tisdag, maj 24, 2005

I wanna rock n roll all night and party every day

(Rubriker på hårdrockstemat fortsätter)...

Har jobbat helgen och således jobbat själv. Det har varit bra. I torsdags frågades om jag inte kunde hitta på någon bra efterrätt till söndagen, som kändes lite festligare - "Du kanske kan baka något gott?...", så det blev att sätta sig ned och tänka lite.

Jag är alltså ökänt dålig för mitt patisserie-arbete. Det finns helt enkelt få saker jag är så dålig på i kök som bageri och efterrätter. Ok - jag kan vispa ihop en hyffsad chokladmousse, eller dekorera tårtor eller så, men när det kommer till att verkligen behöva BAKA något blir det ofta inte riktigt bra.

Således blev det att dra fram ett gammalt ess ur rockärmen - Tarte tatin - den gamla klassiska franska uppochnedvända äppelkakan. Enkelt, med mördegsbotten (eller topp, eller hur man vill se det) och sedan karamell på smör och socker till äpplena. Dessutom ser hela grejen rätt cool ut när den är färdig (och ett faktum att också ta i beaktande är att den tar kanske en halvtimma att göra - vilket är SNABBT när jag håller på med bageri - jag är som sagt RIKTIGT dålig) kändes den som ett självklart val.


Min tarte tatin har ett recept som ser ut typ:

mördeg:
125 g smör
4 dl vetemjöl
1 dl grädde
en liten nupa salt (kryddmått?)
1 ägg

Blanda till en jämn deg. Tillsätt mjölet i små doser. Lätt som en plätt.

Sedan behövs det 3 äpplen och socker och lite mer smör.

Gör såhär:

Ta fram en springform och smära både ringen och botten på den. Täck botten med ett tunt lager strösocker.
Skala och kärna ur äpplena och skär sedan dessa i vackra bitar och lägg dem i ett dekorativt mönser på botten av pajformen. Täck dessa med lite mer socker.

Här kan man, om man vill lyxa till det lite pudra lite ingerfära och färsk rosmarin på äpplena, men det hade jag inte på jobbet, så jag hoppade över det.

Kavla ut mördegen tunt, så att den skulle täcka botten på formen. Pensla degen med en uppvispad äggula.. Lägg degen över äpplena, så att den sluter tätt på insidan av ringen, med äggulan nedat (mot äpplena alltså). Skär bort eventuellt överflöd från botten. Den skall vara slät och snygg.

Skjuts in i ugnen på 200 grader i ungefär 20 minuter. Kolla när botten ser lite gyllenfärgad ut.

Ta ut kakan och lossa försiktigt ringen till spännformen. Vänd upp kakan på en tallrik. Lägg eventuella äppelbitar och karamell tillbaka på kakan med hjälp av en stekpincett - smält socker är MYCKET varmt. Servera med vaniljgrädde, vaniljglass eller en kall marsan.

Voila!

Jag vet att jag lovat mer "köksslang", men jag orkar inte idag, så det får komma nästa gång jag skriver, i stället. Ha det bra så länge.

lördag, maj 21, 2005

Back in black...

Ja, eller egentligen i vit klädsel, men ändå...

Det har hänt så mycket på sistone.

Dels har Elma, min dotter, fyllt ett år och till då bakade jag faktiskt (jo, faktiskt!) och gjorde bl.a. tårta och fixade till både kardemumma och kanelbullar, som min fru påbörjat.

Annars har jag bl.a. haft ett till cateringjobb, då jag i och för sig bara skulle göra potatisgratäng till en fest, men ändå. Kul var det.

På jobbet har vi varit igenom en jättekonflikt, en av de andra kockarna och jag. Jag tänker inte skriva så mycket mer om det än att vi behövt ha ett möte med ledningen och där vi till sist fick ta in hjälp utifrån (av professionell handledare) för att kunna diskutera med varandra utan att gå till personangrepp.

Markus på jobbet och jag gjorde förresten en lista på våra favoritprylar i köket och kom fram till en "topp 5" som för den här veckan ser ut som:

5: Släng - den där handduken man har i förklädet, ni vet?
4: Sauteuse
3: Ballongvisp - hur skall man annars kunna vispa bra såser?
2: Stekpincett
och inte särskilt överraskande
1: En vass kniv.

Hur ser din lista ut?

Har förresten fått mail om att jag använder för mycket "fackspråk" utan att förklara vad alla grejer är, så - här kommer en liten snabb ordlista i "restaurang-lingo". Del 1 i en obestämd mängd i serien:

"Lär dig prata som en kock"

Del 1: Personal på restaurangen.

Givetvis skiljer det sig från restaurang till restaurang och kök till kök, men några generella regler gäller ändå:

Hovmästaren är alltid "pingvinen", eftersom han är den kanske enda som kan förväntas vara klädd så att han liknar en sådan.
Servitörer är ofta "ardenner" eller "åsnor" eftersom de är bärdjur. Givetvis är det bättre att vara "ardenner" (bra servitör) än åsna - go figure.
Givetvis blir således servitriser "kameler" - lastdjur med två pucklar. Enkelt.
Diskare är oftast "pärldykare" eller "lödderkuskar", medan kockar är allt ifrån "salladsslav (kallskänk/garde-manger), "Såspelle" (Saucier), "Grillarjävel" alternativt "napalmkusk" för grillardin och så vidare. Nyanställdra eller köksskolelever är alltid "prao" eller "alu".

Nästa gång skall vi gå igenom en restaurangs uppbyggnad.

Tills dess - håll knivarna vassa och slängarna välstrukna.

måndag, maj 02, 2005

På ostfronten inget nytt...

Tjaba, alla.

Livet går sin gilla gång och mycket hinner hända mellan varven, vilket gör att man inte hinner med att skriva och när man sedan skriver så finns det så mycket att skriva att man inte vet var man skall börja...

Nåväl.

Sedcan sist har jag först och främst varit i Frankrike. Det var ball. Vi var där, min fru och dotter och jag, och åt gott och var riktigt turistiga. Kul. Och bra käk. Typiskt franska "husmansrätter" som boudin noir, biff med bearnaise, köttgryta, efterrätter som tarte tatin och crème brûlée. Kul och gott och väldigt trevligt, kan man väl sammanfatta det hela som. Och kul att man faktiskt kan mer franska än man tror, sådär, när man är ute och reser.

Här hemma har jag fått vara kökschef ett tag, då vår ordinarie har varit på semester. Vi har haft en del vikarier inne och man kan väl säga att om man har ordet "kock" på sin CV kan man tydligen inte alltid laga mat. Nåväl. Det har gått bra, men ibland har jag blivit lite tjurig på folk som i köket på allvar frågat hur de skall göra potatismos eller persiljesmör.

Jag kommer att skriva mer utförligt sedan om både frankrike och lite vad som händer i köket, men just nu har jag helt enkelt inte riktigt tid.

Vi hörs.