har fantastiskt mycket svinn - de flesta som ÄTER julbord går nämligen och tar smakbitar från i princip ALLA rätter, smakar en tugga på varje och slänger sedan hälften av vad man plockat åt sig på tallriken.
Julbord är långdragna historier. Man börjar tidigt på morgonen eller på förmiddagen med att preppa, sedan sitter gästerna och äter i timmatal och till sist har man nhundratals, om inte tusentals tallrikar och uppsättningar bestick attdiska.
Julbord tar aldrig slut. De håller på i typ en månad. Varje dag. Sju dagar i veckan. Det brukar vara en och annan pizzweria med hemkörning som får samtal i stil med "hemkörning? Bra, kan du komma till lastkajen av restaurang..."

Nåväl. De flesta jag känner gillar ändå att ÄTA julbord. Eller i alla fall något som finns på julbordet.Jag själv gillar framförallt sill. All sorts sill egentligen, men västkustinläggning (med morötter och rödlök och kryddpeppar) tycker jag är speciellt gott. Och så brännvinssillen farsan lyckades knepa ihop förra julen. Den var inte illa.

Men så finns det en rätt som jag har ett väldigt passionerat kärleksförhållande till. En rätt som om den är rätt tillagad kan få mig att röras till tårar, men som också kan få mig att bli riktigt, riktigt otrevlig vid julbord, nämligen Janssons Frestelse. Denna lilla gräddiga skapelse av potatis och ansjovis är min egen sinnebild för lycka, kärlek och godhet. Det finns helt enkelt inget bättre. Jag brukar äta den typ två gåner per år, på just julbord och jag brukar, om jag får chansen, se till att den ena av dessa är mammas.

Mamma har facit. Mamma gör rätt. Mammas Jansson är helt enkelt riktmärket, tumregeln, metern på kyrkdörren, efter vilken jag bedömmer alla andra Janssons Frestelse. Och de andra har en del att leva upp till.För vad är väl som mammas mat?

Vad har du själv för julborsfavoriter? Vad bara MÅSTE vara med? Och vem lagar den bästa julmaten?

Hur gick det där då?

Jag talar givetvis om min senaste tävling.

Jag hajar. Det är snart Jul. Ingen hinner med sådant här just nu. Det är ok. Det kommer en ny tävling om ett litet tag, när jag har funderat färdigt.

fredag, december 14, 2007

Kort, glatt konstaterande

Tydligen är min bok just nu på tredjeplatsen över mest sålda på Vulkan.se DET tycker jag bådar gott inför famtiden! :-)

onsdag, december 12, 2007

Saanktaa Luu Ciaaaa, Sanktaaaaa Luciaaaa.

Det är Lucia i morgon och givetvis MÅSTE man ha ett recept på lussekatter på bloggen då:

Du behöver:
50 g jäst
100 g smör (som du smälter i en kastrull)
5 dl standardmjölk (3%)
250g Kesella
2 påsar saffran (1 g, alltså)
1½ dl socker
½ tsk salt
C:a 17 dl vetemjöl

Böanda ihop degen i en bunke, gärna med hushållsassistent, och låt jäsa i sisådär 40 minuter.
Ta ur degen och forma till vackra lussekatter. Dekorera med russin och pensla med uppvispad äggula.
Grädda på sisådär 220 grader i ungefär 8-10 minuter, tills lussebullarna har vacker färg. (Blir det gyllensvart har de i och för sig och fått färg, men lite för mycket!) ;-)

Lite annat...

Tjaba, gänget. Jag förstår om ni känner Er bortglömda och sådär, men jag har lite annat att göra just nu, än att skriva blogg. Det är ju snart jul och hela den där grejen. Nåväl. Tills vidare kan man bidra själv till Krubbs utveckling genom att delta i den pågående tävlingen och samtidigt vinna en jättebra bok inför julen.

Vi hörs/ses/skrivs/läses.

Typ.

söndag, december 09, 2007

Reaktioner på Mums!

HON har SETT den!
Kolla IN!

Även Mackan har skrivit ett par rader:
Här.

Har skickat iväg lite recensionsexemplar till några fler, så vi får väl se om någon mer skriver om det. Kul, i alla fall, att det redan, såhär, mindre än ett dygn efter att jag blev klar, finns folk som faktiskt har lagt märke till att boken finns. Skoj, skoj.

Vi öppnar frågelådan igen...

Jo, ibland kommer det ju frågor från Er läsare och det kan ibland ta några dagar efter att jag skrivit ett inlägg tills någon hunnit eagera. Då har ofta "bloggen gått vidare" och handlar om något annat och en fråga som ställs i kommentarerna kan helt glömmas bort, så... För att svara på några frågor från Er läsare igen, dåra:

Användaren annamaria skriver i en kommentar på mitt inlägg om Lax Teriyaki från den 28:e november:

Jag har en flaska teryiakisås på hyllan - inköpt i en asienbutik. Är de inte så bra eftersom du gör egen? Eller fanns den bara inte när du letade genom skåpen?


Och grejen är att du är på rätt spår i bägge dina förslag. Såhär är det dåra: Färdiga Teriyakisåser innehåller ofta två saker som jag inte använder så mycket i mina egna såser på Grantomta, nämligen 1) Ingefära (för jag har en allergiker) och 2) Mycket socker (och vi har hälsoprofil, som det så vackert heter). Det gör att jag ofta är hänvisad till att jobba mig "runt problemet" med sådana produkter. Just den dagen kan jag säga att vi heller inte hade någon Teriyakisås på jobbet. Jag har emellertid, som alla stressade småbarnsföräldrar en mängd färdiga såser och flaskor med ditt och datt i kylen för hemmabruk.

Fråga två är egentligen inte en fråga, men ändå. Det är bloggkompisen och idolen Anne som skriver appropå mitt inlägg från härom dagen om en ny tävling:

Anne sa...

Åh, jag passar nog den här gången... men boken verkar bra. :)


It's your loss, som man säger. Tävlingen blir nog bra, till sist, när det kommer lite tävlingsbidrag, men boken är faktiskt riktigt, riktigt bra. De sånastedagarna har den dessutom dikuterats och recenserats på andra bloggar (kolla in Mackans sida så ser du lite) så det finns ju mer opartiska recensioner än min, men ändå:

Jag tycker den här boken är riktigt, riktigt rolig. Den enda svaga berättelsen är faktiskt den som Mackan valt att börja med. De övriga är roliga, tankeväckande, bitvis löjliga, lite läskiga och väldigt, väldigt.... udda. Det här är en bok JAG kommer att köpa och ge bort i julklapp till flera av MINA kompisar.

(Ja - utom mina RIKTIGT nära vänner förstås, som får en kopia av MIN bok i stället, dåra!:-) ).

Så - allihop - var med och tävla nu!

Och med de orden stänger vi frågelådan för den här gången. Ha det bra så länge, allihop!

lördag, december 08, 2007

Och så nnnnnNU!


För Er som väntat på det.

Nu ligger min bok (Årets julklapp?) ute til lföräljning på Vulkan.se

Den heter alltså "Mums!" med undertiteln "Det bästa från Krubb" och skall nog närmast ses som "ett hobbyprojekt" eller "en VÄLDIGT typografiskt enkel kokbok".

Icke desto mindre - där ligger den nu.

Och för Er som vill ha recensionsex - maila mig, så får ni E-versionen av boken.

fredag, december 07, 2007

nnnnnnNU!

Så! Nu är BÅDE intervjun och så tydligen webb-TV-snutten (som jag ännu inte lyckats få igång i min webläsare och därför inte alls vet något om) uppe, för Er som vill se. Och ja, förresten. För alla Er andra också. Det känns kul och spännande på alla sätt. Surfa iväg till Aftonbladet nu och kolla in! Och skriv gärna här vad ni tyckte om det.

Ny tävling - blod!

Ibland känner man bara att "det var alldeles för länge sedan vi hade en tävling" och ibland hampar det sig dessutom stundom så att man har något pris att ge bort redan när tävlingen börjar. Ta det lugnt, det är inget som jag tänker göra någon ny vana av! :-) Men - i alla fall - jag tänkte mig ett tema som skall passa ihop med priset jag ger bort, och DET är minsann inget dussinpris inte!

Det är Mackan Anderssons senaste bok "Ur mörkret" som står på spel.

Men - säger du nu - det där är väl ingen kokbok, heller!
Och det har du ju alldeles rätt i. Det här är en samling vad vi skall kalla det... Skruvade skräcknoveller, kanske... om så udda ämnen som vad man äter när man vet att man skall bli uppäten, eller om kan vara vegetarian och vampyr.

Så på något sätt handlar i alla fall några av historierna lite grann om mat. Bara en sådan sak!

Men - tävlingsuppgiften, dåra!

(Joru, Rutan, nu kan du plocka fram alla kalvhjärnor och grejer!) :-)
Det handlar om blod.
Ni skall skicka in recept, eller länkar till recept med blod som ingrediens. Det är nu ni briljerar med Era Bodin Noir, era blodpuddingar, era blodpalter och vad det nu kan vara. Som vanligt - kom med ERA recept. Kör hårt och lycka till.

Tävlingen håller på till den 15:e december 23:59, så ni skall hinna få boken till jul.

torsdag, december 06, 2007

Lite "Buzz" eller skvaller eller tut i egen lur eller vad vi skall kalla det.

Kolla in morgondagens "mat-Tina" på Aftonbladet.se. Sveriges kanske näst bästa kock (den allra bästa är Mamma) lär vara både intervjuad och synas några sekunder i rörliga bilder tillsammans med en annan kock...

Sägs det.

Har jag hört. :-)



Update - fredag vid tolv:
Nu har intervjun kommit upppå Mat-Tina-sidan på Aftonbladet

måndag, december 03, 2007

Kära tomten...

Årets önskelista, utan någon speciell inbördes ordning:

Förkläde från Gastromax - Jag hade ett när jag var med på Mat-Tina-grejen, och blev helt kär. I förklädet också. De är långa, snygga och har bl.a. en schysst liten mobilfickapå rätta stället. Riktigt bekväma. Och snygga. Sade jag att de är snygga?

Bill Bufords bok "Hett" eller "Heat" som den heter i originalspråk. Helst som ljudbok, men jag vet inte om den finns?

Ny skärbräda, eller kubb, som träslöjdskunnare kallar det, när trät står på höjden. Så stor som möjligt. Gärna i typ stavlimmat gummiträ, för det är snyggt, eller så. En riktigt stor, tung skärbräda, i alla fall. Som är snygg. Min gamla börjar bli gammal, trött och ser fram emot pensionen.

Någon kul kurs, t.ex. inom kallkök
Jag gick ju min kockutbildning för ett par vårar sedan och det skulle vara kul att lära sig lite mer om något, och kallkök skulle vara skoj.

Annars önskar jag mig i princip bara mammas Janssons Frestelse till Jul. Hon är bäst på det.